De knastrande knäna of no return?

Sedan den 3 oktober 1982 har jag haft ont i vänster knä.
Sedan den 3 november 1982 har jag haft ont i höger knä.
Utan avbrott.

Det lär vara så att jag har ärvt min farmors knän och med tanke på att hon föddes 1890, är det inte underligt att de är lite slitna. De knastrar, de knäpper, de smäller och de är svullna – vilket är tufft för en kortkortfantast som jag.

Igår var jag inne i en skoaffär som var tom som en frilansares bankkonto. Jag strosade runt och pillade på reastövlar med brutalklackar och reaskor med fladderflärpar samt vårens mode som (i mina ovana ögon) såg ut precis som förra vårens mode. Det var knäpptyst. Med emfas på knäpp.

– Ursäkta, sa en av de två sysslolösa expediterna. Kan jag hjälpa till?
– Nej – jag bara tittar, sa jag och tänkte att det var då sjutton, ser inte dagens expediter att jag är en typisk ”stör-mig-inte-kund”.
– Nej, jag menar, kan jag hjälpa dig?
– Mäh ... eh ... med vad?
– Du låter. Du ... låter. Är det skorna?

Det hon hade hört var alltså mina knän. Tänk er knäckebrödsknaster med musikaliska fingerknäppningar, fast i baktakt. Om jag sätter mig på huk smäller det som av pistolskott och sedan kan jag inte ställa mig upp igen utan att ta hjälp av omgivande människor eller möbler. Eller så välter jag över i sidoläge och reser mig upp via knästående till på alla fyra-positionen och sedan stående.

(Med dessa knän spelar jag alltså basket 2–3 gånger i veckan.)

Efter att under tio år ha opererat knäna, fått behandling av alla sorters läkare och hokuspokusmediciner, ultraljud och akupunktur gav jag upp runt 1992 och tänkte att jag väl får vara ”Hon Som Har Ont I Knäna”. Men nu stundar nya knätider. Jag har nämligen varit hos en läkare med mina onda fötter (hälsenorna) – en läkare som konstaterade att all ondska i världen beror på mina knäns PFS (patellofemoral smärta). Som man kan träna och medicinera bort!

(Illustration. Nu var jag bra rolig va?)

Här sitter jag nu och gör knäövningar och äter en närapå dödlig dos av Voltaren och Alvedon och ska bli bra. Finns det månne någon elitklubb som vill ha gammal pånyttfödd basketstöt som förstärkning senare i vår?