Den gröna jätten är jag idag
Nyårslöften har jag aldrig avgivit. En förfärlig nyårsafton 1984 lovade jag mig visserligen att aldrig mer kräkas iklädd brun morgonrock eller sitta i en duschkabin och sprätta okänd kvinnas p-piller på främlingar som passerade. Men det löftet hade mycket lite med nyårsdito att göra.
Matälskarlisa vill att vi alla försöker avge gröna nyårslöften. Som vanligt är jag sist med det senaste och kan inte förmå mig att sno redan påkomna löften som att dricka mer champagne. Dessutom borde vi här i familjen äta mer fisk och alls inte som många andra äta mindre. Jag måste nästan börja portionera ut fiskleverolja till barnen, så svältfödda är de på fisk. Jag har aldrig serverat fisk som måste benas av personen som äter den. Dessutom äter vi kött i endast två former: färs och mamma Scans. Alltså borde jag även lova att vi ska äta mer kött, inte mindre. Men vänta, ooo, jag känner ett löfte komma smygande!
1) Jag lovar att under 2008 inte köpa ett enda paket färdiga köttbullar utan att alltid trilla dem själv. Sedan jag läste det där om färdiga köttbullars påtagliga stinklukt är det inte svårt. (De rullas i talg.)
När man lovar präktighet ingår det att även berätta att man faktiskt redan är himla miljömedveten och visst sköter sig. Så det gör jag nu: vi har en soda stream, tygkassar, kallt i huset och busskort. Och äter alltid upp alla rester. Utom de där skrynkliga rotsakerna som ligger i en brun sörja i grönsakslådan. Aha!
2) Jag lovar att under 2008 äta upp alla kålrötter och palsternackor som jag köper för att göra den där soppan jag aldrig gör.
Vad mycket matfunderingar det blev. Men flygbränsle kan jag inte dra in på så mycket; jag gör bara av med sådant ungefär vart tionde år. Bilbränsle, ptja. Kanske, fast det är tufft att gå hem från basketträningarna på 90-kilometeritimmenvägen klockan nästan midnatt. Nu vet jag!
3) Jag lovar att till min födelsedag den 2/2 innerligt önska mig en helt normal cykel utan spoilers och extralysen men gärna ett par, tre växlar så att jag kan cykla till mitt nya jobb på radion.
Så har vi även en grej som jag kan omvandla till grönt nyårslöfte från att bara ha varit en jag-vill-inte-släpa-på-fler-saker-till-återvinningen-önskan:
4) Jag lovar att under 2008 tjata ännu mer på att få köpa storköksförpackningar med mjölk och fil. Tänk: två tiolitersdunkar med kran inne i kylskåpet! Prisad vare det gröna köket!
Trots att här varken bantas eller hålls inne på maten, köper även vi produkter med enorma procenttecken på utsidan. Det verkar vid en närmare eftertanke som en krank blekhet.
5) Jag lovar att under 2008 inte köpa mellan- och lättprodukter utan istället spä ut de tjockfeta produkterna. Särskilt glassen. (Oh no.)
Men nu vill jag kontra. Alla borde egentligen lova att försöka spela mer basket. (Minns ni?)
Matälskarlisa vill att vi alla försöker avge gröna nyårslöften. Som vanligt är jag sist med det senaste och kan inte förmå mig att sno redan påkomna löften som att dricka mer champagne. Dessutom borde vi här i familjen äta mer fisk och alls inte som många andra äta mindre. Jag måste nästan börja portionera ut fiskleverolja till barnen, så svältfödda är de på fisk. Jag har aldrig serverat fisk som måste benas av personen som äter den. Dessutom äter vi kött i endast två former: färs och mamma Scans. Alltså borde jag även lova att vi ska äta mer kött, inte mindre. Men vänta, ooo, jag känner ett löfte komma smygande!
1) Jag lovar att under 2008 inte köpa ett enda paket färdiga köttbullar utan att alltid trilla dem själv. Sedan jag läste det där om färdiga köttbullars påtagliga stinklukt är det inte svårt. (De rullas i talg.)
När man lovar präktighet ingår det att även berätta att man faktiskt redan är himla miljömedveten och visst sköter sig. Så det gör jag nu: vi har en soda stream, tygkassar, kallt i huset och busskort. Och äter alltid upp alla rester. Utom de där skrynkliga rotsakerna som ligger i en brun sörja i grönsakslådan. Aha!
2) Jag lovar att under 2008 äta upp alla kålrötter och palsternackor som jag köper för att göra den där soppan jag aldrig gör.
Vad mycket matfunderingar det blev. Men flygbränsle kan jag inte dra in på så mycket; jag gör bara av med sådant ungefär vart tionde år. Bilbränsle, ptja. Kanske, fast det är tufft att gå hem från basketträningarna på 90-kilometeritimmenvägen klockan nästan midnatt. Nu vet jag!
3) Jag lovar att till min födelsedag den 2/2 innerligt önska mig en helt normal cykel utan spoilers och extralysen men gärna ett par, tre växlar så att jag kan cykla till mitt nya jobb på radion.
Så har vi även en grej som jag kan omvandla till grönt nyårslöfte från att bara ha varit en jag-vill-inte-släpa-på-fler-saker-till-återvinningen-önskan:
4) Jag lovar att under 2008 tjata ännu mer på att få köpa storköksförpackningar med mjölk och fil. Tänk: två tiolitersdunkar med kran inne i kylskåpet! Prisad vare det gröna köket!
Trots att här varken bantas eller hålls inne på maten, köper även vi produkter med enorma procenttecken på utsidan. Det verkar vid en närmare eftertanke som en krank blekhet.
5) Jag lovar att under 2008 inte köpa mellan- och lättprodukter utan istället spä ut de tjockfeta produkterna. Särskilt glassen. (Oh no.)
Men nu vill jag kontra. Alla borde egentligen lova att försöka spela mer basket. (Minns ni?)
43 Reflektioner:
Mamma Scan-köttbullarnas unkna lukt har också att göra med en slags gas (helt ofarlig) som man pumpar in i förpackningen för att de inte ska bli dåliga så snabbt.
Vafalls? Låter du påskina att det är moraliskt betänkligt på något sätt att sno andras nyårslöften? Nu känner jag efter ordentligt. Nej. Mina moraliska känselspröt viftar inte alls (de kanske har dött?). Jag ska dricka massor av champagne i år och sända Patrik en tacksam tanke varje gång eftersom det var han som hade ett så bra löfte som bara låg där och väntade på att norpas ;)
Nejnej, Anna, det är ju bara jaaaaaaaag som inte får sno andras idéer. Däremot kan även jag skänka Patrik en tacksamhetens tanke varje gång jag dricker champagne. Är jordgubbar ok att ha till?
Stellan: Vad heter gasen? (Jag är ju både gift med och dotter till en kemist, gubevars.) Är det samma gas som finns i värmfärdigt, halvbakat bröd ... som alls inte luktar?
Jag har aldrig serverat fisk som måste benas av personen som äter den.
Du får det att låta som en brist och inte som en merit.
Fisk finns i tre varianter: sushi, fyrkantig med panering och inlagd sill. Mat som kocken var för lat att ta bort förpackningen på (om det sedan är ben i fisk, skinn på kycklingen eller skal på potatisen) ger feta minuspoäng.
Mitt nyårslöfte förra året var att dricka mer sprit. Jag tror jag misslyckades. 2008 har dock börjat riktigt bra i det avseendet.
Det gläder mig att höra att din gröna vän inte förmått sortera metall. Det var ett av mina största dåliga samveten när jag till slut började med det, typ förra året. Vi bor i lägenhet mitt på Södermalm men saknar grovsoprum. Förvaringsmöjligheterna för skräp är inte oändliga i en 90-talslägenhet vill jag lova.
I år ska jag (förutom spriten då) handla ekologiska livsmedel för minst 30 procent av matbudgeten och tillika sortera kladdiga mjölk- och yoghurtförpackningar.
Den gröna jätten var jag för övrigt rädd för när jag var liten.
Jag fattar inte det där med sodastreamen. Nu har jag läst det som en miljövänlig merit på flera bloggar, men jag förstår i alla fall inte vad det är som är miljövänligt med den! Förklara!
Cruella: Buh!
Översättarhelena: Jag visste heller inte att vi var miljövänner genom sodastreamern. Men det räknas tydligen så när man inte släpar hem läsk och bubbelvatten i pet-flaskor utan bara då och då fyller på förrådet av kolsyrepatroner. Du med din digra sifonsamling är helt enkelt knallgrön!
Han Persson. Jag ska brodera och rama in dina visdomsord:
Fisk finns i tre varianter: sushi, fyrkantig med panering och inlagd sill.
"Sushi" ska jag sy extra snirkligt.
Åh huvva. Lika läskig än!
wv säger braiq - visste väl det!
Mamma Scans köttbullar är för salta. Det är så mycket jag minns av dem.
Klart man rullar själv! (Därför blir det inte köttbullar varje månad.)
Och så ska man ha i både ingefära och kryddpeppar (förutom vitpeppar) och hacka löken mycket finare än när man gör spaghetti och köttfärssås. (För annars hjälper de stora lökbitarna till att få köttbullarna att falla isär.)
På tal om stora mjölkförpackningar. Kommer ni ihåg de stora tvättmedelspaketen? De som man sen kunde samla tidskrifter i? Nu håller de tidskriftsamlarna på att falla isär.
Jag vill att de återgår till de paketen så jag får nya tidskriftsamlare!
Argumentet man hade när man bytte paket var att nu var tvättmedlet med koncentrerat (bra) och då kunde man ha mindre paket för det var bättre för miljön med små förpackningar. (Va?) Små paket är stora paket med innerväggar, medför ju inte mindre förpackning. Jo, per tvätt. Men ännu mindre blev det ju om man knödde ner samma mängd pulver som förut, dvs fler tvättportioner i de fortsatt stora paketen.
Jamen, då är jag ju också omedvetet miljömedveten, vad bra! Särskilt som jag blir matt bara av att läsa om Cruellas sopsortering. (Här sorteras endast glas och tidningar.)
Att en streamer är bättre än att släpa stora mängder läsk verkar bra som så. (Samma mängd läsk på färre transporter.) Men streamern - om jag fattar det hela rätt - tillsätter koldioxid, som sen bubblar ut och blandar sig med atmosfären, som ju inte skulle ha mer av den varan ...?
Vad är det för miljövänligt med det?
Då borde hemodlad saft vara bättre. Bär från busken, vatten ur kran och visserligen socker nån annanstansifrån.
(Frågan är bara hur man kokar den lagom mycket så den inte blir gelé och hur man får familjen att byta dryckesvanor.)
Här litet Fixarhjälp för 2:an
(På grund av ditt iråkade predikament med "full-up" har jag börjat kasta bilderna på gamla blogginslag i papperskorgen!)
När det gäller kycklingen rekommenderar jag följande:
I vårt matvaruhus är det extrapris (19.90 i.st.f. 29.90) på färsk lokalodlad kyckling så där var 8de vecka. Då köper jag två (det är max två per hushåll) steker dem uppfläkta inpenslade med olja och och soja. Sedan äter vi skroven, vingarna och skinnet till kvällsmat, fryser in bröstkött och lår var för sig.
Sedan har vi färdiglagad kyckling "på lut" när barnbarn mm "dyker upp"
Cruella: I år ska jag (förutom spriten då) handla ekologiska livsmedel för minst 30 procent av matbudgeten
Ungefär där börjar det bli svårt. Vi köper alla som går ekologiskt, och mycket mer än 30% tror jag inte att vi klarar av att åstakomma. Vår lokala ICA saknar en hel del varor i ekologisk variant (och har inte sällan slut på de varor de faktiskt för). Någon gång ibland storhandlar vi på Coop (med miljöbovsbilen...) och där är sortimentet lite bättre, men över 50% tror jag inte det går att komma där heller.
Cecilia N: På tal om stora mjölkförpackningar. Kommer ni ihåg de stora tvättmedelspaketen? De som man sen kunde samla tidskrifter i? Nu håller de tidskriftsamlarna på att falla isär.
Jag vill att de återgår till de paketen så jag får nya tidskriftsamlare!
Jo då, sådana hade jag också som barn. Nu har jag IKEAs i brun kartong. För serietidningar fungerar dock kartongerna från ICAs Start-mũsli-plagiat bra.
Att gå tillbaka till den gamla storleken går ju inte, för då blir det ju mycket DYRARE. Naturligtvis är ingen smart nog att inse att olika stora paket innehåller olika mycket; det är bara priset per kartong som betyder något.
Det är antagligen samma resonemang som gör att många KRAV-märkta produkter bara finns i ynkepyttstorlekar så att de ska ha ungefär samma förpackningsstyckpris som fulvarianterna.
Hur mycket mjölk och sånt gör ni av med på en medelvecka?
Jordgubbar går jättebra till champagnen, men bara på sommaren om det är svenska :) Nu får vi ha, hm, hm, äppelbitar känns inte riktigt lika lockande. Nä, hummer får det bli! Champagne och hummer! Varje vecka! (tusan också, det här kommer att bli dyrt)
Krabba, Anna! Jag har två krabbor som behöver ätas upp till den ljuva musiken av porlande champagne!
(Jag har aldrig i hela mitt liv förut haft två krabbor liggandes i kylskåpet i mer än en dag.)
Jessica: Vi gör av med ungefär tio liter fil och tio liter mjölk per vecka. Det konstiga är att den mängden har varit densamma i ungefär tio år, trots att fler barn har tillkommit och små barn har blivit större.
Cecilia N: Vi dricker upp feeruuktansvärt små mängder koldioxid, rapar eller fiser ut den och det är helt ok. Däremot (och nu citerar jag Wikipedia):
"Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleum och naturgas bidrar koldioxiden starkt till växthuseffekten, eftersom dessa bränslen inte snabbt nog återskapas och därmed på nytt binder koldioxid såsom växtmaterial gör."
Kemisten i mitt hus måste kommentera!
Oj, fel av mig -- tio paket menade jag. Vilket betyder 15 liter mjölk och 10 liter fil per vecka. På't ungefär.
Vatten ska drickas sin gas. Sådeså.
Och köttbullar ska göras med riven lök, samt beredas i form av pannbiffar. Är man riktigt bekväm/praktisk av sig struntar man i att forma pannbiffarna med händerna först, utan klickar bara ner lämplig mängd i pannan.
Jag tänkte först säga att din mjölkförbrukning såg misstänkt låg ut, men med korrigeringen verkar det mer som jag trodde. Jag tror det var för två år sedan (med tre barn, då 4/9/12) som vi gjorde av med ~100 liter mjölk/fil på en månad. Det lär inte ha blivit mindre.
Krabba och andra skaldjur klassas som fisk. Se ovan. Sådant ses dock med större misstänksamhet när det dyker upp på risbollar.
Jag träffar då och då på folk som tror sig vara vegetarianer fast de äter fisk. Jag skulle utan saknad kunna göra tvärt om: sluta äta fisk men fortsätta äta kött. Finns det någon snitsig benämning på det, månne?
Nu är redogörelsen klar. Bara att hoppa in på bloggen. :)
Hans Persson: icke-fiskätare? Precis som de du nämner är icke-köttätare. Har också hört många säga helt felaktigt att de är vegeterianer. Även om det finns många sorters vegeterianer, som uvo och lakto till exempel, så är den gemensamma nämnaren att man varken äter fisk eller kött. Eller fågel för den delen.
På ett ställe i Indien där man överlag håller sig till en veggo diet har man kommit att betrakta fisk och skaldjur som en sorts frukt. Jag läste det i Gourmet och artikelförfattaren kunde inte svära sitt liv på det men i många länder så går pragmatism före övertygelser ibland så jag kan mycket väl tänka mig att det är sant, särskilt i den regionen. Kompisen var nöjd, hon är veggo men äter fisk och skaldjur, nu kunde hon säga att hon äter sea fruit (fruits de mer). Så kan det gå om man vill och måste betrakta världen ur ett synnerligen praktiskt perspektiv.
Snabbgooglat (kolla gärna mina uppgifter):
• Kolsyra i 1 liter Ramlösa: ca 6 g.
• Koldioxidutsläpp från en medelstor bil: 160 g/km.
Kolsyre-/koldioxid-kemin är lite krånglig + hittar lite motstridiga uppgifter så det här behöver utredas ytterligare.
Lotten vad glad jag belv för länken om basket, det är ett gladpiller för mig också! Hur gör jag för jag vill lägga upp din sida på min wordpress (om jag får), vill även länka till ditt basket inlägg på en bloggnotis jag vill skriva.
Till allas stora glädje (?) har jag beslutat att bara ge bort begagnade julklappar nästa år. Alltså, de har inte varit julklappar tidigare. Eller så kanske de har det? Äsch. Tingestar som tidigare har använts av någon annan. Jag ser fram att besöka Stockholms alla loppisar och antikaffärer i december. Ett rent nöje.
Köttbullsgasen är koldioxid eller en blandning av koldioxid och kvävgas. (Som ett svar på frågan Lotten ställde för sådär tio timmar sedan…)
Och nu när jag tänker på det, så är det ju faktiskt massor av andra produkter som packas med sådan gas, utan medföljande fislukt. Har alltid förutsatt att det är gasen som luktar, men jag for nog med osanning där. Det var sannerligen inte meningen, jag hoppas alla ser att jag rullar runt i gruset här.
Men Stellan. Var har du vaaarit alla dessa tio timmar?
(Man skulle kunna göra en arbetskurva på mig genom att kontrollera när jag kommenterar och när jag inte gör det.)
Orangeluvan: Lysande idé. Jag önskar mig till nästa jul lagom högklackade 40-talsskor. Storlek spelar ingen roll.
Champagne och löjromstoast är också en finfin kombination! Men krabba är säkert också supergott. Fast pilligt.
Mer champagne tycker jag var ett trevligt nyårslöfte, med tanke på priset måste det ju rimligen automatiskt bli mindre av allt annat.
lagom högklackade 40-talsskor
Förslag till ändring:
lagom högklackade 50-talsskor
Argumentering:
39-45 var det krig och läderransonering - allt läder användes till soldatkängor.
Plasten var inte uppfunnen ännu - lädersurrogaten var papper som ju inte tålde väta...
MEN
När Europa började hämta sig kring 1948 och senare DÅ kom stilettklackarna som förstörde månget gammalt parkettgolv...
Apropos stilettklackar
När dom bytte namn från Mamma Scans köttbullar till Mammas köttbullar var det inte bara namnet som ändrades.
Dom är sunkigare nu, helt enkelt. Kolsyra, växthusgaser eller inte, så har de höjt halten sågspån eller vad de nu har som fyllning. Och kryddbudgeten är noll jmf den gamla goda tiden.
Kom just på en sak: Johnny på Stationsvakt har ett knep för att få ut växellådsoljesmaken ur Euro-köttbullarna. Det funkar, vad jag kan förstå, på Mammas också. Ska pröva.
Du är utmanad!
Läs mer här
Nja, Den Blyga ... Jag önskar mig inte 50-talsskor. Taxklackar och spetsiga tår, nono!
Jag vill ha smäckra, sköna, underbara 40-talsskor med rundad tå och svagt insvängd, inte för smal klack.
Jag kan mitt skomode. Men jag kan inte gå i klackar.
alg är ett utomordentligt gott och trevligt fett. Jag ser det som ett av mamma Scans bästa men oanvända försäljningsargyment.
Vill du ha ett betydelsebärande T av mig, Lisa?
Men ok, om talg nu är ett trevligt fett -- varför luktar det då så fasligt mycket som äggprutt när man öppnar paketen?
(Jag kan lugnt säga att det är vi i vår familj som har sett till att Mamma Scan har kunnat försörja sig på köttbullstillagningen.)
Hos oss är det köttfärslimpa eller platta pannbiffsliknande saker i XL-köttbullsstorlek som gäller. Jag lider ju av köpeköttsintolerans och kan inte med nötfärs. Visserligen luktar den inte fis, men köket blir fullt av lagårdstäv när man tillreder den.
Hoho, vad är lagårdstäv?
Oj, jag trodde faktiskt att det fanns på svenska, men det kanske det inte gör...? En klar brist i så fall. Slog i stora ordboken men fann inget.
Täv eller som det heter på genuin dialekt tevun är en benämning på en doft, inte helt behaglig, men det kan finnas nyanser. Stugtäv t.ex. behöver ju inte vara helt äckligt. Det var fus-täven som jag tänkte på i förra inlägget. Den kan ju vara lite besvärande men helt på sin plats i en lagård, högst icke-önskvärd när man steker färs till fredags-tacon.
När jag tänker närmare efter så tror jag att jag bara hört ordet användas i sammanhang med levande varelser. Stalltäv och folktäv till exempel.
Tack Ingela, nu vet jag. Och kommer att använda ordet eftersom vi har en sekruttfläkt i köket. Den har astma.
Skicka en kommentar
<< Home