Att flytta
Min pappa har nyss flyttat för säkert 175:e gången i sitt liv. En orolig själ? Nej, bara lite rastlös.
Själv (nej, inte ensam) har jag flyttat 15 gånger i mitt liv, den senaste (sista?) gången var julen 1998. Någon skrev någonstans att en flytt påverkar en människa lika starkt som ett dödsfall i den närmaste familjen. Det är naturligtvis inte alltid lika sorgligt, men förfärligt jobbigt. Det spelar ingen roll om man hyr folk som både packar, lastar och packar upp – det vänder ut och in på inte bara garderober och källarkontor utan även själen.
När vi skulle flytta 1998, valde vi som vanligt det allra billigaste alternativet. En man med blanketter, anteckningsblock och glasögon på nästippen kom och mätte, hummade, skrev, räknade och kom på att vi nog skulle behöva en lastbil på 50 m3 som då skulle rymma extremt klumpiga möbler och böcker till förbannelse. (Här nämner jag stoiskt i förbifarten även att jag är en sakletare, hamster och nostalgisk icke-slängare så att ni förstår att 50 m3 inte på långa vägar räckte.)
När flyttgubbarna hade fyllt lastbilen och tryckt in det sista som om de jobbade i Tokyos tunnelbana, fanns detta kvar i huset:
När jag nu tittar på bilderna, känns det som om detta ägde rum i ett annat århundrade. Vilket det ju gjorde.
Flyttfirman skrapade fram en annan lastbil på hela 10 m3 som de körde fram och tillbaka till ett ställe där våra saker magasinerades i två veckor. Under tiden bodde vi hos Olles föräldrar och jag krockade med deras bil, barnen blev sjuka i influensa och feberkramp, jag fick halsfluss, pengarna tog slut och städfirman kom för sent och glömde sedan att det var en flyttstädning vi hade beställt och tog 6 000 kronor för att vifta lite med en dammvippa på ytan. Och så gick kylskåpet i vårt nysålda, skånska hus sönder. Förstås.
När vi kom fram till vårt nya hem i Sörmland och började packa upp, fann vi bl.a. att
Men ska vi flytta igen, så ska i alla fall jag vara medvetslös eller i alla fall rejält nerdrogad.
Själv (nej, inte ensam) har jag flyttat 15 gånger i mitt liv, den senaste (sista?) gången var julen 1998. Någon skrev någonstans att en flytt påverkar en människa lika starkt som ett dödsfall i den närmaste familjen. Det är naturligtvis inte alltid lika sorgligt, men förfärligt jobbigt. Det spelar ingen roll om man hyr folk som både packar, lastar och packar upp – det vänder ut och in på inte bara garderober och källarkontor utan även själen.
När vi skulle flytta 1998, valde vi som vanligt det allra billigaste alternativet. En man med blanketter, anteckningsblock och glasögon på nästippen kom och mätte, hummade, skrev, räknade och kom på att vi nog skulle behöva en lastbil på 50 m3 som då skulle rymma extremt klumpiga möbler och böcker till förbannelse. (Här nämner jag stoiskt i förbifarten även att jag är en sakletare, hamster och nostalgisk icke-slängare så att ni förstår att 50 m3 inte på långa vägar räckte.)
När flyttgubbarna hade fyllt lastbilen och tryckt in det sista som om de jobbade i Tokyos tunnelbana, fanns detta kvar i huset:
När jag nu tittar på bilderna, känns det som om detta ägde rum i ett annat århundrade. Vilket det ju gjorde.Flyttfirman skrapade fram en annan lastbil på hela 10 m3 som de körde fram och tillbaka till ett ställe där våra saker magasinerades i två veckor. Under tiden bodde vi hos Olles föräldrar och jag krockade med deras bil, barnen blev sjuka i influensa och feberkramp, jag fick halsfluss, pengarna tog slut och städfirman kom för sent och glömde sedan att det var en flyttstädning vi hade beställt och tog 6 000 kronor för att vifta lite med en dammvippa på ytan. Och så gick kylskåpet i vårt nysålda, skånska hus sönder. Förstås.
När vi kom fram till vårt nya hem i Sörmland och började packa upp, fann vi bl.a. att
- sk
rivspelaren inte var sig riktigt lik eftersom den hade forslats nerför en trappa och uppför en trappa inuti en köksbuffé - hantlarna hade skramlat runt i en flyttlåda tillsammans med Olles rakvatten (hantlarna luktar fortfarande som en nyrakad man)
- planscher nogsamt hade rullats ihop för att sedan viras runt papperskorgar som skärp runt en midja
- innehållet i kylen (filmjölk, mjölk, ketchup, ärter-majs-paprika och
frusenfryst fläskfilé) hade dumpats huller om buller i en låda - den enda garagenyckeln till det sålda huset låg i en strumplåda
- en naken marmorskiva hade packats ner ovanpå en stråhatt
- en tavla låg nertryck på en cykelhjälm
- det nya huset inte hade en enda garderob
- alla lampor fortfarande var på vift i magasineringsutrymmet.
Men ska vi flytta igen, så ska i alla fall jag vara medvetslös eller i alla fall rejält nerdrogad.
35 Reflektioner:
Härligt! Vad är en skrivspelare?
Det låter jättespännande.
Skriv så spelar vi!:)
Oooorps. Jag borde sättra igång en stravningskontroll här någonstrans. Fast den hade väl godkränt skrivspelaren helt utran knotr?
Ami: Sälj rubbet och köp nytt!
(Nejdå. Men välj inte den billigaste flyttfirman med de minsta flyttbilarna och de konstigaste flyttkarlarna. När karlarna hade packat färdigt första dagen, frågade de om det gick för sig att de sov över i vårt hus eftersom de inte hade någon annanstans att bo. Men var skulle de sova? Mellan Olle och mig, eller?)
Jag har bara goda erfarenheter av flyttfirmor, men jag har å andra sidan alltid packat själv. Inte litar jag på att proffsen(?) kan packa lika bra som jag. På två långa flyttar (Luleå-Karlstad och Karlstad-Stockholm) är det bara ett tavelglas som satt livet till.
Tumregel för den som ska planera flytt: En flyttlåda per m2 boyta och två flyttlådor per m2 förråd OM man inte som jag är bokmal med eget biblioteksembryo och allmän slängfobi. Då kan man räkna med 2 lådor per m2 även för boytan. Typ liksom.
Ok, Pernilla, bra att veta -- vad vi hade behövt 1998 var alltså en lastbil på i runda slängar 200 kubikmeter.
Ryyys... varför får jag flashbacks från våran egen flytt.
Tvillingarna var tre månader gamla och vi hade INTE flyttfirma.
I min enfald trodde jag att jag skulle kunna ta hand om pojkarna och packa ett bohag samtidigt.
Det gick sådär.
Nästa gång vi flyttar kommer vi göra det själva igen, mest för att jag inte litar på någon annan och vet att jag inte skulle kunna hantera min ilska om de så ens skrapade än så ytligt på tex min brudkista.
Men flytta överhuvudtaget är inte min grej. Jag har bara flyttat fyra gånger i mitt liv,
När jag var ett år, 18 år, 25 år och så när jag var 30. sååå det blir inte så ofta.
Även jag får flashbacks till mina flyttar. Den senaste, den till radhuset, gick faktiskt ganska smidigt. Men den innan (då min blivande fru och jag flyttade ihop i en liten tvåa) den var extremt bökig. Det blev två veckors glapp mellan då jag var tvungen att lämna min lägenhet, tills dess att vi kunde flytta in i vår gemensamma lgh. Så jag fick snällt först flytta ALLA mina pinaler (rubbet - en hel flytt liksom) hem till henne. Och sedan två veckor senare flytta allt igen, plus hennes pinaler till den gemensamma lägenheten. Det regnade konstant då vi flyttade (båda gångerna) och vi kraschade två hyrda lastbilar. (Jo det är sant.)
Jag svär oss fria från de kvaddade bilarna då varken jag eller min fru har körkort. Men det var onekligen vi som fick stå för kalaset.
Snacka om att flytten blev dyrare än planerat.
Åh herregud. Jag börjar hyperventilera av att bara läsa allt. Snälla ni, flytta aldrig igen. Jag har vart i huset och jag avråder er från detta om ni inte ska behöva lägga stora pengar på psykvård efteråt. ;)
Eller, som sagt, neddrogning
Kom just på att den djefla mannen och jag en gång flyttade från en studenttvåa till en jättestor trea med högt i tak ... på cykel.
Ja, detta var i Lund, för där gör man allt per cykel. Och, R Skriverier, det regnar hela tiden.
Ica: Vi ska inte flytta.
Tvillingmamman: Men det är ju i den där amningsdimman som man tror att man är oövervinnlig! (När man egentligen bara är en kossa. I alla fall var jag en ko. En riktigt pantad ko.)
Nu ska jag, som jag på tisdagar plägar göra, besiktiga ännu en snart 20 år gammal bil.
Haha! Nu måste jag klia dig lite språkligt i hjärnan:
Fläskfilén var frusen eller fryst? ;)
Flyttfirman blev gravid? ;)
WV: gahrvgvy -- garvgny?
Nåja, men lite småleende! :)
Lotten ->
Ajaj, kapten. Det är taget ad notam.
Crrly: Bravo!
*Sudda, sudda, ändra ändra, hrmm, trarajdiraaa humdidum.*
Efter att läst Pernillas kommentar så började jag raskt räkna på antal flyttkartonger som skulle behövas för en eventuell flytt.
Få se nu, det blir 86 + 10*2 = 106 flyttkartonger! Nää. Jag ska nog inte flytta i närmsta taget.
Hujedamej...
Senast vi flyttade, för snart tio år sen tog det 36 mantimmar att tömma huset. Hur många timmar det tog att stuva in allt på någorlunda rätt ställe i det nya huset vet jag inte, ety jag var inte här.
Krukväxterna fick de dock inte ta, för de tål inte åka ouppvärmd flyttbil i februari. Så de åkte egen flytt. De flesta klarade sig.
Jag var sååå lycklig (som Ferdinand ungefär) att arbetsförmedlingen (eller vem det nu var) betalade en flyttfirma och jag inte behövde lyfta ett finger.
Sen dess har jag samlat i tio år. Förhoppningsvis inte lika energiskt som Lotten...
Hoppas bilen går igenom besiktningen, annars ska vi sälja vår besiktigade bil!! Dessutom är skatten precis betald.
Den är stor så ni behöver bara lämna ett barn hemma på semestern!
Anette R., ja, det är vårt mål. Att ha en bil som vi alla får plats i -- de som nu får stanna hemma måste dammsuga och putsa fönster medan de andra roar sig.
Resultat av de två besiktningarna:
1) en gammal godkänd skrutt, fast med hål i avgasröret (redan fixat för den nätta summan 5 500 kr)
2) en gammal godkänd skrutt med dödsdomen hängande över sig ("den rullar nog ett par månader till").
Den faktiskt förvånade besiktningsmannen skakade på huvudet och sade:
-- Ja, du såg ju själv hur den ser ut undertill.
-- Visst! Vi kallar den Kexet! sade jag sådär klämkäckt som är så irriterande.
-- Ja, höhö, med visst fog, kan man säga, sa han.
-- Vi ses nästa år!
-- Skulle inte tro det.
Äh. Nu är det ju så att den bilen har bara två dagar på sig att rulla, för vi har inga vinterdäck till den.
Du väcker flyttminnen däruppe i huvudet på mig. Men jag är glad att jag har inte många saker som ni. Eller hade vi många saker+ Men det var över femtio bananlådor våra kompisar fick flytta. Sen 25 papperkassar med böcker, eller var det fyrtio? Jag som fött den andra barnet en månad innan! Jag packade upp böckerna hela natten, minns jag tydligt. Allting var färdigt på en vecka. Alla häpnades över min energi.
Hoppas ta ris- och avacadobad med dig någon dag.
PS, kör inte stavning och grammatikkontroll på min kommentar!
Hu, Anne-Maj, jag kommer att få ris in i örongångarna och avocado mellan tårna!
Vi flyttade in i april. Ännu återstår minst 25 kartonger som lever sina liv (?) stillatigandes i förråd och uthus.
Saknar vi innehållet? -Nej!
Kastar vi allt "osett"? -Nej!
Lotten, jag har flyttat 18 gånger! Pilutta dig, jag vinner! ;-) Nej, förresten -- din pappa vinner nog.
Känner igen det där att flyttfirmans bil inte räcker till. Detsamma hände oss vid flytten nu i somras. De fick köra ett extra lass en vecka senare.
Jag vill inte heller flytta mer. Trivs som aldrig förr! Men jag inser att när barnen flyttat hemifrån någon gång i den svindlande framtiden -- då är det väl dags. Det Stora Huset blir då för stort för oss. Såvida vi inte slår oss på pensionatsverksamhet?
120 flyttkartonger, plus minus litegrann, enligt formeln K=(B*1)+(F*2), alltså. Sist vi flyttade klarade vi oss på ett tiopack från Shurgard (jättebra att bygga bebisbarriärer med nu. Grindar är för mesar), en rulle svarta sopsäckar och tuuuusen vändor med en liten Golf. En del kartonger blev, trots att de stod inne i lägenheten, inte uppackade förrän i min värsta boar-iver någon vecka innan pluttan föddes, ett år efter inflytten. Jag är inte gjord för att flytta.
Lotten, det finns andra sätt att flytta i Lund! När allas vår Studioman skulle flytta hem till mig flyttade han medelst kundvagn från Ica Tuna med allting "prydligt" packat i påsar...
Då är det ändå han som har flyttat massor med gånger och inte jag!
När jag flyttade hemifrån vid 18 hade jag bott på fyra adresser och de första knappa tre åren därefter bjöd på fem bostadsadresser. Men sedan december 1985 har jag bott på tre ställen, alla i Hägersten inom 3-4 minuters cykelavstånd (något längre med bil pga listiga enkelriktningar och avstängningar). Jag kände mig plötsligt medelålders förra veckan när jag konstaterade att jag bott längre i min nuvarande tvåa än jag bodde i Åmål.
4+5+3 adresser är inte mycket att hänga i julgranen. Jag får väl ta en tur till Ikea och köpa färgade kulor och glitter som alla andra. Men hur är det egentligen med svenska flaggor? Det hade vi alltid i julgranen hemma i Åmpl, men det kanske inte är riktigt pk längre.
Det är sant. Jag har flyttat flera gånger medelst kundvagn. Från Sparta till Krischan. Det är inte långt. Jag har flyttat bortåt 25 ggr.
Dessutom brukar jag ofta ställa upp som flytthjälp, trots att det är så vidrigt. Det kan ju innebära att jag får motsvarande hjälp vid nästa flytt (som kanske sker med färdtjänst eller rullator).
Åh, Fruuuun! Jag vet precis ... kundvagnarna på Ica Tuna glider söderut, ner till Michael Hansens, åt sidan till Sparta och fastnar alltsom oftast lite norrut på Kemisektionen.
(Min numera hemvändande djefla man skrattar åt Studiomannens kundvagnsflytt så att hans hosta väcker barnen. Sssccchhh!)
1982 tror jag att det var, flyttade dåvarande och jag in i ett fint gammalt sekelskifteshus, fyra våningar upp och ingen hiss, med hjälp av en Mazda 323 och några tusen papperskassar från ICA. Det tog 14 dagar och jag lovade mig själv att aldrig, aldrig, aldrig mer flytta för egen maskin. Det har kostat mig enochenhalv förmögenhet och vatit värt vartenda öre. Hipp hurra för Pastor Svärds pojkar i Malmö.
Numera oroar jag mig mer för min frisyr:
http://original.blogg.se/281106170020_nykammad.html
När vi bodde i USA flyttade vi flera gånger, en gång var bilen så fullpackad att det regummerade däcket höll på att explodera. En vänlig medtrafikant varnade.
När vi flyttade hem till Sverige skickade vi en stor låda men hade sedan 150 kr med oss i våra 4 resväskor. Vi flög hem över London för att hälsa på släkten. Mellan London och Stockholm var det flygstrejk så vi fick släpa allt med på tåget och ta färjan till Hook van Holland. Det var som tur var en kylig vår för vi hade nog tre jackor var på oss för att de inte fick plats i väskorna.
I Sverige har vi flyttat en gång till vårt hus vi bor i nu och nu säger min man: Vi flytt int!
Tre rysare:
1. Flytthjälp åt höggravid förstföderska som tillsammans med sin odugliga sambo skulle flytta till större en vecka innan nedkomst. Ingen av dem hade alltså körkort. Min kompis födde för tidigt och låg på BB när det var flyttdags. hyrde pickup, halkade iväg i mörker och kyla till adressen och möts av odugligen som förvirrat tittar sig omkring i kaoset med en lampa i handen. Inte en pinal hade han packat.
2. Hemflytt från Irland medelst båtcontainer (inga problem mer än att packningen skedde med en sexmånaders bebis på armen). Själva flyttade vi i en liten gul Volvo med drivrem. Det gick ganska bra ända till Mjölby, då tog den enda vindrutetorkaren slut samtidigt som det började gloppa något hemskt. Ställde bilen vid stadshotellet, tog tåget resten av vägen. Bebisen vrålade, jag grät, M var sammanbiten. Efter tre månader ringde polisen och undrade varför det stod en bil på snedden på parkeringen i Mjölby så himla länge. Bortträngning är svaret på den frågan.
3. Decemberflytt i Stockholm med en treåring och en arg ettåring. Underkylt regn. Vi hann inte mer än in i lägenheten med våra hundra kartonger förrän vi alla drabbades av the mother of alla flunsor.
Men jag tror inte frusen fläskfilé är direkt fel, bara lite roligt. Frusna ärter-or eller bär är däremot lite konstigt, och gulligt. men man säger ju att sjön är frusen och inte fryst, så... Jag vet inte.
Om man inte gillar att flytta kan man se till att få sjuk eller liknande. Jag har lyckats att på tre på varande följande flyttar ha brusten blindtarm, campylobakter och vara gravid. Jag var inte till mycket hjälp vid någon av dessa flyttar och fick sen leta efter grejor i skåp och lådor i månader efteråt... Men jag slapp bära. Alltid nåt.
Bara för att wv var så mystiskt bestämde jag mig för att kommentera Cruellas flyttar. Den icke-packande idioten hade jag nog kastat en flyttlåda på i rena ilskan.
Dagens fråga med tanke på mitt word verification: vanja
Vilken Vanja avses?
Jag är 22 år och har redan flyttat 15 ggr. Ska flytta nu om 2 veckor. Så 16 ggr!
Har alltid gjort allting själv, oc aldrig mist någonting! Otroligt och sant!
Har bara fått hjälp av familjen, och det är det b'sta. Även om jag m¨nga ggr tänkt att låta en flyttfirma göra allt, så har jag nu, efter att läst era inlägg, bestämt mig för att ALDRIG låta nån annan röra mina grejer!
Senaste flytten som skedde för 5 mån sedan (!!) gick på mindre än 1 vecka, och då målade jag den nya lägenheten samtidigt.
Ett tips är att alltid fixa det själv. LÅna eller hyr ett släp, kostar runt 1000:- för 24 h och då hinner du, för det mesta, köra allting. FÖrutsatt att man redan har varit på ICA och snott varenda bananlåda och packat allt redan!
Länge leve plastbestick!
Ack, du anonyme: När du är i 50-årsåldern kommer du och dina jämnåriga att jämföra antalet flyttar och flytterfarenheter ... och du kommer att ha mest att berätta! Lycka till!
Skicka en kommentar
<< Home