Allmän rapport och om att sova i en pub
På stolpar och elskåp i London har man målat med den knottrigaste färg jag någonsin har sett. Vävtapeter kan i jämförelse slänga sig i vä... ja. Knottret gör att man inte vill sätta upp planscher och klottra, så, häpp! Det ser välstädat ut!
Jag har sett mitt livs första barnkoppel, förresten! Se vid pilen: ett för ändamålet tillverkat band går från pappans handled till barnets.
På väg mot sydkusten bytte vi färdsätt 715 gånger och fastnade slutligen i lilla Haywords Heath, där alla fick hoppa på olika bussar. Jag stod i en halvtimme och skrattade åt disorganisationen och gapade av förundran när alla tvåvåningsbussar manövrerades med centimetrar i marginal mellan taxibilar och människor. Plötsligt skulle 14 bussar få plats på en yta stor som en vanlig garageuppfart, så köerna skapade ett rondellkaos 100 meter bort. Har ni sett ”En ding ding ding ding värld”? Så var det. Och ingen blev arg och började skrika eller ens tuta.
Sent omsider anlände vi till ”The Bull”, en av pubarna i Ditchling (ganska nära Brighton). Efter natten på hotellet i London, hade vi varit nöjda med bara lite golvyta och varmt duschvatten. Men! Wow! Duntäcken och mögel i duschen! Allt är underbart! Vi hör konversationen i puben en våning ner lika tydligt som våra egna tankar och ölen flödar.
22 Reflektioner:
Barnkoppel får mig att tänka på sådana där barnselar man använde på 70-talet. Används de än?
Jag har i alla fall haft sele på mina barn när de varit i den åldern när man i farten gärna kastar sig ut ur vagnen för att äta upp hundbajs på gatan.
Jag för mig att barn som var så stora att de kunde gå, hölls fast via en sele, lite grann som ledarhundar ... men det var när jag var liten. Fast numera sitter ju även fyra-femåringar i vagn. (Inte i alla delar av Sverige.)
Allt är underbart! Vi hör konversationen i puben en våning ner lika tydligt som våra egna tankar och ölen flödar.
Det är till att vara tvåspråkig - rena Babels torn - men vart rinner ölen?
Jag ser ÅTTA bussar. Mellan raderna om detta busskaos anar jag att du inte är ute och finåker med maken alldeles på egen hand utan ni ingår i någon sorts större sällskap.
Och då blir jag ju nyfiken på vad det kan vara för sällskap.
Om man googleörthar på London, uk hamnar man på Trafalgar Square, om ni vill veta.
Men nej, jag kommer inte på vad du tittar på.
Byggnaden påminner starkt om Natural History Museum. Det som ser ut som en gren ovanför Lottens huvud kan vara svanstippen på dinosaurien som står i entréhallen.
Där kan man behöva koppel på barnen om man vill få med dem hem igen.
/Eva
Vad du tittar på?
Tja, det är lite svårt att se; det kan vara det övre galleriet i sig eller också skelettet av en irländsk jättehjort (numera utdöd art) som står framför dig.
/Eva
Dieva har ju helt rätt, både vad gäller Natural History Museum och dinosaurie -- som jag ju tittade på. Hurra och pukor samt trumpeter, var det verkligen ingen annan som såg det?
Ölen rann ner i pubgästernas strupar, Den Blyga. Jag drack en liten en innan vi for till glamourpartyt i byn bredvid. Den djefla mannen smuttade på en delikat Coca Cola.
Cecilia N -- nej, vi var faktikst bara vi två, den djefla mannen och jag. Det var den djefla tunnelbanan och de djefla pendeltågen som kajkade ihop och tågspåren som skrynklade ihop sig så till den milda grad att vi fick hitta bussar. (Och det hela slutade med att ett kusinbarn fick strunta i ett bandrep för att hämta oss två, die dumme Schweden.)
Jag tror att du tittar på fasaden till naturhistoriska museet i London.
Även jag har selat fast en och annan gosse i vagn, men nog aldrig vallat ett selat barn medan det gick, även om vårt livligast barn nog mången gång borde varit fastkedjat.
Som knappt ettoetthalvtåring satt han titt som tätt överst på tvåmetershöga bokhyllor. Vi valde att montera fast hyllorna vid väggen i stället.
Åtta bussar fick jag det till.
Är ni ute på »a mystical journey into a world of possibilities«?
Nu är det ju flera som har gissat rätt, men jag skulle ha gissat på något helt annat, nämligen Old Bailey. Där har jag aldrig varit så jag har ingen aning om hur det ser ut, men jag har alltid velat se det. Så det hade varit kul att känna någon som hade varit där! Jag föreställer mig att det ser ut ungefär sådär.
Aaaah. "A mystical journey into a world of possibilities."
Det ska jag ha som rubrik till min nästa resa. (Den här resan må framstå som mystisk, men var det inte alls.) Agneta -- jag står inte ute vid fasaden utan i entréhallen med en jättestor och välkomnande dinosaurie. Eller i alla fall hans skelett.
Översättarhelena: Nu har vi ett synnerligen jobbigt livsschema framför oss om vi nästan varje dag kommer på saker som måste undersökas. Old Bailey, det måste ju komma efter ölprovningen i Prag?
Man kan kanske kalla det för entréhallsfasaden?
Eller måste en fasad alltid vetta mot uthomhus?
översättarhelena: Jag har inte varit på Old Bailey MEN
När vi var i London februari 1995 och stod vid en busskö och väntade, efter att just ha varit i St Pauls´s C., mötte vi en kvinna som varit där.
Hon (pensionerad och änka) berättade att hon hade det så kallt i sin lägenhet på dagarna att hon brukade sitta och följa domstolsförhandlingarna där på dagarna.
Det var spännande och framför allt VARMT!
Jag vill inte gissa var du är men barnkopplet väcker obehagliga minnen. Jag bodde på Irland vid tiden för den outhärdligt fasansfulla kidnappningen och ihjälslagningen av lille James Bolger, som kom bort i ett köpcentrum. Helt kort därefter hände något liknande (fast med vuxen förövare, klen tröst) med en femåring i England. Tidningar fullkomligt exploderade i tragiken - men också i en viss moralism som gick ut på att föräldrar minsann borde hålla bättre koll på sina ungar. Och *heureka* det moderna barnkopplet såg dagens ljus.
Jag hade själv sele i tvåårsåldern, i vagnen. En i vitt läder! Till den hörde faktiskt ett koppel - mycket användbart när man ska leka hund.
Vi kanske får nöja oss med att Den blyga har träffat någon som har varit på Old Bailey? Sightseeing by proxy?
Agneta, här kommer fasad- och exteriörsutredningen ur NE:
fasad, en byggnads synliga exteriör och särskilt dess huvudsida.
exteriör, det yttre av en byggnad.
(Fast nog tusan ser insidan av byggnaden ut som en utsida, vad kallas då en interiörfasad?)
Imin fasadbegreppsjakt stötte jag på denna text i en [url=http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?lang=sv&dbid=5943]D-uppsats i Företagsekonomi.[/url] Jag fördjupade mig inte i det hela, men onekligen är det en liten uppsats som svänger sig med en aning ovanliga begrepp, där upphöjda med versal ordbörjan.
»När vi analyserat intervjuerna och observationerna kunde vi urskilja fem kategorier: Yttre och Inre fasad, Okonventionell Formalitet, Omfamnande Enkelhet och Kollektivt Handlande. Vi har kommit fram till dessa kategorier genom att försöka hitta underliggande mönster och samband i det insamlade materialet.«
Dock letar jag vidare för att möjligen finna en mer arkitektonisk inre fasad.
Hänvisningen gick snett. Bättre nu förhoppningsvis:
[url=http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?lang=sv&dbid=5943]Uppsatsen [/url]
Tredje gången gillt?
[url=http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?lang=sv&dbid=5943]Uppsatsen[/url]
Jag lusar ned kommentarutrymmet för att få en funkande länk!
Så här ska ju vara:
Uppsatsen
"Yttre och Inre fasad, Okonventionell Formalitet, Omfamnande Enkelhet och Kollektivt Handlande."
Wow. "Kontrollerad Totalitet." Och så många versaler. Kanske Går budskapet fram Bättre då?
Kanske har även verserade människor En Okonventionell Inre, Omfamnad Fasad?
Wow igen.
Kanske blir det versaltjockt när man närmar sig ämnesområdet från en Grundad Teoriansats.
Nyss hemkommen från Orlando kan jag meddela att barnkoppel är poppis även här i USA - de ser ut som en söt lurvig ryggsäck i djurform (björn, hund etc) som sitter ordentligt fast på barnet och så går det ett lika lurvigt koppel till förälderns handled. Praktiskt.
Skicka en kommentar
<< Home