PP-lättja
PP?
Ska jag äntligen skriva om pianoplink och vackra notblad?
Eller handlar PP (ve och dubbelfasa) om tiden efter förlossningen?
Nej, visst måste det vara så att jag idag tänker utgjuta mig över propenplast?
Å nä. PowerPoint! Tadaa!
Fast jag ska faktiskt inte klaga på obegripliga stapeldiagram, löjliga punktlistor eller swoooschljud eller ens de grälla färgerna. Jag måste ställa några frågor till er.
1. Har ni sett en riktigt bra PP-presentation? (Som man ju borde kalla PPP.) Sådär bra så att man tänker ”vilken tur att vi inte längre är fjättrade vid OH-bilder, diabildsvisningar och flanellografer”.
2. Jag delar aldrig ut mina presentationsbilder (Keynote) efter föreläsningarna. Materialet deltagarna eller åhörarna får, är istället tidningsartiklar och krönikor som ger mer kött på de magra utbildningsbenen. Alla får inledningsvis order om att anteckna flitigt eftersom det är ... ptja ... bra. Vad tycker ni om en sådan despot till föreläsare?
3. Och vad säger ni nu då? Jag som aldrig förut har lagt upp en film så här!
Ska jag äntligen skriva om pianoplink och vackra notblad?
Eller handlar PP (ve och dubbelfasa) om tiden efter förlossningen?
Nej, visst måste det vara så att jag idag tänker utgjuta mig över propenplast?
Å nä. PowerPoint! Tadaa!
Fast jag ska faktiskt inte klaga på obegripliga stapeldiagram, löjliga punktlistor eller swoooschljud eller ens de grälla färgerna. Jag måste ställa några frågor till er.
1. Har ni sett en riktigt bra PP-presentation? (Som man ju borde kalla PPP.) Sådär bra så att man tänker ”vilken tur att vi inte längre är fjättrade vid OH-bilder, diabildsvisningar och flanellografer”.
2. Jag delar aldrig ut mina presentationsbilder (Keynote) efter föreläsningarna. Materialet deltagarna eller åhörarna får, är istället tidningsartiklar och krönikor som ger mer kött på de magra utbildningsbenen. Alla får inledningsvis order om att anteckna flitigt eftersom det är ... ptja ... bra. Vad tycker ni om en sådan despot till föreläsare?
3. Och vad säger ni nu då? Jag som aldrig förut har lagt upp en film så här!
24 Reflektioner:
Mycket pedagogisk skol-tv.
fråga 1 måste jag passa på. Mest pga litet underlag och dåligt minne.
Fråga 2: jag tycker du tänker rätt där. Om nu PP-bilderna ska vara rätt avskalade, knappt stödord, då är de ju inte till någon nytta senare.
Att bara sitta och titta och lyssna är bra. Fram tills man ska redovisa för någon vad som sades; då är minnesbilden tämligen diffus ...
Därför tror jag det är bra att anteckna. Varför ska en gammal god metod helt plötsligt köras på dörren för att nya uppfinningar gjorts?
Skulle möjligtvis kunna ersättas med att man filmar (med ljud) hela föreställningen!
wv: stiqr. Det måste vara enkomt uppfunnet för mig!
Den bästa PP som jag sett var helt avskalad från färger och gimmickar:
Svart text på vit botten, inget mer. Nästan bara stolpar som väckte nyfikenhet. Ingen text var mer än två rader och föreläsaren var förstås utomordentligt kunnig och pedagogisk.
Det är väl inget fel i att dela ut material som fyller på föreläsningen?
Jag tror att publiken som lyssnar på mannen med underbett måste ha fått i sig en och annan paraplydrink innan de bänkade sig framför honom. Så himla kul är det väl inte med felstavade powerpointpresentationer?
Jodå, jag har sett en och annan sjysst powerpoint, men det är ju lite trist att man sitter och tittar på en text på väggen när man egentligen borde titta på föreläsaren. Jag har använd powerpoint, men inser just i detta ögonblick att det mest funkar som minnesanteckningar för mig själv. Så jag inte tappar bort mig.
Jag brukar skriva stödord på tavlan. Då slipper man krångel med tekniken. Att åhörarna antecknar tar jag för givet.
Paraplydrink var ordet!
(Jag, som sätter en ära i att få nyktra kontorsmänniskor att skratta, har fått mig en tankeställare.)
Är det till översättarkursen? Snälla Lotten, min kursbudget är redan överskriden med råge detta år så nu vill jag att du lovar att hålla en sån nästa år också. Prepositioner säger jag bara.
Görel: det blir en kurs till, översättarna rusade till så till den milda grad att vi har en kurs till dig i vår också.
(Se där -- en övning i att klämma in jättemånga till i en enda mening.)
Hurra! Men inga handouts? OK, då tar jag med mig kameran.
Äh, jag skojar bara, det är inte så ofta man har nytta av det, det är snarare lite störande eftersom man måste hålla takten och kommer av sig om ordningen inte stämmer eller det fattas någon bild. Bättre och roligare att få extramaterial i stället!
Till i vår då?
Jag gör vågen. Är nästan allergisk mot PP/Keynote. men bara nästan.
Jag har visserligen sett en sjukt bra presentation en gång, som bara bestod av diabilder. Det var en riktig marknadsföringsveteran från Nestlé som illustrerade nästan varje mening med en ny bild. Det VAR som TV, nästan.
Filmen har jag bara kollat en halv minut av, tänkte spara resten till efter kaffet.
Från en liten lärarstudent i Norrköping.. :)
Personligen så älskar jag inte powerpoint så mycket som jag hatar OH. Har vi föreläsare med OH i stor föreläsningsal måste de springa fram och tillbaka och hantera två OH-apparater och detta går såklart åt pipsvängen. En PP däremot, teknikens under!
1.Trots många powerpoints under mina första år på universitetet är det få som har varit bra, ungefär en faktiskt. Den hade allt, avskalad, stor text, vit bakgrund och lite humor, det fanns bara en nackdel...
2. ...att det delades ut keynotes. Det är väldigt få lärare på universitetet som fattar att det handlar inte om att läsa anteckningar, det handlar om att skriva dem, sen behöver man aldrig se dem igen. Undantaget konstvetenskapen då det var skönt att slippa rita av de stora konstverken.
3. Väldigt imponernade och roligt, jag ska skicka den till alla jag känner.
Och mina bästa powerpointtips:
Svart bakgrund, vit text elelr allra helst bara bilder.
Är ni inte så genomtänkta eller ska framföra något emellan, lägg in helt svarta slides så slipper ni få lampa i ögonen eller bråka med datorn alternativt projektorn.
Man kan göra så mycket roligt om man tänker utanför lådan.
Nu hoppas jag att ni alla känner er manade att gå på Bloggkalas och diskutera PP med mig.
(Jag kommer till och med att ha med mig en handväska. Kanske.)
Lotten, vad heter "bullet points" på svenska när det gäller PP?
Jag anmälde mig på två röda till översättarnas kurs, och vad kul att vi blir många!
Det är dessutom öken att korrekturläsa PP-filer.
Aequinoxia! Just detta blir jättemegasuperroligt när man (=jag) ska berätta om hur man ska göra begripliga punklistor. Om man kallar bulletarna för punkter blir allt nämligen komplett förvirrande, dubbeltydigt och obegripligt.
Men jag vet inte -- är "ploppar" för barnsligt? "Bomber"? "Kulhål"? "Megapunkter"?
Apropå overheads måste jag berätta om en kemikonferens jag var på för längesen och en av talarna var en asiat (minns inte land) i prydlig kostym men med väldigt slarviga OH-bilder, typ handskrivet, smått och i stort sett oläsligt. Hans engelska var urusel, så det var inte till någon hjälp heller. Men det gjorde inget, för alla i auditoriet (sådär en 500 pers.) satt ändå som förhäxade och tittade på hans kvinnliga assistent som LÅG ner på golvet, iförd dräkt, och försökte vara osynlig samtidigt som hon agerade automatisk OH-arksbyterska.
Jag har aldrig, vare sig förr eller senare, varit med om något liknande. Och det var egentligen så tragiskt eftersom de hade rest så långt och säkert var jättestolta över sin forskning.
PPP betyder något completely different för mig!
Och jag sitter just nu och producerar en powerpoint-presentation...
Vit bakgrund. Svart text. Enbart på engelska. Lite text på varje sida. Och totalt 10 sidor. Inga stavfel (har låtit 2 kollegor kontrollera mig). Och så kundens blå logga längst ner på varje sida.
Det enda som lyser upp är en bild som ska föreställa en användare men som mest ser ut som en försvarande basketspelare.
Mitt största problem är nu att PowerPoint tycker att jag har ett engelskt tangentbord. Vilket jag inte har. Så när jag ska skriva mitt svenska efternamn som innehåller både ä och ö får jag skriva det i notepad och kopiera in det...
Va?
vad hände med bloggträffsnotisen?
Nej en bra powerpoint presentation har jag aldrig sett eller för den delen själv skapat. Inte ens den gången då regissören gav sig på att förklara ett invecklat sceneri via en powerpoint presentation av sceneriet. Just det sceneriet gavs upp redan vid andra repetitionen...
1. Försvinnande få. Ja, förutom mina egna som efter kursen i verbovisuell kommunikation naturlgtvis uppfyllde alla krav för en lyckad PPP.
Minns en presentation vi gjorde under min utbildning över en affärsidé om en Alla hjärtans dag-samlingssajt i kursen om entreprenörsskap. Där hade alla fyra kvinnliga deltagare i gruppen vita skjortor, svarta kavajer och röda scarves runt halsen. PPP:n hade svagt rosa bakgrund och ett egenhändigt designat hjärta (sajtens logga) genomgående på alla slajds (slides). Vilka var ganska få och väldigt kärnfulla - vi sa betydligt mer än de få stödord som PP:n visade. Vi bjöd också på geléhjärtan och hade musik i bakgrunden, kopplat till PPP:n: Love is in the air. Såklart. Det blev väldigt uppskattat, men jag är inte helt säkert på själva PP:ns roll i det hela. Men kanske hade hela paketet inte blivit så bra om vi hade varit fjättrade vid äldre teknologier.
2. Inte. Inte alls. Därför att de föreläsare jag har haft som säger så, har oftast tryckt in alldeles för mycket information i PPP som blir sliten i brottstycken under deras föreläsande. I sin anteckningsiver hinner man inte både lyssna och skriva och hem kommer man med halvdant resultat på båda kanalerna.
Personligen föredrar jag att få PPn i förväg till och med, så man har hunnit läsa igenom den och sen kan ägna hela sin uppmärksamhet åt själva föreläsandet och skriva till stödord och reflektioner. Alternativt få veta att vi får PPPn efteråt och göra samma lika under föreläsningen.
Men vi har väl alla olika metoder. Framförallt ska man nog akta sig för att klämma in för mycket på slajdsen (uh, vilket knepigt ord!) i PPP, eftersom många föreläsare då bara läser rätt av. Jag har med alla säkerhet genomlevt ca 300 presentationer/föreläsningar med PP under mina studieår.
3. Kan ju inte kolla film på datorn jag sitter på nu ...
PPP = Pier Paolo Pasolini?
Heh, om det inte märks så var min notering på nummer 1 ironisk. Naturligtvis är inte mina pp perfekta. Är någon det? Men, humor har vi använt både en och två gånger.
Det ena var för redovisning av en påhittad infokampanj för SARS (mot?), där vi spelade in en låtsad radiojingel med sång, kinesisk gonggong och allt som plötsligt spelades upp under presentationen. Alla kursdeltagare ryckte till och vaknade ur redovisningsdvalan. Lyckat! (Om än inte så vackert).
Det andra jag drar mig till minnes var nu i våras då vi hade gjort en studie på ett Bingocenter, medan Loket var bingoutropare. Det sista var en slump, men en rolig detalj. Vis i vetskapen att vår redogörelse var en av tio under tre timmar var vi övertygade om att nåt behövde liva upp stämningen. Särskilt som vi fått slot-tiden precis före kafferasten. På en kvällskurs.
Alltså infogade vi en finfin bild med Loket på en oväntad slide, tillsammans med ljud från en film jag tagit upp med mobilen på bingolokalen, med Lokets utrop och snackande. Förlösande och uppiggande skratt blev det.
Huh, jag ryser bara jag hör Power Point.
Varje gång man försöker använda programmet rasar min Mac ihop.
1. Hm, vi har mycket PP presentationer. Ganska många är inte så bra men vissa lärare lyckas faktiskt.
Ofta är våra lektioner extremt vällfyllda med information vi förväntas kunna vilket gör pp-presentationerna välfyllda också.
2. Så att hinna skriva allt de säger eller allt som står på presentationerna går inte då hjälper det massor om man i förväg redan har presentationen på papper och man kan koncentrera sig på vad läraren säger och istället lägga till sina kommentarer på det som inte sägs. Det är vad jag har tyckt funkat bäst i alla fall.
Skicka en kommentar
<< Home