McCain Defeats Obama!
Eller kanske inte.
Finns det något som jag gillar, så är det att faktakontrollera. Sicken tur då att jag fick jobba på Nationalencyklopedin i tio år – före internet, före Wikipedia och före mejlrevolutionen. Och före Nationalencyklopedin. Jädrar vad jag har dubbelkollat fakta i böcker, fax och telefon i mina dagar.
(Hur gammal är jag egentligen?)
Rubriken ovan kommer sig av den kanske största blundern i tidningshistorien – den från 1948, om president Dewey. Ni minns honom inte? Nämen kolla då:
Fast president Truman på bilden ser väl rätt nöjd ut ändå?
Att fel vinnare utsågs i en jätterubrik berodde på att
Journalisterna som tog rövaren, satt alltså och skrev med sina pekfingrar på tröga tangenter och fyllde i bokstäver så nära deadline de kunde. Om något blev fel, XXXX-ade de bara över det. Eller skrev över den gamla texten med sådan emfas och så många gånger att den rätta versionen syntes bättre och svartare än den ursprungliga som var fel.
Chicago Daily Tribune publicerade förstås senare en rättelse och bad om ursäkt. Det gjorde NE också i sina rättelseblad, för hur man än bär sig åt, så blir det alltid fle. Fel. (Vilket jag berättade om här. Tjorust, anyone?) Nu tycker jag att fler ska göra som SvD, som varje dag listar (några av) den gångna dagens tryckta fel.
Nu måste jag ange källa – annars blir jag ju en texttjuv och plagiator, vilket minsann inte något att skryta med. Besök källan för mina Dewey-kunskaper: Regret the Error. Njut sedan av korrigeringar som dessa:
Det finns även en bok om sådana här misstag – en bok som jag härmed skriver upp på önskelistan till i jul. En bok som jag kommer att lägga ovanpå de andra 23 dammiga stackarna som jag sneglar mot varje kväll.
Fotnot
På svenska skriver man president med gemen, på engelska med versal. Och än så länge har vi ”vacklande bruk” när det gäller Internet, som väl inte längre kan sägas vara ett namn, utan ett begrepp – internet.
Finns det något som jag gillar, så är det att faktakontrollera. Sicken tur då att jag fick jobba på Nationalencyklopedin i tio år – före internet, före Wikipedia och före mejlrevolutionen. Och före Nationalencyklopedin. Jädrar vad jag har dubbelkollat fakta i böcker, fax och telefon i mina dagar.
(Hur gammal är jag egentligen?)
Rubriken ovan kommer sig av den kanske största blundern i tidningshistorien – den från 1948, om president Dewey. Ni minns honom inte? Nämen kolla då:
Fast president Truman på bilden ser väl rätt nöjd ut ändå?Att fel vinnare utsågs i en jätterubrik berodde på att
- alla mätningar före valet visade att Dewey skulle vinna stort, trots att han var en tråkmåns
- den mest erfarna av journalister spådde för blott andra gången på 20 år fel
- de som skötte tryckmaskinen på tidningarna strejkade
- de som trots allt skrev texten gjorde det på vanliga skrivmaskiner
- utan tryckmaskinen var pressläggningen mycket längre än vanligt.
Journalisterna som tog rövaren, satt alltså och skrev med sina pekfingrar på tröga tangenter och fyllde i bokstäver så nära deadline de kunde. Om något blev fel, XXXX-ade de bara över det. Eller skrev över den gamla texten med sådan emfas och så många gånger att den rätta versionen syntes bättre och svartare än den ursprungliga som var fel.
Chicago Daily Tribune publicerade förstås senare en rättelse och bad om ursäkt. Det gjorde NE också i sina rättelseblad, för hur man än bär sig åt, så blir det alltid fle. Fel. (Vilket jag berättade om här. Tjorust, anyone?) Nu tycker jag att fler ska göra som SvD, som varje dag listar (några av) den gångna dagens tryckta fel.
Nu måste jag ange källa – annars blir jag ju en texttjuv och plagiator, vilket minsann inte något att skryta med. Besök källan för mina Dewey-kunskaper: Regret the Error. Njut sedan av korrigeringar som dessa:
”Det råder inte en salmonellaepidemi, vi publicerade felaktiga siffror från 2007.”(Trots citattecknen har jag tagit mig friheter och översatt lite som det passar mig. So sue me.)
”Vi ber om ursäkt. David Hasselhoff blev inte full i en bar och irriterade inte några gäster.”
”Paudhima Shari är inte Nilanjans far. Hon är hennes mor.”
”Jason Cundy är inte död. Men blommorna som ni skickade är vackra.”
Det finns även en bok om sådana här misstag – en bok som jag härmed skriver upp på önskelistan till i jul. En bok som jag kommer att lägga ovanpå de andra 23 dammiga stackarna som jag sneglar mot varje kväll.Fotnot
På svenska skriver man president med gemen, på engelska med versal. Och än så länge har vi ”vacklande bruk” när det gäller Internet, som väl inte längre kan sägas vara ett namn, utan ett begrepp – internet.
23 Reflektioner:
Jag älskar felciteringar, förutom mina egna, men kommer inte på en enda nu.
Min man anser sig bli felciterad med jämna mellanrum. Å andra sidan väljer han ju själv att snacka latin på kommunfullmäktiges möten ...
Med de lärde männen?
Javisst, jag försöker få honom att byta ut Cartagus mor Åstolus i ett berömt citat av Cato d.ä.
MOT Åstolus
fast det fattade du kanske
Hmm, var det den gången man hade gjort telefonintervjuer med folk och därmed helt missat dem som inte hade telefon (och tydligen till största delen röstade på Truman)?
Nagelbitare ikväll... it ain't over until the fat lady sings!
F ö är fel riktigt roliga.
Actai! manar wv helt korrekt. Se upp!
Såvida det inte menar alea iacta est - tärningen är kastad.
Nej, Howdy, jag gillade att herr Cartagus mamma hette Åstolus.
Marianne -- japp! Pressen rapporterade om Thomas Deweys kommande seger eftersom de ringde till medborgarna och kollade vad de skulle rösta på. Naturligtvis ringde man bara till dem som hade telefon, vilket Trumananhängarna inte alltid hade. Som om man idag skulle be folk rösta enbart via sms. (Veeeet ni hur många som aldrig någonsin har sms:at? MÅNGA!)
AB: Jag är inte alls lika engagerad som du i USA-valet. Kan du inte bloggsammanfatta inatt så att jag vid halvsexsnåret imorrn har en rapport att läsa upp i radio? (Jag kommer i så fall förstås att ange källa.)
No thank you. No Tjorust for me. I'm fine.
När det gäller tabbar överskuggar faktiskt Tjorust både Dewey och Truman. Åtminstone i min lilla värld.
Jag ´har skrivit fel hela dan och fattar inte vad som sår på.
Det där låter som en utmärkt bok att ha på toaletten! Jag har bloggat om toalettlitteratur tidigare.
hagowe (står det vid ordverifieringen idag), det låter som en blandning av Harare och Angola
Ha de!
Sen dess har tidningarna lärt sig att använda såna där till intet förpliktande löpsedelstexter: "Det sensationella resultatet", "Obamas chocknatt" och så vidare. Så spelar det liksom inte så stor roll. WV håller med: ditto.
För att som vanligt vara fullständigt relevant: har du inte något till barn som ska börja på gymnasiet snart? Kan du då inte se till att barnet börjar på min skola så att jag får anledning att använda meningen: "Men hörrudu, din mamma har ju jobbat på Nationalencyklopedin, så då vet du nog värdet av att vara noga med källorna."
Eller kanske inte, stackars barn.
Stina, ack. Jag är gift med, umgås med, är mor och dotter till besserwissrar som drar upp källor, källkritik och faktakontroll ideligen och hela tiden.
(Ve och fasa. Plötslig insikt: stolt som en tupp är jag över oss.)
Lotten, vilken härlig samling ni måste vara. Jag älskar besserwissrar. :-) Särskilt de med humor och den varan verkar det ju finnas gott om.
(Numera erkänner jag f.ö. att även jag har en lågfrekvent påfylld blogg)
Är det DEN Dewey som ligger bakom DeweyDecimal-bibliotekssystemet? Ägnade han sej åt det kanske sen det gått åt pipans glada med presidentskapet? undrar Presidentråttan
Wv cobant. Nog hette väl gossen Cobain ...?
Lotten! Vi grunnar på ett språkspörsmål hemma hos mej just nu, och vi saknar ditt bessta wisseri.
Men mejlmejla!
(Jag kan kontra med en AD-fråga!)
Spelas det måhända Trivial Pursuit i ert hem?
Alltför sällan, Pseudonaja. (Dessutom får man ju inte springa till uppslagsverken och kolla svaren.)
Om du ska använda om internet eller Internet beror ju på, om du menar det internet som är öppet för alla och som bygger på standarder utvecklade kollektivt av frivilliga och som då heter Internet, eller om du menar ett internet som bara är öppet för vissa, t.ex. anställda inom ett globalt företag, som kan, men behöver inte, använda samma standarder som Internet men lika gärna produktspecifika standarder (porip = poor ip, tycker wv). Ett sådant internet kan heta något annat.
Lotten - påminn mig om att inte ta fram TP:t om din familj hälsar på min familj nån gång. Det skulle kunna sluta illa.
Haha - satt och stirrade länge på Cartagus mor Åstolus och försökte komma på hur det kunde komma sig, innan jag gav upp och läste vidare. Skyller på ovanligt ruskigt sömnlös natt.
Påminner om det klassiska exemplet på rättelsen som blev ännu galnare:
Ett konstverk (en byst) hade avtäckts och tidningen vill förmedla att den var gjord av marmor. Men det råkade stå "mormor" i stället ...
Dagen därpå kunde man läsa följande rättelse: "Bysten var inte gjord av mormor, utan av farmor."
Skicka en kommentar
<< Home