På sjukhuset
I måndags var jag för tredje gången i mitt liv på mammografi. Ni må tycka att det är läskigt, pinsamt, illavarslande eller smärtsamt.
Jag tycker att det är ganska kul.
Man klär av sig, ställer sig nära en tillplattningsmaskin, hivar fram det man har och konverserar snällt med sköterskan. (Var är alla bloggande mammografisköterskor? Vilket bloggvirke de har! Tystnadsplikt? Men äsch.) Sköterskan trycker sedan på en knapp som påminner om maskinen som testar fåtöljer på Ikea. Splatt, knirk och knak. Men nu till det intressanta:
Maskinen kan trycka med en kraft som motsvarar max 20 kilo. Fast mina spänstiga bröst pallar bara åtta kilo! Jag är alltså synnerligen lyckligt lottad och än så länge inte särkilt tillplattad. Sällan har jag vandrat hemåt genom sjukhusets korridorer på så lätta fötter. Jag är liksom lite perky på alla sätt och vis.
Det bubbliga är körtelvävnad och det genomskinliga är fett. Ju äldre man blir, desto mindre körtlar och desto mer fett får man. Upplyftande. Not.
Men så gick jag lite vilse när jag råkade åka en våning för långt ner och tänkte gena till parkeringsgaraget. Jag såg:
Hotell, lungor ... hud. Ingen parkering. Aha. Psyket till vänster. Måste ju också vara fel väg.
Där stod jag framför skylten och kliade mig på hakan som i en amerikansk skräckfilm där monstren överraskar så fort någon stannar till och funderar. Så tittade jag till vänster för att se hur kulverten mot psykiatriska kliniken såg ut.
Logiskt. Nu undrar man ju hur kulverten mot t.ex. hudkliniken har utsmyckats.
Kan jag kanske få bidra till hudklinikskulvertarna med mitt senaste verk? "Finne med hudfnas” kallar jag det. (Uppdatering: Det där är inte en häl.)
Jag tycker att det är ganska kul.
Man klär av sig, ställer sig nära en tillplattningsmaskin, hivar fram det man har och konverserar snällt med sköterskan. (Var är alla bloggande mammografisköterskor? Vilket bloggvirke de har! Tystnadsplikt? Men äsch.) Sköterskan trycker sedan på en knapp som påminner om maskinen som testar fåtöljer på Ikea. Splatt, knirk och knak. Men nu till det intressanta:
Maskinen kan trycka med en kraft som motsvarar max 20 kilo. Fast mina spänstiga bröst pallar bara åtta kilo! Jag är alltså synnerligen lyckligt lottad och än så länge inte särkilt tillplattad. Sällan har jag vandrat hemåt genom sjukhusets korridorer på så lätta fötter. Jag är liksom lite perky på alla sätt och vis.
Det bubbliga är körtelvävnad och det genomskinliga är fett. Ju äldre man blir, desto mindre körtlar och desto mer fett får man. Upplyftande. Not.Men så gick jag lite vilse när jag råkade åka en våning för långt ner och tänkte gena till parkeringsgaraget. Jag såg:
Hotell, lungor ... hud. Ingen parkering. Aha. Psyket till vänster. Måste ju också vara fel väg.Där stod jag framför skylten och kliade mig på hakan som i en amerikansk skräckfilm där monstren överraskar så fort någon stannar till och funderar. Så tittade jag till vänster för att se hur kulverten mot psykiatriska kliniken såg ut.
Logiskt. Nu undrar man ju hur kulverten mot t.ex. hudkliniken har utsmyckats.
Kan jag kanske få bidra till hudklinikskulvertarna med mitt senaste verk? "Finne med hudfnas” kallar jag det. (Uppdatering: Det där är inte en häl.)
36 Reflektioner:
Man undrar ju om de vill ha flera psykpatienter? Spindlar, yäääk! Men din beskrivning av mammografin var givande (och trösterik). Själv har jag ännu aldrig varit på mammografi, även om jag fyllt 46, undrar om de har glömt bort mig? Borde jag kanske ringa och kolla?
Jag skulle just beklaga mig över att jag bara har varit på mammografi en enda gång fast jag är flera år äldre än Lotten (närmare bestämt 47), när jag ser Ullas kommentar! Ring genast och be att få bli mammograferad på momangen!
Jag fick (när jag stod där tillplattad och babblade) höra att de olika länen i Sverige jobbar helt olika när det gäller mammografi. I Sörmland har vi visserligen störst brottslighet och flest våldsbenägna galningar, men å andra sidan dör väldigt få i bröstcancer.
En massa, massa män går dessutom på mammografikontroller. Tydligen tycker de inte att det är det minsta lustigt.
Tänk att Ö-helena är 47 år äldre än jag. Det kan man inte tro. Himla fräsch brutta.
Nu var du dum, Lotten!
Jag hoppas det är en häl och inte en näsa vi ser, där finnen tronar.
Finnar på näsan är ej att leka med: de sitter så nära förståndet
Citat från muntlig undervisning AD (=Anno dazumal, närmare bestämt) 1958.
Herregud, ser min näsa ut som en häl? Då är ju han som ser ut som en fot i fejjan rent av en skönhet i jämförelse.
(Finnen har förmodligen tagit sig in och redan börjat knapra på förståndet eftersom jag behagar skämta om en översättarkvinnas ålder.)
Grattis till kallelsen, jag har inte heller fått någon fast jag är lika gammal som du.
Din näsa ser förresten ut som en näsa.
Haha, delirium tremens på väggen!
Påminner mig om en psykiatrisk vårdavdelning i Lund där ett litet lärkträd kämpade för livet på en mörk innergård. Dennaa taniga, bleka, förvridna organism var alltså de stackars deprimerade patienternas utsikt.
Sångbar fylledille:
Uppå väggen går en gädda
med långa ludna svarta ben.
/: Men ni skall inte vara rädda,
tag en sup, och allt går väl. :/
Vita möss som går i taket,
råma hest och falla ner.
/: Men ni skall inte vara rädda,
tag en sup och allt går väl. :/
Om man ska söka för psykos så lär de stora insekterna på väggen vara någon sorts bekräftelse, tänker jag.
Det där med att bli kallad till mammografi verkar vara som slumpens skördar... Jag kommer att kallas 2010 tillsammans med alla andra 68:or i Stockholm. Filippa Reinfeldt däremot, som väl är 67:a blev kallad när hon fyllde 40. Dom tar varje år för sig och det innebär att man inte alls behöver bli kallad vid 40 som är det som F Reinfeldt och landstinget egentligen skall se till att uppfylla. Min väninna som också bor i Stockholms län fyller 50 nästa år och har ännu inte blivit kallad utan fick tjata sig till en undersökning.
Konstigt!
Och jag kan garantera att jag INTE kommer lägga ut mina bröst på bild på bloggen när det väl sker. 20 på den där skalan lär inte räcka...
Psst, Lotten. Du har tappat bort en bokstav i hudklinikskulvertarna. Spring tillbaka och hämta!
Om man blir beviljad promenadpermis på psykiatriska i Eskilstuna får man gå fram och tillbaka i de där kulvertarna. Det vill man inte.
Nej, har du en finne på hälen. Vad dumt. (Nu var jag tvungen att läsa de övriga kommentarerna innan jag tryckte på knappen, och minsann var jag inte först med denna felsyn.)
En outnyttjad källa till nya medicin är wv:
Ta lite prelogli och vila så ska du se att det går över till imorgon.
Tack för rättelsen, Hélene. (Jag hade tappat bort ett s på en helt annan rad också.)
Nä, nu ska jag och brösten åka och spela basket. Finnen är till allmänt åtlöje bland de andra i laget, så den ska jag sminka över med lite halloweensmink.
Här ska inte sminkas utan behandlas med FUCIDIN!
Jag återkommer när jag tagit reda på vad prelogli är!
Prelogli ger bara fyra träffr på Google - verkar vara någon serbokroatisk(?) variant av StarWars...
Rekommenderas ej för behandling av finnar i dödens triangel
Mammografi gör galet ont tycker jag. Fast när jag gjorde det sist gjorde det mindre ont, och jag tror det var för att maskinen var annorlunda, så mkt tröttare hade inte tuttarna hunnit bli på ett år...
Så sa sköterskan att jag hade väldigt mkt körtlar "för min ålder". Gaaah, eller ska man säga Tack, fast min aktningsvärda ålder togs upp?
Nu har jag kletat fucidin så jag ser ut som en blank biljardboll på näsan!
Liksom en ö-känd (jämnårig) översättare har jag bara klämt ihop hyllan en gång. Då genom min arbetsgivare inte genom landstinget. Fel generation?
Annars kan du prova mixil, föreslår wv.
Nästa gång jag byter alias ska jag heta Ö-känd!
Nu tror WV att det hjälper med denciton.
Men, då tror jag att jag bor i ett bra landsting - Norrbottens. Jag är purunga 43 och har hunnit vara på mammografi två gånger. Lyxigt värre! Några bilder kommer jag dock inte heller att servera.
Förresten Lotten; visst blir det en liten julkalender i år också?
Det är 2008, va? Då kommer jag ihåg att jag är ännu yngre. 42.
Herregud.
Precis som En bok om dagen bor jag i Norrbotten och där är det ordning och reda. Jag blev kallad att mammografera på självaste 40-årsdagen men tyckte att det fanns roligare sätt att fira och bokade om. Dessvärre till en dag då den nya mammografisköterskan gjorde sin första dag på jobbet. Jag trodde hon skulle slita av mig tuttarna.
/Lule-Anna
Djefla mannens takgående gädda är vår familjs signatursnappsvisa.
Min teknologpappa introducerade den på sextiotalet. Den och jag är det enda spår som finns kvar av honom i släkten. ;-)
Anna-Karin, det där med att de tar varje årgång för sig, innebär det att 69:orna kan råka bli mammograferade före 68:orna, alltså?
Jag ska platta pattarna för första gången nästa vecka. Och publicera bilden upp och ner så att jag ser ut som Pamela Anderson. Fast det vågar jag nog inte. All heder åt dig, Lotten.
Men när du berättar om det nästa vecka, Howdy, kommer rubriken säkert att vara "Plattarna".
Absolut! Tack för tipset och håll utkik 13 november. (Hade läst fel på en vecka för det är ju till tandläkaren jag ska den 6 november! Hela jag måste undersökas nu när jag fyllt 41.)
Woohoooooo!
Lilly. Vilket fint namn!! :-)
Nu rekommenderar wv behandling med Unters vilket jag tolkar som en kryddad starksprit i små pappersinslagna flaskor. Skål!
Underbart, nu försvann lite av rädslan för mammografin jag ska göra, NÄSTA ÅR, hahaha.
Malinka,
Vet inte. Men jag läste om det i, hör och häpna, Wendela:
http://www.aftonbladet.se/wendela/special/article3530563.ab
Men dom vet på din vårdcentral. Jag fick veta när jag gjorde senaste cellprovet. (Som jag hittills kallats till ordentligt vart tredje år.)
Djefla mannen: Vilken melodi är det på snapsvisan?
Jag är visserligen mycket äldre än alla kommentatorer, men Götapetter, vad många mammografier jag har fått utstå. Jag har tappat räkningen för länge sedan. Varje gång samma hemska lidande. Varje gång tänker jag, att om det vore mannens ädla delar som skulle vara föremål för en dylik undersökning, så hade det uppfunnits en mycket skonsammare metod. Aldrig att de hade accepterat att bli så tillplattade...
Jag frågade sist hur länge jag ska behöva plattas till, och de ger visst upp när man är 70.
Har du blivit kallad TRE gånger???? Jag är mig veterligt född samma år och väntar fortfarande på min första kallelse. Ska fan bo i storsta'n. *mutter*
Visst, serru Cruella, vid 40, 42 och 44 har jag kallats til plattning.
(Men ni i storstan har i alla fall billig kollektivtrafik.)
billig ja (mja) trafik nej. Dvs den tas betalt för, men den finns inte. Tre timmar för fem mil med pendeltåg idag igen, en lågtrafikerad söndageftermiddag.
Och har aldrig blivit kallad till tuttplattning, btw, fast jag fyllt 48 däremot gillar dom cellprovstagning i min kranskommun!
Ordet jag skall skriva in nedan är Alloaten! Så!
Skicka en kommentar
<< Home