Äggkunskapskränkning
Jag hade precis kokat norska, bruna ägg och stillat ett slagsmål mellan barnen om vem som skulle få skära äggen med den coola äggskäraren som vi när vi vill vara lite mystiska kallar ”Fältskärn”. Då sade treåringen:
- Mammamamamamamammmaaaaa! Varför är äggen bruna?
- För att hönan som värpte dem var brun. Vita hönor ...
- Jajustdet å svaaaaarta hönor bajsar svaaarta ägg! brölade Fjortonåringen på fjortonårsvis.
- ... ssschhh ... vita hönor värper vita ägg, bruna hönor värper bruna ägg, fortsatte jag.
- Mamma is alyer liar, trallalaaaaa, sjöng Olle på Olles vis.
Nu är det så i vår familj att Olle kan nästan allt när det gäller allmänbildning. Fjortonåringen håller på att utvecklas till något liknande, men med särskild specialistkompetens i geografi. Nu hånade de mig på ett mycket kränkande sätt som jag kanske borde anmäla till en diskrimineringsombudsmannautredning.
- Vaddå? Så är det! Varför säger ni sådär? sa jag.
- Moahhaaaaaahaaaaa! skrattade både Olle och Fjortonåringen.
Jag knöt nävarna och rynkade pannan och stampade med foten (de orden skulle man kunna sjunga till ”Viljen I veta och viljen I förstå”-melodin) och ville slå dem i huvudet med något hårt och vad om en miljon kronor. När jag var liten - innan jag blev så här löjligt allergisk - bodde jag på en bondgård på Bornholm en hel sommar. Jag såg kalvar födas i halm, griskultingar dö under hammare och bruna hönor värpa bruna ägg.
Visst har jag rätt? (Var är alla bloggande bönder?)
- Mammamamamamamammmaaaaa! Varför är äggen bruna?
- För att hönan som värpte dem var brun. Vita hönor ...
- Jajustdet å svaaaaarta hönor bajsar svaaarta ägg! brölade Fjortonåringen på fjortonårsvis.
- ... ssschhh ... vita hönor värper vita ägg, bruna hönor värper bruna ägg, fortsatte jag.
- Mamma is a
Nu är det så i vår familj att Olle kan nästan allt när det gäller allmänbildning. Fjortonåringen håller på att utvecklas till något liknande, men med särskild specialistkompetens i geografi. Nu hånade de mig på ett mycket kränkande sätt som jag kanske borde anmäla till en diskrimineringsombudsmannautredning.
- Vaddå? Så är det! Varför säger ni sådär? sa jag.
- Moahhaaaaaahaaaaa! skrattade både Olle och Fjortonåringen.
Jag knöt nävarna och rynkade pannan och stampade med foten (de orden skulle man kunna sjunga till ”Viljen I veta och viljen I förstå”-melodin) och ville slå dem i huvudet med något hårt och vad om en miljon kronor. När jag var liten - innan jag blev så här löjligt allergisk - bodde jag på en bondgård på Bornholm en hel sommar. Jag såg kalvar födas i halm, griskultingar dö under hammare och bruna hönor värpa bruna ägg.
Visst har jag rätt? (Var är alla bloggande bönder?)
23 Reflektioner:
Färgen UTANPÅ och färgen inuti resp på äggskalan kan man inte sätta likhetstecken emellan .
De lyda dock båda under Mendels lagar.
Om vi t.ex tar hundraser...
Både mamma och pappa måste vara homozygota för att avkomman ska bli likadana!
Annars uppstår gatukorsningar s.k byrackor ( = allt kan hända)
Nu fick jag besök så jag måste avbryta här, återkommer
Se där, Den Blyga -- ett nytt ord: äggskalan!
Ja, men det var som den gravida katten, han (eleven inte kattan) hade glömt ringen över å, jag stavade fel i hastigheten (hade ej tid för preview, barnbarnen stod i kö, hungriga i trappan. Skall vara äggskalEn.
wv: olh...får mig att tänka novisen vid spisen: Folke Olhagen;
Reflektion: wf kan användas som ett sentida Rorschachtest!
Anyone for standarisering...
Det blir ju en massa zxq -ungerska?
Härom dagen hittade jag en text i min dator, där jag efter ett par stycken suckade hänfört: tänk om jag kunde skriva så här väl och fängslande på engelska som den här skribenten, vem han än var, hade gjort (jo, för jag hade en klar känsla av att det var en man). Och så insåg jag att det faktiskt var jag som hade skrivit texten! Med detta skryt vill jag härmed inleda dagens engelsklektion: Lögnare stavas "liar" på engelska. Lotten. Bliv vid din läst. Det är alltför lockande för dina trogna läsare att punktera din franska och engelska, tydligen.
Citat från menyse.com:
"Vanligtvis kommer vita ägg från vita hönor och bruna ägg från bruna hönor."
Adelsoagg.se:
"Varför är äggen ibland bruna?
Bruna och vita hönsägg är innehållsmässigt likvärdiga. Färgen på ägget beror istället på hönsrasen. Bruna hönor värper för det mesta bruna ägg och vita hönor värper vita ägg. Äggets övriga egenskaper har alltså ingenting med färgen att göra."
sund.nu:
"Färgen på äggen beror på vilken sorts höna som värpt dem, bruna hönor värper oftast bruna ägg och vita hönor vita ägg. I Sverige är de vita värphönorna vanligast. "
Roligt förresten att jag betecknade min lilla anektdot som skryt. Det är ju rätt självklart att man som skribent förmodligen tilltalas av sina egna texter. Är det någon som skriver regelbundet som vid en rimlig tillbakablick tycker att de egna alstren är kassa? Lotten, tycker du att du skriver bra texter?
Men åh! Felstavad engelska! Också! (Olle uttalade det fel, det var därför jag blev förvirrad, eh...?)
Å andra sidan är det ju ett välkänt trick, kära ickebloggande syster Orangeluvan, att om man skriver fel (eller bara lite kontroversiellt förstås), så får man fler kommentarer.
Rorschachsk word verfication: bfuhq! (Amerikansk, mycket vanlig förolämpning.)
Tack, Orangeluvan! På en äggskala har jag med andra ord till 99 % rätt i mitt värpantagande!
Word verification: cosbam! (Allmänt hållen jubelinterjektion, passar vid alla tillfällen.)
Oj, jag missade ju frågan: Tycker jag att jag skriver bra texter?
Jaaa. Sannerligen. Mycket. Men ... vankelmodet hägrar ständigt, antingen i fjärran eller strax ovanför mittbenan.
Det är därför jag tycker om att blogga. Ju mer jag skriver, desto lättare blir det. Stundom kommer det berömmande mejl, som fungerar som sockerbitar för en häst. Och nu tänker jag högt:
- Åååå hej, jag har ju ingen aning om hur socker funkar på en häst! Tänk om hästar nuförtiden är lika allergiska mot socker som jag är mot hästar. Sådär skulle jag inte ha skrivit, tänk om alla hästälskare blir arga! Tänk om hästarna blir arga! Tänk om jag hittar ett hästhuvud i min säng! Vad jag skulle nysa! Fast hästägarna skulle ju näppeligen hantera just avhuggna hästhuvuden så himla gärna. Hm. Nåväl. Det blir nog bra det där med sockret.
Och så klickar jag på publish.
Visst är det svårare att skala bruna ägg än vita ägg? (När de är kokta, alltså.) Eller är det bara jag som har det problemet?
nog är kokta ägg svårskalade, men ibland har jag lyckats. Måste tänka på det i fortsättningen om de är vita eller bruna som går bäst att skala. De bruna äggen SER godare ut. (?)
Tyvärr finns det ingen entydig koppling mellan hönans färg och äggets. Det är vanligt att bruna höns ger bruna ägg men det finns undantag.
Min pappa var chef på äggcentralen när jag var barn. Många av de hönor som värper bruna ägg har också större ägg och ägg med tjockare skal. Bättre ägg kanman säga.
De lille "artisten S" till sin pappa äggbossen vid sju års ålder.....snyftande..."pappa varför måste vi alltid få de där bruna stora äggen.....du är ju chef och allting...kan inte du ordna dom där små vita....snälla".
Apropå ägg och barn med liten insikt....(barn i betydelsen ett barn)
Jamen hörni. På en julmarknad inför sist(genom)lidna jul köpte jag ägg som var ljusgröna. Hönskännare vill jag rakt inte kalla mig, men gröna höns har jag då aldrig vare sig sett eller hört talas om. Eller om det nu var gåsägg -- men refrängen blir ändå densamma: gröna gäss har jag då aldrig...
Det FINNS faktiskt en grön hönsras som värper ljusgröna ägg! Namnet har jag tyvärr glömt för tillfället.
Jag tycker nog att färska ägg är mer svårskalade än de som fått ligga några dagar i kylen innan de kokats.
Efter lite efterforskningar så reviderar jag mitt tidigare inlägg. Det finns en grön hönsras som värper gröna ägg, men det finns även andra hönsraser (Araucana och Isbar bland annat)som är bruna, grå, svarta eller vita och som också värper gröna ägg.
Source! Där är du ju! Vart har din blogg tagit vägen?
Artisten som brukade kalla sig Source: Tack för info. Det är förmodligen de tjockare skalen på de bruna äggen som jag har problem med. Vidare: vad har hänt med dig och din sida? Har inte hängt med de senaste veckorna, och nu vid min återkomst förstår jag att något hänt. Namnbyte, stängning av blogg? Snälla, förklara!
Helena och jag har samma fråga samtidigt! Snälla Source, svara!
MÄÄÄÄH! Nattens inlägg om hur det är att vara trött försvann -- och jag kan inte lägga upp det igen. Förmodligen är det Blogger som krånglar. Jag ska fixa!
Nu är Blogger lite friskare, även om den vägrar bilder.
Måste bara berätta vad jag nu har lärt mig om hönorna. Vi har inte bara ätit bruna ägg från bruna höns, de var dessutom frigående bruna höns, vilket i sig är en contradiction in terms. Bruna höns är lite bråkigare av sig, och är inte alltid snälla mot varandra och de vita. Därför är det svårt att ha bruna höns fritt sprättande, värpande lite här och där.
I am the eggman, they are the eggmen.
I am the walrus, goo goo gojoob.
För sisådär 15 år sen köpte vi ägg privat av en kompis. Gröna och rosa bort mot beige...
Jag har nåt foto nånstans på en vakcer äggkartongspalett. Ni får tro mig eller komma och leta foto.
Jag tror att det var modemedvetna hönor som värpte gröna och rosa ägg. För sisådär femton år sedan hade jag en sådan tröja på mig. Numera ska man ju ha vitt och brunt i alla möjliga schatteringar.
Skicka en kommentar
<< Home