Julkalendern 10 december 2006
Gårdagens vinnare – hakke – vann det utlottade fintröjspriset. Det är nästan som om plommonstopet valde ut honom efter lång och trogen gissningstjänst. Med tanke på att Charlotte (Goblin) går på lördagskalas iklädd förra årets priströja, väntar jag nu på rapporter om när hakke går på nästa års Nobelmiddag i sin.
Och nu till söndagens hemlisbloggare!
Det kan alltså vara – och är det oftast men inte alltid – en författare. Död eller levande. Duktig eller tafflig. Svensk eller inte. Er uppgift är att lista ut vem ”Hemlisbloggaren” är och sedan gissa i kommentatorsbåset. (Kolla här hur man gör om ni tvekar.) Ibland ska man koncentrera sig på formen, ibland på handlingen och ibland faktiskt blott och enbart på det underliga språket. Ibland finns det tydliga ledtrådar, ibland osynliga. Ibland är det hela bara jättekonstigt.
Ja, vems?
____________
Facit.
Och nu till söndagens hemlisbloggare!
Det kan alltså vara – och är det oftast men inte alltid – en författare. Död eller levande. Duktig eller tafflig. Svensk eller inte. Er uppgift är att lista ut vem ”Hemlisbloggaren” är och sedan gissa i kommentatorsbåset. (Kolla här hur man gör om ni tvekar.) Ibland ska man koncentrera sig på formen, ibland på handlingen och ibland faktiskt blott och enbart på det underliga språket. Ibland finns det tydliga ledtrådar, ibland osynliga. Ibland är det hela bara jättekonstigt.
Jag reser mig upp och tittar på väggen. Den gungar. Men vems vägg är det? Är det min vägg? Hur kom den dit i så fall?
Jag blundar och spyr.
Jag har inte druckit. Jo, det har jag. Jag känner mig naken och känner efter. Jag har kläder, men inget hår. Jag har inget hår kvar. Jag är helt skallig, när blev jag helt skallig? Jag luktar ladugård, jag luktar pissränna, jag luktar rutten lök och gamla ägg. Jag känner att jag fryser och slår upp ögonen. Jag pallar inte längre.
Äh, nu överdriver du!
Jag ignorerar honom.
Du överdriver bara, det vet jag.
Jag ignorerar henne också.
Jag tror inte på något du säger längre.
Jag ignorerar henne fortfarande.
Varför har du den där fula jackan på dig?
Jag ignorerar honom fortfarande.
Du har inte förtjänat pengarna som du köpte jackan för.
Jag skrattar.
Båda stirrar på mig. Men världen kommer att tro på mig. Mamma och pappa. Mina små vänner. Jag har ju många vänner som fortfarande lever. Men nu måste jag spy.
Det river i halsen, det river i magen, det sliter i magen och det är fullt med blod i toaletten. Bruna bitar flyter mitt i det röda. Vems bruna bitar är det?
Ja, vems?
____________
Facit.
59 Reflektioner:
Bara för att vara först så gissar jag på Linda Skugge, även om det är tveksamt om jag vill kalla henne författare... ;)
Nu ska jag & mina fördomar gå & lägga oss, undras om vi får plats eller om jag ska skicka ner maken till gästrummet?
Jag är inte riktigt nöjd: det ska vara styckeindelningsindrag på en massa ställen precis som i originalet, men hur jag än gör med tabbar och mellanslag, så försvinner de. Någon som har något kodtips?
Ooooohooo, Enid Blytonskt wv: fembo!
Det är Mark Renton i Traaaainspotting, såklart (eftersom jag har en hangup på Ewan MacGregor som är på tv just nu).
Ännu en postmidnattsgissning: Det första namnet som dyker upp är Leopold Bloom. Därav kan man ju sluta sig till att det absolut inte är vare sig han eller författaren - vad det nu är han heter ... Just det, Joyce.
Det är James Frey. Han som visade sig var fejk. Storyn om hans tusen små bitar höll inte riktigt hela vägen.
Spontant känns det som Trainspotting, Irvine Welsh.. Nu ska Lina ut och skaka rumpan!
Men alltså, när sooover ni egentligen?
Usch, jag tyckte den här hemlisbloggaren var hemsk, jag vill knappt veta vems bruna bitar det är. Charles Bukowskis? Sture Dahlströms? Rockys? Hoppas att hans mamma och pappa bäddar ner honom i sängen.
Eftersom jag var på fest (o sällsynta fester! nuförtiden) och missade finalen på gårdagens lucka får jag föra in pessaret i sammanhanget igen här (nej, så menade jag inte, skärp er) och säga att det är ett jättebra preventivmedel även om man har sex ofta och länge (sa hon från under filten).
jag tar clockwork orange eftersom trainspotting är taget o eftersom pluten inte kan sova så skriver jag fast jag inte har en sus(s)ning
jag är så trött
glömde att det var jag, jag som aldrig har en suck )=
Regina Lund!!!
jag har precis börjat läsa tusen små bitar och första kapitlet låter precis som den. Jag har också precis kommit hem från en klass/glöggfest med ett gäng bibliotekariestudenter och stavar antagligen inte rätt. men jag gissar på den, tusen små bitar. Eller lilja forever. eller rosario är död. men den är för hemsk så inte den. jea, godantt
Jag vill gissa på Den Skalliga Primadonnan av Eugene Ionesco, bara för nöjet att framstå som litterärt bevandrad.
Å andra sidan har jag faktiskt!!!! börjat läsa A million little pieces (som alltså är fler på originalspråk) så den gissningen är inte helt tokig. Men eftersom jag alltså ändå inte är först så gissar jag på Ionesco. Tack vare det där om rakad skalle.
Gissar vilt på Jan Myrdal??
Det påminner mig om en rätt dålig bok jag läste för länge sedan. En pocket, rätt tunn. Omslaget var vitt och med orangea och blåa "linus på linjen"-böcker.
Svensk författare tror jag.
Och detta måste ju bara stämma eftersom färgerna på kommentarssidan är just vitt, blått och orange!
Hur som haver är det så jag brukar komma ihåg böcker, filmer och skivor, på deras omslag. Det kan bli lite jobbigt ibland när man är i någon affär eller på biblioteket.
"Alltså omslaget var mörkt med prickar på".
Oj, är inte vaken än. "Linus-på-linjen"-figurer skall det ju vara. Alltså bara trådar som formar människokonturer.
Bellman. Jojomän, under den där pudrade peruken var han garanterat skallig. Och inte skulle jag bli ett dugg förvånad om han luktade pissränna och gammal mat.
Fast jackan? Och mamma och pappa? Hm...
Har inte en susning idag. Är inte så säker på att jag vill ha det heller. Ett tips! Läs inte den här hemlisbloggaren just innan ni tänker äta frukost...
Snövit har ätit av elaka drottningens förgiftade frukt. Den fick henne att somna in så länge, så länge. Den gav blod i avföringen, förvirrande hallucinationer och världens mest illaluktande baksmälla. Men akta're drottningen! Snart kommer de små vännerna Blyger, Prosit och Toker och knyter sina små händer i ansiktet på dig. Då du.
Kanske var frukten förgiftad med radioaktivt Polonium, eftersom den också fick henne att tappa allt sitt vackra hår?
Jag gissar på Aleksandr Solzjenitsyn. Men jag kan inte riktigt välja någon bok (kan bero på att jag inte läst något av honom). Men det låter ganska otrevligt att leva i Gulag-arkipelagen eller en dag i Ivan Denisovitjs liv låter inget vidare heller. Jag hoppas på statistikern som är en överdängare på ryska författare.
Jag igen. Jag har inte ändrat ståndpunkt, men vill däremot poängtera att jag INTE tänker gissa på en av mina medbloggare den här gången.... ;)
Helt klart Hlynur i 101 Reykjavik. Han dricker och knarkar, stjäl systerns p-piller och lämnar ecstasytabletter i chokladpralinerna istället. Det låter som något dagens bloggare skulle göra.
WV- metzl. Men det är en helt annan författare.
Allt bra är ju redan taget!
Jag är tvungen att panikrösta på ... på ... Monthy Python! Jag tänkter på sketchen med blackpudding så svart att " the white bits are black".
Apropå preventivmedel minns jag plötsligt "finsk rolulette" från Mad. Man blandar hälften p-piller och hälften Tulo.
Är ute ur dimman, min dotter sover så snäll
och för en gång skull blir min gissning orginell!
Kafkas novell Förvandlingen är mitt förslag,
att vakna upp som insekt kan göra en förvirrad ett tag!
Håret försvann, han kan ej försörja sin familj
och de flesta insekter luktar nog knappast vanilj!
Jag kände igen det på en gång: det är Broder Jakobs opublicerade mästerverk utan namn. Det börjar med att han kräks på en rosa telefon, en händelse som gör att rummet slutar gunga. I samma verk används också ordet duschschakt, förtjust.
Lotten: & nbsp ; kanske funkar (utan mellanslag förstås).
Har aldrig hört talas om James Frey (aktualiteter är inte precis min starka sida), men jag hittade ett utdrag ur den där boken och måste säga att det låter väldigt plausibelt. Annars kom jag mest att tänka på Freddie Wadling.
Sådana böcker läser inte jag - Jag är en FIN flicka!
Min mamma, som skulle ha fyllt hundra år i år, censurerade till och med Olle Hedberg under mina tonår!
I vetenskapligt syfte googlade jag dock på A million pieces...
" A notable feature of this book is its lack of quotation marks to indicate direct discourse. Instead, a new line is started each time. The fact that the author uses this same style to indicate his internal thoughts, often interspersed between direct discourse from himself and others, gives the book a unique and sometimes confusing writing style, purportedly reflecting the nature of his experience in the treatment center.
VILKET ju stämmer.
Ah, tack, jag ska experimentera lite med indrag nu, Översättarhelena!
Apropos censur - kommer jag osökt att tänka på JOLOS Den gröna ön!
Han beskriver där censuren på Irland under efterkrigstiden.
Alla de stora irländska författarna Joyce, Becket etc var ju censurerade.
Samtidigt glorifierades den gamla inhemska keltiska diktningen - ända tills den blev översatt till engelska:
Då blev den omedelbart censurerad!
Åh, varför tänkte inte jag på & nbsp; & nbsp; & nbsp;? Det funkade alldeles utmärkt och jag är så nöjd så. Dock står det på html-tipsarnas sidor att det inte är alla webbläsare som lyssnar på koden; det finns de som ignorerar krumerlurerna och gör lite som de vill. Rättshaverister!
Jolos bok heter tydligen Irland - den omöjliga ön
Hur skriver man œt , jaa det där i början?
Jag ska aldrig mer sova länge. Man ska ju banne mig vara här prick klockan tolv för att få vara först med någon gissning. Min är dock precis som andras här Tusen små bitar. Men, samtidigt är det ju inte mycket hemlisbloggare då... storyn är ju för lik på något sätt. Både med spyor, bruna bitar, mamma, pappa, rakad och jacka. Allt det finns ju. Det är för likt på något sätt.
efter att indragen är gjorda skriker texten James Frey och Tusen små bitar, det konstigaste är bara att jag började läsa den en halvtimme innan jag kollade vem som var den nya hemlisbloggaren. Spoooky, nu kan du styra mig hur som helst - vad jag ska äta, vad jag ska göra, vad jag ska läsa.. Spelade dessutom basket igår! Hjälp!
Jag håller på Kafka.
Och eftersom jag inte kan gissa på författare kan jag komma med en annan reflektion. Om man kräks blod från magen är blodet levrat, det vill säga svart kräks, på grund av magsaftens inverkan. Är det rött kommer det troligen från strupen som inte hunnit bli påverkad av magsaften. Japp, jag har allt lärt mig nått på hela vårdkarusellen! ;)
Hoppas nu inte att någon fick frukosten/lunchen i retur...
Tänkte genast på James Frey jag med. Bruna bitar och inre dialoger, det måste vara han.
Jag vet inte... är det väldigt okunnigt att som blivande bibliotekarie inte ha en SUCK om James Frey eller boken? (även om jag nu, när jag googlar, halleluja, ser att jag åtminstone har hört historien om hur han blev utskälld av Oprah, men ändå?).
Men ja, det låter ju ytterst sannolikt att det är Jimbo.
iurcqlq? ljudet man gör om man råkar äta frukost när man läser om de bruna bitarna?
Tänkte också på Trainspotting, men den krypande bebisen i taket saknas (eh, nä jag har inte läst boken...). Och A million little pieces har jag inte läst (FY MIG).
Däremot tänker jag gissa på Carl Micael Bellman. Jag har glömt vad episteln heter eller hur den går, men det finns en där han vaknar i rännstenen på morgonen och undrar hur faan han kom dit och vem han är, typ. Jag tänker mig att det gick till sådär.
Jag håller med alla andra idag, det är James Frey hos Oprah, som inte tror på nåt han säger längre. Men han säger att världen kommer att tro honom!
men jag känner även igen stilen från en mängd deckare där det mitt i intrigen finns en sida med kursiv stil och ofta märklig styckeindelning där mördaren/psykopaten ska beskriva sina motiv för det som hänt och läsaren bara river sig i håret!
Jag har ju bara hört vettiga saker om honom, och hittar inget om utskällningar av Oprah. Varför? länk?
Här gissas det för fullt medan jag slösat bort tiden på annat.
Min första spontana tanke var att det är otroooooooligt skönt att inte må som bloggaren, låt gå för ett stadgat tråkliv med Friskis & Svettis som vildaste inslag, typ, om man SLIPPER vakna skallig och kräkfärdig.
Nu gissar jag att Charles Bukowski återuppstått från de döda och bloggat loss lite i adventstider (rött är ju även julens färg, inte bara bakfyllespyans).
Kafka? Eller (som man visst kan gissa på vem som än hemlisbloggar)Ulf Lundell. Fast han skulle nog skippat de bruna bitarna.
fast jag kommer också att tänka på vad-han-nu heter i Kerstin Ekmaqns roman som heter... äsch, jag får nog googla lite först: Skord heter han och boken heter Rövarna i Skuleskogen (hurra för internet!)
Maken gissar Arne Anka.
Det måste vara James Frey. Det jag kommer ihåg av boken var när han skulle laga sina tänder. Usch, jag är livrädd för tandläkaren. Avsnittet om tankdläkarbesöket i "Tusen små bitar" hjälpte inte mig med min tandläkarskräck.
Oj, jag menar tandläkarbesök.
Stina då, episteln heter väl Ack du min moder och slutar med lycka och skrål bara krogen öppnar igen... ett klassiskt analysexempel i all litteraturvetenskap!
Ica: jo, du förstår att Oprah blev arg för att allting i boken inte var SANT. Hu så förskräckligt, ljuga på det sättet! Så kan ju inte författare hålla på.
Kristina: Ah, tack. Vi analyserade den aldrig, men en kursare var väldigt förtjust i den minns jag. Jag tror han kände igen sig. :)
Jag kom på att tänka... Badrumskranen av Jan Myrdal men jag kan ha fel..
Jawg hahr druk druckit glöööögg. *hick*
NOT!
(Eller jo, glögg har jag druckit. Men. Det är så himla jobbigt att arbeta upp ens lite snurr i huvudet på glöggen - kokar alla bort den så nyttiga alkoholen nuförtiden?)
Äsch! Här har det gått flera dagar av december och jag har lyckats MISSA att hemlisbloggaren är tillbaka! Dessutom har jag ingen aning om vem det är idag, men jag kunde gårdagens utan att läsa facit.
Eller killen i Populärmusik-boken av Niemi, jag vet inte om han kräks eller dricker men jag får samma äckelkänslor som jag fick av den boken när jag läser den här texten. Jag är lite kvackelmagad nämligen.
Nu har jag varit och druckit glögg och tänkte titta in för att se om nån ny vild gissning dykt upp. Men nej. Fortfarande tycks James Frey leda.
Den äckligaste (eller åtminstone en av de äckligaste) författare jag vet är annars Torgny Lindgren. Men stycket stämmer inte riktigt in på hans ämnesval och stil så jag avhåller mig från att gissa på Torgny. Står fast vid Bukowski!
Letade rätt på en av mina egna bloggposter om spektakler James Frey och Oprahs upprördhet. Länk
Ja folk verkar ju rätt säkra på den där James Frey. Jag har inte läst boken och jag har nog aldrig läst något som låter såhär... äckligt. Så jag ogissar idag.
Så ska man göra, Jonna! Nu åker du i hatten!
WV har däremot helt fel: ojfeg. Vilken förolämpning!
Gissar på Robban Aschberg. Var kanske inte så bra, men jag vill ju vara med i lottningen...
jag tänkte verkligen stanna uppe idag och vara med vid facitpublicering, och vid en ny kalender och bli en av de första att kommentera. Men jag har heldag i plugget imån och eftersom jag lyckats somna på två av tre föreläsningar förra veckan, kanske jag ska satsa mer på att sova om natten denna vecka.
Skicka en kommentar
<< Home