Bloggpicknicksrapport (uppdat.)
Under lågt hängande moln satte vi oss under ett äppelträd och en handskriven lapp med ”Blogg-picknick” på. Vi var:
Stationsvakt
Bästisgrannen
Lotten
Christer
Otroligt rimligt
Julia
Anna
Sally Klee
Kista Chic
och några barn, äkta män, pojkvänner och ...
men ...
va ...?
vem ...?
det ser ju ut som ...
Där kom min kusin som jag inte har träffat på 30 år! Och min andra kusin, hans fru och dotter som jag inte har träffat på 20 år! Och vi som inte har skickat ens julkort till varandra!
Söstra mi – Orangeluvan – hon må tycka att jag är en nörd som gläds över att få blogga från Medborgarplatsen. De som mumlar ”bloggandet är som ett knark” får mumla bäst de vill. Men min släkt läser min blogg utan att jag vet om det och kommer på bloggpicknickar och ... och .... jag är lycklig som ett litet barn på julafton! (Som kommer att blogga även på julafton.)
Nu hände det förstås fler saker på picknicken. Jag spillde (förstås) champagne i trosorna, Annas cykeldäck sprack eftersom hennes man har så starka pumpmuskler, jag och Sally Klee spurt-sippade på lite champagne, Stationsvakt visade upp sin dotter, Otroligt rimligt-Ami visade upp en vansinnigt cool cykel och Bästisgrannen visade upp sig själv.
Som den matbloggare jag är, hade jag förstås med mig läckerheter som tog timmar att fixa. (Nej, den blåa filten matchar inte alls. När jag blir modebloggare ska jag förstås se till att allt matchar med allt.)
Stationsvakt
Bästisgrannen
Lotten
Christer
Otroligt rimligt
Julia
Anna
Sally Klee
Kista Chic
och några barn, äkta män, pojkvänner och ...
men ...
va ...?
vem ...?
det ser ju ut som ...
Där kom min kusin som jag inte har träffat på 30 år! Och min andra kusin, hans fru och dotter som jag inte har träffat på 20 år! Och vi som inte har skickat ens julkort till varandra!
Söstra mi – Orangeluvan – hon må tycka att jag är en nörd som gläds över att få blogga från Medborgarplatsen. De som mumlar ”bloggandet är som ett knark” får mumla bäst de vill. Men min släkt läser min blogg utan att jag vet om det och kommer på bloggpicknickar och ... och .... jag är lycklig som ett litet barn på julafton! (Som kommer att blogga även på julafton.)
Nu hände det förstås fler saker på picknicken. Jag spillde (förstås) champagne i trosorna, Annas cykeldäck sprack eftersom hennes man har så starka pumpmuskler, jag och Sally Klee spurt-sippade på lite champagne, Stationsvakt visade upp sin dotter, Otroligt rimligt-Ami visade upp en vansinnigt cool cykel och Bästisgrannen visade upp sig själv.
Som den matbloggare jag är, hade jag förstås med mig läckerheter som tog timmar att fixa. (Nej, den blåa filten matchar inte alls. När jag blir modebloggare ska jag förstås se till att allt matchar med allt.)
14 Reflektioner:
Ja, jag bangade förstås. Var tvungen att stanna hemma och räkna bröstvårtor.
Ja, jag tycker det låter mest som en helt vanlig dag... Fast det där med champagne i trosorna kanske var lite svårt att smälta. Hrm, man kan fundera lite runt hur det gick till... samt vilken champagne det var... Var det innan eller efter champagnen??? :)
Må så gott... en Sjöbackabo på irrvägar ute på nätet... kramis
http://sjoebacka.hotserv.dk
Ja, det var Sörmlands Stadsbud. Vi var och hämta kollit vid station. Vart ska vi ställa de nu? Å vem ska ha fakturan?
Å till nästa gång tänk på att packa in det bättre. Det verka läcka nånstans
Ja det var trevligt synd att jag inte kunde stanna längre. Men tack för dit initiativ att ordna en blogg träff.
Min djefla man antyder att paketet (jag) läckte champagne när han hämtade mig på stationen ... Hrrrnff.
Bim, champagnen behövde inte smälta, den var alldeles för varm som den var.
Välkommen, Christer!
Source: Seans, nej. Men stilla, så stilla. Ljuvligt.
Dina bröstvårtor är välkomna nästa gång, Salt!
wv: znkwud = Jag skulle ha ätit mer zink, nu känner jag mig lite svag.
WV säger bbhpsp, vilket ju måste syfta till mina extra behag på något sätt.
Ja, nästa gång kanske jag vågar ta med mej hela gänget och umgås! :)
(Var nu alla så snälla som utlovat?)
Mysigt. Jag hade förstås glömt av hela rasket och ägnade istället söndagen åt besök på IKEA (ny bäddmadrass och kuddöverdrag), Östbergatippen och åt att storhandla med hjälp av ryggsäck och två numera väldigt långa armar. Hu. Men i går kväll såg jag och familjen Saturday Night Fever i Tanto. Bra men lite tråkig tyckte åttaåringen, sorglig och snuskig tyckte den übermoralistiska tioåringen och ge FAN i att dansa!!!! tyckte trettonåringen.
Jag var på ett underbart ettårskalas där alla fem närvarande barn ansträngde sig för att sprida vattnet från bassängen till de vuxnas klädedräkter (som om vi vore en torr samling). Men vid tillfällen som det här önskar jag nästan att jag kunde klona mig. Inte för att jag blev nyfiken på hur champagnen hamnade i trosorna förstås, utan för att det låter som ett sällskap för en underbar (och lite nördig) picknick.
ha ha - det där med trosorna lyckades jag missa men jag kom ju lite senare också....ja, som vanligt var det himla trevligt! Det känns ju som man känner varann - man har ju läst varann så länge liksom....
Lotten är en klippa - ska bli kul att ses i höst på nån sorts blogg-öl!
hakke: Nördarnas sammanslutning kan ju nästa bloggträff heta ...
Ååååååååååh, jag hade också velat vara med. Men eftersom ingen har frågat rakt ut det alla undrar gör jag det: Hur lyckades du spilla champagne i trosorna?
"champagne i trosorna" bara det hade ju varit värt att se :). Jag hade tänkt komma, men vädret såg så oroväckande ut här så jag tillbringade dagen läsande en bra bok. Men ni verkar ha haft trevligt.
Annica
Alltså, det där med chamagnespillet var inte så himla avancerat utan mera ganska .. typiskt mitt, eh, rörelsemönster.
Jag hade klänning, en lång, till halva låret uppknäppt sak. (Prickig och jättemodern på håll, men inköpt 1991 och full med fläckar samt helt ostruken.)
Jag satt som en skräddare och skulle öppna champagnen. Korken flög halvvägs bortitok och de dyrbara dropparna rann över sina bräddar och ner på låret, som hade nerförsbacke mot trosorna.
Häpp!
Champagne i trosorna - tur att man inte var med. Det hade blivit för häftigt för mig, gamla människa!
Skicka en kommentar
<< Home