En låt på skallen

Ibland fastnar ju en låt i skallen. Man nynnar den på insidan utan att någon hör något, ja ni vet. Plötsligt öppnas munnen och man liksom måste pysa ut lite av musiken. Så från att gå omkring och vara helt tyst och putsa lite här och där med trasan i köket exploderar munnen i ett:

– SOM EN BANG! EN BOOOOOOMEBOOMERANG! Dammidammdammi dammidamm damm ...

(Det där med trasan i köket hittade jag bara på. Ville en liten stund låta påskina att jag är huslig så här på lördagsmorgonen. I själva verket satt jag tyst och stilla och läste morgontidningen.)

Denna dags explosion skrämde dock barnen från vettet. De hade inte hört låten! Men åh! Svenne & Lottas ABBA-bidrag från Melodifestivalen 1975! Den nioårige svordomspolisen deklarerade dessutom att inte ens på engelska får man svära när man sjunger. (Damn.)

Nåväl. Barnen var så vänliga och gav mig efter ett rådslag en ny sång att humma och nynna och lyssna på inne i huvudet: ”Du gamla, du fria ...”. Tack. Tack. Tack. Intressant är att inledningsraderna från allra allra första början sjöngs ”Du gamla, du friska”. Oj, måste pysa.

– DU FJÄÄÄÄÄÄÄÄLLHÖGA NOOOOOOOOOORD!