Dryck- och modebloggen
Min syster, Orangeluvan, är till döden trött på mina uppräkningar av ställen som det är coolt att vara uppkopplad på. Sssscchhh:
Jag sitter på X2000 på väg från Sundsvall i detta bloggnu.
Mitt emot mig sitter en man som fem minuter före tågets avgång öppnade en helpava whisky och hällde i en pappmugg, som nästan fylldes till brädden. Nu, en timme senare, är han inne på tredje muggen och tredje jättelasset snus. Ibland ringer hans mobil.
– Ja? (Tystnad.) Mhm, ok.
Klick. Klunk, svälj. Det ringer igen:
– Ja? (Tystnad.) Mhm. (Tystnad.) Ok.
Klick. Han ser komplett och totalt spiknykter ut. I min förvirrade, fördomsfulla värld, borde han ha blå näsa, rödsprängda kinder och förschöwka dischkuteeera med *hick* osch andrrra häwr. Mobilen ringer igen:
– Ja? (Tystnad.) Mhm. (Tystnad.) Halv sex. (Klick.) Skiiiiit. (Klunk.)
Han stänger alltså av telefonen, säger sedan ”skit” och tar lite mer whisky. Nu kommer konduktörskan. (Jag skriver alltså i realtid, det är hur coolt som helst, detta.)
– Såja, här har du ditt te, tjejen!
Men! Igen! Jag har blivit kallad ”tjejen” två dagar i rad! Jag som inte ens har tjejiga kläder som kavaj och cityshorts med nylonstrumpor under! Är ”tjejen” månne ett typiskt tåg-uttryck?
Oj, nu frågar whiskymannen om jag vill ha lite smofs i mitt te. Fast han frågar inte, han håller upp flaskan och nickar med frågande ögonbryn mot min pappmugg. Såja, nu skakade jag på huvudet mot honom. Ska hem och dricka Brown Brothers, jue.
Nu till den viktigaste frågan i dagens samhälle: kommer vi att plötsligt stå där framför en spegel och kolla om den ser ok ut, glipan mellan shortsen och stövlarna och alls inte fundera över hur vi kunde gå på något så erbarmligt fult mode?
Jag sitter på X2000 på väg från Sundsvall i detta bloggnu.
Mitt emot mig sitter en man som fem minuter före tågets avgång öppnade en helpava whisky och hällde i en pappmugg, som nästan fylldes till brädden. Nu, en timme senare, är han inne på tredje muggen och tredje jättelasset snus. Ibland ringer hans mobil.
– Ja? (Tystnad.) Mhm, ok.
Klick. Klunk, svälj. Det ringer igen:
– Ja? (Tystnad.) Mhm. (Tystnad.) Ok.
Klick. Han ser komplett och totalt spiknykter ut. I min förvirrade, fördomsfulla värld, borde han ha blå näsa, rödsprängda kinder och förschöwka dischkuteeera med *hick* osch andrrra häwr. Mobilen ringer igen:
– Ja? (Tystnad.) Mhm. (Tystnad.) Halv sex. (Klick.) Skiiiiit. (Klunk.)
Han stänger alltså av telefonen, säger sedan ”skit” och tar lite mer whisky. Nu kommer konduktörskan. (Jag skriver alltså i realtid, det är hur coolt som helst, detta.)
– Såja, här har du ditt te, tjejen!
Men! Igen! Jag har blivit kallad ”tjejen” två dagar i rad! Jag som inte ens har tjejiga kläder som kavaj och cityshorts med nylonstrumpor under! Är ”tjejen” månne ett typiskt tåg-uttryck?
Oj, nu frågar whiskymannen om jag vill ha lite smofs i mitt te. Fast han frågar inte, han håller upp flaskan och nickar med frågande ögonbryn mot min pappmugg. Såja, nu skakade jag på huvudet mot honom. Ska hem och dricka Brown Brothers, jue.
Nu till den viktigaste frågan i dagens samhälle: kommer vi att plötsligt stå där framför en spegel och kolla om den ser ok ut, glipan mellan shortsen och stövlarna och alls inte fundera över hur vi kunde gå på något så erbarmligt fult mode?
13 Reflektioner:
När jag rullade fram texten och såg ordet "glipan" så tänkte jag på något helt annat: för fyrtiofem minuter sedan gick jag förbi ett skyltfönster där sommarens badmode exponerades på saltstänkta flickrangel.
Vilka ben de har, de stackars frusna töserna. Man vill bara vira in dem i en stor frottéhandduk och bjuda dem på gräddtårta!
Glipan, ja. Titta på omslaget till Fatboy Slims album "Halfway Between the Gutter and the Stars" så förstår ni vad jag menar.
Hå, att du tackade nej till ett så flott erbjudande. Å andra sidan är det kanske svårt att fortsätta surfa i sitt eget blog universe efter att ha accepterat en whiskeyinvit (var den irländsk?).
Jag dricker rödvin jag, nåt australiskt "syltigt" enligt recensionen, då blir du väl avis, Lotten!?
håhåjaja, ser att jag redan efter ett glas har tappat versalerna...
word verification: gymvr. Nänämensan. Här gymmas inte. Men pinad under pilates blev jag i onsdags, jag har fortfarande ont i låren.
Cruella: Syltviner äro de bästa! (Broder Jakob, måtte du bara inte läsa detta, då sätter du ditt finvin -- som tapetserar munhålan -- i halsen.)
Word verification: supws. Hjälp, kom och hjälp, word verification är Big Brother från Orwells 1984.
Jag vill dricka rödvin. Eller vitt vin. Eller nått gott och alkoholhaltigt. Min pojkvän har just somnat på sängen och snarkar, Solna håller på att ta SM-guld och jag är nybliven båtplatsägare. Nu saknas bara båten, förhopningsvis köps den imorgon. Väl värt att fira! Får inventera "barskåpet".
Om jag nån dag tar på mig såna shorts och stölvar, snälla Lotten, läs in mig!
Gissa vad jag blev kallad på krogen häromdan då? "Fröken". HAHAHA! Jag är fyrtiofyra och gift sedan arton år.
På tal om modebloggar så måste du kolla .
Preview, preview, preview...
"Läs in mig". Låter som jag är författare och vill åt Lottens röst i cd-bokversionen av min senaste bästsäljare.
Lås så klart. Lås in mig för Guds skull.
http://modegrisen.blogspot.com/
ska det vara
Jag menar länken som blev konstig i min reflektion alltså. Rödvin var det i glaset här, ja.
Känns skönt att veta att det finns till och med grisar som är mer modemedvetna än vad jag är.
Solna tog SM-guld nyss. Oj vad jag hade velat vara med uppe i Luleå.
Solna! Jurgita! Jahoo! Ett glas skumpa hitåt!
(Jag måste säga att word verification förgyller livet och ger det en mening: ryrrd i detta nu. Not shaken, med andra ord.)
Kicki: Jag ska läsa in din bok.
word verification: zjkae
Tycker jag ser ut som en shaken, not stirred.
Apropå han som drinkade utan att bli full - det får mej att tänka på människor i "chock" som kan dricka utan att reagera på alkoholen.
Jag ska skriva min bok. Ge mig bara ett ämne.
Filip var för övrigt väldigt nöjd med att fått leka med sin kompis Sigge igår. Nyttigt värre. Litet slagsmål i sandlådan och en känga på studsmattan men annars var det bara frid och fröjd.
Skicka en kommentar
<< Home