Hitt på nåt!
Någonstans i allas gömmor finns släktporträtt som är skumma. Man ser t.ex. att faster Ulla inte ser riktigt klok ut eller att hela församlingen skyms av ett kaffebord. På den väldigt inspirerande sajten Awkward Family Photos hittade jag idag denna bild:
Er tur!
______
Tillägg:
Näpp, jag har inte glömt ett a i rubriken. Jag citerar någon. Men vem?
Är det månne ett fejkat foto? Eller var de förr lika crazy som vi är idag? Källa.
Nu är det fredag och ni har på tok för lite att göra på jobbet. Förresten är ni snart på väg hem, det är ju eftermiddag gubevars. Och vad är väl bättre då än att fundera över fotot som jag inte vet ett dugg om? Jag kan se på kläderna att det är runt förra sekelskiftet och får en känsla av att det är i ett nybyggarområde. Kvinnan näst längst till höger – håller hon i en höna eller ett spökbarn? Cool klänning hon har, damen med det lilla huvudet längst till vänster. Hur hänger personerna ihop?
Er tur!
______
Tillägg:
Näpp, jag har inte glömt ett a i rubriken. Jag citerar någon. Men vem?
Etiketter: foto
15 Reflektioner:
Jag vet inte varför man inte längre kan klicka på bilderna för att se dem större. Men om ni går till själva källan (där jag hittade bilden) och sparar ner den, går den att se större och tydligare.
killen i klänning är farrefarrs farra det är allt jag vill berätta
ja och han i trädet det är bara ett embryo till: dom dyker upp och ner i träd då och då
Verkligen en rolig bild! Det är klart familjen har samlats till farfars 70-årsdag! Familjens clown är inte killen i trädet, utan killen med ögonbrynen till höger. Storebrorsan med gulduret fickan är seriös och apar sig aldrig! Busiga barn, speciellt lillungen med plommonstop(?).
Nu måste jag nog rota bland våra egna foton, annars gillar historierna och skvallret som lever kvar efter våra förfäder. Allt oemotsagt!
Är inte hela mänskligheten ganska krejsi?
Den rätt tandlösa damen till höger har nog rullat upp sitt förkläde och håller i det. Alla de andra har ju finkläderna på sig och hon stod nog och diskade fram till nyssens när hon blev utropad. "Inte ska väl jag ..." svarade hon, men de insisterade. Och så kom hon på det där med förklädet, men knuten tjorvade så då fick det bli så här.
Hon kanske är syster till han som sitter eller kvinnan med hatt och barn på armen. Fast fungerar som lite piga. För det är de med hatt som är föräldrar till de sju unga vuxna. Eventuellt är hon i den lite kortare kjolen bara svärdotter och mamma till småbarnen. Och då är han med rovan pappan (och son i huset).
Så tror jag. Tralala.
Dessutom är det nog påsk eftersom allihop är samlade och finklädda. och gräset ser tovigt ut och häggen inte slagit ut.
Vi har en helt fantastisk bild på intra-nätet, från invigningen av en butik. Kan tyvärr inte visa den, då jag tror att jag skulle få skäll högre upp ifrån, men den är nästan i stil med den bilden. Ingen sitter dock i nåt träd. Har vi lite tråkigt, brukar vi leta fram den bilden och spåna om HUR det egentligen gick till och hur de olika personerna tänkte.
Oj, det var ju inte släkten. Får återkomma om det.
Tack för den knäppa bilden.
Det var precis så här jag ville att ni skulle fantisera!
Men visst har de två längst till höger antingen släktskap eller äktenskapstycke?
I kommentarerna på Awkward (som vi i fortsättningen kallar sajten för enkelhetens skull) har de löst mysteriet med den liggande mannen (som de ju inte vet är ett embryo):
Han leviterar på riktigt -- grenen är bara ditphotoshoppad i efterskott.
Killen i klänning är inte riktigt nöjd med livet tror jag.
NU har jag haft tid att titta på bilden ordentligt och har en teori om att det inte alls är en släktbild, utan en skapelse av den här mannen. Om inte annat så ser kvinnan till vänster, hon med det lilla huvudet ut att vara klippt direkt ur en av hans böcker.
Andra tankar som kommer är att det finns fler fotografer, eller i alla fall fler, som står bakom fotografen, för INGEN tittar ju åt samma håll. Mannen i trädet ser ut att vara hängd, och har sedan fastnat på en gren längre ner, eller så är han bara en klassisk "du simmmar ur bild".
Och JA, paret till har onekligen släkttycke, men på den tiden i obyggde kanske släkttycke och släkt gick hand i hand, om du förstår hur jag menar. Det ena kanske inte måste utesluta det andra.
Intressant tanke om flera fotografer, Dammråttan! Alla tittar verkligen borti tok. Men med tanke på hur ovanligt det var att ha kamera, är förklaringen kanske ... öh.
Måste tänka ett varv till.
Du citerar en av gamarna i Djungelboken i rubriken, men jag har för mej att även Pentti Varg har sagt så. Jag är osäker på hr Varg, det skulle i så fall vara när han anlitar Tango Räv för att hitta på något listigt. Frågan är vem som plagierat vem.
Plotten är följande, Pentti är föbannad på att han aldrig får vara med och leka med dom andra djuren i skogen, dom är rädda för honom för han blir alltid så arg. Vilket han blir därför att han inte får vara med osv. Så han försöker komma på något riktigt elakt för att hämnas på dom andra djuren. Efter att ha avfärdat diaboliska planer som att "välta omkull alla träd i skogen" och "låta det regna förti dar och fört nätter" såsom varandes en smula svårgenomförbara, inser han sina bergänsningar och vänder sig till den påstått listiga Tango. Efter att ha betalat en avgift, "något smaskens" (sockrat kummin), till räven får han rådet att gräva en grop. "Det är listigt", säger räven och anser därmed ha uppfyllt sin del av avtalet.
Hur det går kan man ju gissa, annars får man googla. Men ju mer jag tänker på det så säger nog vargen aldrig "Hitt på nått". Så svaret är, en gam vid namn Dan Brown.
Bravo - gamarna var det!
(Men du har ju som vanligt en poäng med Dan Brown.)
Pentti Varg ... ack, honom måste jag tänka på lite oftare.
Det är väl de där gamarna i Djungelboken som säger så?? När jag var liten sprang jag jämt runt och sa så, även om det egentligen inte behövdes hittas på något.
Igår nös jag bara hela tiden så det stänkte och ville inte sitta vid datorn pga risken för fuktskador. Jag gillar ju gamla bilder så det var tur att ditt inlägg inte hunnit försvinna ut i det svarta arkivhålet!
När jag fortfarande jobbade med bildarkivet på museet såg jag massor av liknande foton. Fast vad jag kan komma på såg jag ingen där någon låg på en gren över en poserande grupp. Däremot såg jag flera bilder där folk faktiskt poserade liggandes på trädgrenar eller på stenar eller balanserandes på staket. Oklart om varför, men jag tror att folk helt enkelt hade roligt med kameran även då. Det var visserligen inte alla förunnat att äga en kamera, eller ens känna någon med kamera, men att fotograferas var stort! Ibland en anledning bara för att få klä upp sig i sina finaste kläder. Man gick ju även till fotgrafen och klädde ut sig i märkliga utstyrslar och lät sig fotograferas framför diverse olika kulisser.
Bilden här kan vara tagen som en minnesbild inför ett avsked. Någon - exempelvis mannen i trädet - skulle till att lämna familjegården och bege sig vart man nu begav sig på den tiden. Möjligen västerut, månfärder var inte så vanliga när barnen bar såna där koltar. För att inte stämningen skulle vara för sorgsen och allvarlig på bilden bestämde sig trädmannen just för att klättra upp i trädet och lätta upp fototillfället. Att alla verkar titta åt olika håll är också helt normalt för en bild från den här tiden. Exponeringstiden kunde vara flera minuter, och under den tiden skulle man ju helst inte röra sig alltför mycket. Kanske blev de tillsagda av fotografen att titta åt olika håll för att göra det hela mindre stelt.
Jag tänkte inte fantisera om just det här familjeporträttet, men däremot tipsa om ett annat lite annorlunda foto som jag hittade i England. http://kristina.knusselbo.com/blog/?p=415
Skicka en kommentar
<< Home