Internet tog slut
Eller nej, det där är ju ”bara” en rubrik. Men plötsligt hade vi igår här hemma i huset inte tillgång till nätet, som tydligen hade brakat samman i stora delar av staden.
Och vad händer?
Här bor Carl Bagge och hans vänner.
Jag känner mig illa till mods av diskussionerna om hur vi blir latare, dummare, imbecillare och allt mer inskränkta av att ständigt ha internettillgång. För jag kräver ju ständig internettillgång. (Och tog förstås fram mitt modem under avbrottet.) Men visst kan även jag se att det finns en gräns – man kan ju t.ex. inte blogga i duschen. Än.
Några av er slutar förmodligen att läsa nu. Ni tror att ni vet vad jag ska skriva och känner att det är lite stressigt eftersom det finns så himla mycket att läsa någon annanstans och när ni sneglar neråt så ser ni att det inte ens finns en bild, en bildtext, en simpel faktaruta eller en punktlista och då är det förmodligen inte någon idé att läsa resten – kanske blir det tid att återvända och läsa mer, men bara om det är jättemånga kommentarer inskrivna, för det betyder kanske att det har hettat till i kommentatorsbåset. Åh, så himla lång och jobbig den där meningen var då mitt i alltihopa. Men ... (å ja ba, äh, lissom) så här gör man ju även när man läser böcker som tråkar till det med en mesig naturbeskrivning mitt i alla de spännande likmaskarna. Man skummar framåt.
(Den där artikeln om det här av Nicholas Carr borde jag förstås lusläsa. Men det var värst vad den var lååång.)
______
Fotnot
Internetavbrottet varade inte alls länge. Det som barnen gjorde i punktlistan här ovan är helt normala sysselsättningar varje dag.
Och vad händer?
- Sjuttonåringen paniksomnade mitt på blanka eftermiddagen.
- Fjortonåringen skrev en dikt om vad man tänker på när man inte har internetvågor.
- Elvaåringen satte sig ner med armarna i kors och filosoferade om datorspel.
- Fjortonåringen väckte Sjuttonåringen och tillsammans bakade de kakor och städade köket.
- Nioåringen och Sexåringen samlade skalbaggar (dykare) som ideligen hamnar på studsmattan i tron att det är en vattenspegel.
Här bor Carl Bagge och hans vänner.Några av er slutar förmodligen att läsa nu. Ni tror att ni vet vad jag ska skriva och känner att det är lite stressigt eftersom det finns så himla mycket att läsa någon annanstans och när ni sneglar neråt så ser ni att det inte ens finns en bild, en bildtext, en simpel faktaruta eller en punktlista och då är det förmodligen inte någon idé att läsa resten – kanske blir det tid att återvända och läsa mer, men bara om det är jättemånga kommentarer inskrivna, för det betyder kanske att det har hettat till i kommentatorsbåset. Åh, så himla lång och jobbig den där meningen var då mitt i alltihopa. Men ... (å ja ba, äh, lissom) så här gör man ju även när man läser böcker som tråkar till det med en mesig naturbeskrivning mitt i alla de spännande likmaskarna. Man skummar framåt.
(Den där artikeln om det här av Nicholas Carr borde jag förstås lusläsa. Men det var värst vad den var lååång.)
______
Fotnot
Internetavbrottet varade inte alls länge. Det som barnen gjorde i punktlistan här ovan är helt normala sysselsättningar varje dag.
Etiketter: internet gör oss väl inte dummare
12 Reflektioner:
Fjortonåringen väckte Sjuttonåringen och tillsammans bakade de kakorHelst ska de baka stenåldersbröd för att vara RIKTIGT inne, jiu
Intressant artikel du länkade till. Äntligen ett alibi för mig som inte läste om Krig och fred (trots den priiiisade nyöversättningen) utan bara kånkade runt på tegelstenen med bokmärket instucket på sidan 183 en hel sommar. Ska skicka artikeln till de övriga i bokcirkeln som läste boken (men somnade när vi såg den på Stadsteatern).
Hittat i tjänsteposten!
Internet slut.
Ingrid! Ha! Jag minns väl hur du satt och stajlade med tjockboken i den pittoreska Köpenhamnslägenheten. Själv läste jag förstås som vanligt adertonhundraåttiotvå halvusla deckare. Och Frans Löfström (folklivsupptecknare från Österlen).
Nå. Vare med detta hur det vill. Får jag låna eländet?
Internet har tagit slut idag igen: Bloggerbludder vägrar uppdatera.
(Andas, Lotten. Andas.)Istället för att laga mat har jag ägnat mig åt datorn och får nu sota för det när alla runtomkring mig är galna av blodsockersänkor.
Kunde då inte de andra ha lagat mat? Nope, de var upptagna med annat. (Datorer å så.)
Lusläsa artiklar på engelska som inte ingår i kursen? Nej det är bortom min gräns.
Det är just det som händer ideligen, Cecilia N: man hittar intressanta artiklar som man med sitt intellekt väljer bort.
Jag tycker det är smart, jag. (Eller så försöker jag bara övertala mig själv.)
Jag började mest undra hur man gör när man paniksomnar. Det låter som något som vore bra att kunna ibland.
Blogga i duschen vore underbart! Det skulle behövas robotarmar som schamponeradehåret åt en under tiden.
(Och jag kollar bara kommentarerna om de inte är för många, annars finns ju risken att någon annan redan skrivit det smarta jag tänkt - och dessutom uttryckt det bättre.)
Cruella, klart du får låna Krig och fred! I skick som ny, så gott som oläst. Hmmm, var i hyllorna satte jag nu den?
Har Cruella lässervice? Förbarmar hon sig över böcker som står olästa och slokar med hundöronen?
Jag skickar, jag skickar. Första paketet innehåller På spaning efter den tid som flytt i Gunnel Vallquists berömda översättning. (På sidan 102 finns ett petrifierad bokmärke.)
Johannes V. Jensen: Den långa resan! Mannen utan egenskaper! Vergilii död!
Jag hade tänkt göra en Pecha Kucha-föreläsning om böcker jag aldrig kommer att skriva, men jag kanske ska göra en blogg om böcker jag aldrig kommer att läsa istället
Skicka en kommentar
<< Home