Kulvertar jag mött
kulvert (eng. culvert, ett ord av oklart ursprung; ett ibland antaget samband med fr. couloir 'gång', 'korridor', har inte kunnat bekräftas), täckt underjordisk kanal eller gång, vanligen utförd i betong.
Just det. ”Vanligen utförd i betong.”
Jag går i Sveriges Radios betonggångar och noterar alla dammiga rör och alla skyddsrum. Vem städar någonsin en garagekulvert? Finns det konservburkar och madrasser i skyddsrummen? Hur ska man kunna komma in och skydda sig i dessa rum om de alla utan undantag är låsta sedan tusentals dagar?
När jag jobbade på Danderyds sjukhus, orsakades promenaden oftast av någons dödsfall eller annat lika uppiggande. Jag gick långsamt och fick en sugande, nervös känsla i maggropen. Det var inte det att jag var rädd för något – det vara bara väldigt spännande. Men inte förrän igår hände det något med mig i en kulvert.
På skylten står det ”Skyddsrum, ingång med gasfång”. Gasfång!
Där – på ett handtag som jag aldrig hade lagt märke till förut – hängde ett gummiband. Jag resonerade med mig själv:
– Nej, det är nog inte ett gummiband, det var nog ett hårband.
– Nej, det är ju en prydnad på – det måste vara ett slags diadem.
– Fast vad är det för stackare som har tappat sitt hårband här nere i underjorden? Stackars människa utan hårprydnad!
Men vänta.
Jag gick gick närmare och petade lite lätt på det beige-bruna syntetmaterialet. Och ryckte till lite lätt – eftersom det var en stringtrosa.
”Jag är här inne.”
Etiketter: kulvert
21 Reflektioner:
Det måste vara "Pigernes Ole" som signalerar! (Den galne demonutdrivaren som höll till i kulvertarna i Lars von Triers Riget om det händelsevis är någon som har glömt honom.)
Hjälp! Det är hon på reklamen! Som sätter upp håret med ett par röda porrtrosor!
wv säger hyperi. Just det. Jag hyperventilerar.
Jag känner oproportionerligt pryd.
Borde inte rubriken på detta inlägg vara "Stringtrosor jag mött"?
De var verkligen stringiga, de där trosorna. Säkert lätta att tappa bort utan att man märker det.
Cul vert (fr): grönt arsle.
(ställer mig i skamvrån)
Någon har alltså hittat ett par string i kulverten, tittat sig omkring utan att hitta ägarinnan, och hängt dem på handtaget?
KAN det ha varit uttråkade övervakningskamerabevakare som ville få lite kul genom att studera folks reaktioner?
Eller inte. Om inte, är det en bra början på n deckare! Eller film. Lite franskt intellektuell och mystisk.
Om man in samband med de ytterst arselmarkerande stringtrosorna kan hitta en så fantastisk association som till ett grönt arsel som är en kulvert, då ska man banne mig inte sätlla sig i en skamvrå utan snarare placeras på en piedestal.
But nooo, Anna, då hade poängen ju avslöjats redan från början!
Skam till sägandes har jag dålig koll på både Pigernes Ole och "hon på reklamen". Måste leta bilder.
AB: De som sitter och glor på övervakningsfilmer kommer att undra lika mycket över mitt agerande som jag över de stringigaste av trosor.
Du pillade på dem och rusade efter en kamera? :)
Men hur kan de på den första bilden (Exhibit A) hänga säkert på handtaget, medan de på närbilden (Exhibit B) nästan halkar av?
Det ser ut som om NÅGON är på väg ut genom dörren från andra sidan!
(Från andra sidan. Ja, nu blev det skräckfilm också, helt oavsiktligt.)
Ni fattar väl att trosorna är en signal att man inte ska gå in där för där händer det saker. Fast jag tror att det är vanligare att hänga en slips eller något annat aningen mer oskyldigt...
"Stör ej"?
Att hålla folk borta genom att hänga stringtrosor på dörrhandtaget verkar lite, eh, korttänkt.
"SKicka en kommentar" aha. Kulvertar får mig alltid att tänka på vad jag fick höra av min gammal arbetskamrat. Han berättade när han var yngre och sommarjobbade på någon sjukhus i Stockholm. Han och en kompis skulle köra matvagn med ärtsoppa. Vagnen välte och ärtsoppan.....ut hela i kulverten.
AB skriver, vilket jag har funderat på: "Men hur kan de på den första bilden (Exhibit A) hänga säkert på handtaget, medan de på närbilden (Exhibit B) nästan halkar av?"
Flytten av de stringiga ett snäpp till vänster är jag nog skyldig till efter att ha petat på dem. Men handtaget? Kan min fotograferingsvinkel ha spelat ögat ett spratt?
Nu stoppar jag Holmespipan i munnen och funderar en stund.
Min instinkt var direkt att det var synd att tappa bort underkläderna, att behöva vara bar under. Fast å andra sidan så verkar de inte göra speciellt mycket skillnad.
Tacka vet jag mamelucker. Inte personligen dock.
På Mälarsjukhuset finns en kul kulvert. Den leder till en låst psykiatrisk avdelning och har stora insekter(!) målade på väggarna. Det är ovanligt träffsäker humor, tycker jag.
Heléne: Du menar den här kulverten!
Ber att få citera Bengt: Tacka vet jag mamelucker!
Just precis! Helt underbar, är den!
Det finns kulvertmyter också; En av de mer ihärdiga (Versal inledning efter semikolon, språksnutar!) går ut på att man kan köra lastbil mellan Stockholm och Göteborg i försvarets tunnlar utan att se dagsljuset.
Andra handlar om den T-banestation som aldrig blev av, Kymlinge. Tilsammans med myten om Silverpilen, ett T-banetåg som gjordes så lätt som möjligt i aliminium och en TV-spökis har det blivit en vandringslegend om spöklika staioner och upplevelser på nätet.
För egen del åkte jag med Silverpilen av och till när jag bodde i stan. Dörrarna satt utanpå och tåget var ruggigt snabbt jmf de gamla gröna vagnarna.
Föga spöklikit.
Tack för länken till Kymlinge -- jag har aldrig hört talas om den! (Nu har jag klickat mig vidare och hamnat på spårvägsgalningars sidor och kommer aldrig att kunna ta mig loss.)
Ståndare och pistiller!
(Tyckte det var ett bättre uttryck än bomber och granater i sammanhanget.)
Ha, helt korrekt, Suvi!
Skicka en kommentar
<< Home