Rapport om tingens beskaffelse
En stilla reflekt... äh.
*paus*
Reflektionen är inte alls stilla, jag far omkring och dammsuger och torkar golv och skurar toaletter och bryter av mina obefintliga naglar på fastkletade russin.
VEM I HELA FRIDEN LÄT OSS MÅLA KÖKSGOLVET VITT?
Say no more.
När vi ändå är i köket, ska jag berätta vad jag nästan inte kunde köpa i vår stoooora stoooohoora mataffär igår:
Hyllorna för bröd, morötter, rädisor och bananer hade sett bättre dagar.
Salladspåsar, tomater och ännu mer (mindre) sallad.
Affären måste ha hamnat i en tidsmaskin och placerats i Östtyskland 1979. Eller Leningrad 1984. Precis så här såg det ut där. Då.
Likadant var det faktiskt i söndags på en av våra större hamburgerrestauranger, där man kunde stå i omständlig kö som vanligt – men inte få pommes frites, lökringar, extra sallad, minimorötter, stark sås eller bacon. ”Problem med leveransen” sa tjejen i kassan och log för att en liten stund senare inför alla kunder skälla ut en ung hantlangare som tydligen var skuld till världens ondska.
Nej, då är det roligare att skåda Sextonåringen och Trettonåringen här hemma. När jag var i den åldern lockade jag hela dagarna håret med locktång (som om det behövdes) och sydde in brallor så att de blev snävare än snävast och skulle inte ens död kunna tänka mig att bli sedd tillsammans med mina föräldrar.
De två tonåringarna på väg till Valborgsfirande tillsammans med alla oss andra igår.
Denna traditionella happening som avslutar allt siste-april-firande kallar jag ”Eldvin”.
*paus*
Reflektionen är inte alls stilla, jag far omkring och dammsuger och torkar golv och skurar toaletter och bryter av mina obefintliga naglar på fastkletade russin.
VEM I HELA FRIDEN LÄT OSS MÅLA KÖKSGOLVET VITT?
Say no more.
När vi ändå är i köket, ska jag berätta vad jag nästan inte kunde köpa i vår stoooora stoooohoora mataffär igår:
Hyllorna för bröd, morötter, rädisor och bananer hade sett bättre dagar.
Salladspåsar, tomater och ännu mer (mindre) sallad.Affären måste ha hamnat i en tidsmaskin och placerats i Östtyskland 1979. Eller Leningrad 1984. Precis så här såg det ut där. Då.
Likadant var det faktiskt i söndags på en av våra större hamburgerrestauranger, där man kunde stå i omständlig kö som vanligt – men inte få pommes frites, lökringar, extra sallad, minimorötter, stark sås eller bacon. ”Problem med leveransen” sa tjejen i kassan och log för att en liten stund senare inför alla kunder skälla ut en ung hantlangare som tydligen var skuld till världens ondska.
Nej, då är det roligare att skåda Sextonåringen och Trettonåringen här hemma. När jag var i den åldern lockade jag hela dagarna håret med locktång (som om det behövdes) och sydde in brallor så att de blev snävare än snävast och skulle inte ens död kunna tänka mig att bli sedd tillsammans med mina föräldrar.
De två tonåringarna på väg till Valborgsfirande tillsammans med alla oss andra igår.
Denna traditionella happening som avslutar allt siste-april-firande kallar jag ”Eldvin”.(Om ni nu kan läsa detta, betyder det nog att överflyttningen till nytt webbhotell har lyckats. Puh, då hinner jag nog inte städa mer.)
14 Reflektioner:
Vid en hastig blick på den första bilden tyckte jag att det stod "Rädisor i knipa".
Min första tanke inför Ulrikas inlägg, var "Knipa fylld med rädisor".
wv = odqukn = o, vilken anka!
Wv katgtjt = Katt-tjut. I Kattegatt.
Eldvin...? Vin i utekaminens sken...?
Jahapp, helt korrekt. Kamin och vin.
Vinkamin.
Är det dags att andas ut? Att fira i champagne? Lotten kan blogga igen?
Kan man grilla oxgar i kaminen?, undrar wv.
Ja, nu kan vi andas ut i champagne!
naaw, vad ratade och ledsna de stackars bananerna ser ut. Jag vill ta hem dem... och i och för sig äta upp dem, men ändå.
Dina kottar är one of a kind. Och det är verkligen bra one of a kind. Jag menar, de väger ju till och med upp fettoråttan.
Hörnu Ica, den där råttan är infångad. Den var liten som en mus och såg i övrigt ut som en mus även vad gäller storleken. Som en liten mus, dessutom.
(Ni som inte förstår -- kolla Icas blogg där hon berättar om när hon var barnvakt hos oss och trodde att vi hade skaffat en enorm katt.)
Infångad...? Inte dödad, väl, utan frisläppt? (Eller tänk om det var en liten mammamus med små musungar som ligger hungriga nu?)
Möss är söta. Men de klampar som elefanter när de springer.
Då har ni fångat fel snubbe. Vi är ju två stycken som trodde att ni skaffat katt ju. Det var alltså inte bara mina hallucinerande ögon.
Haha, det är som i "Hajen" när de fångar fel haj och alla utom de klarsynta hjältarna tror att faran är över.
Åh, jag är en klarsynt hjälte.
Haha! Fantastiskt härliga bilder på dina hoppande ungdomar. Tror jag ska börja hoppa mer rent allmänt. Från jobbet till bilen kanske? Eller varför inte i hissen?
Tack, Kajsa.
Idag hoppade jag fem steg nerför en trappa och landade på ena höften. Jättecool var jag sedan när jag inte grät och ropade på ambulans utan bara skuttade upp och sa "tjolahopp, en höft mer eller mindre gör väl inget".
Skicka en kommentar
<< Home