Foot-in-mouth disease?
Bästisgrannen brukar säga att jag inte är särskilt smidig. Och nu handlar det inte om tänjbara ligament utan mer om ord och grodor. Jag kallar det mer ”härlig spontanitet” och ”råg i ryggen” och så klappar jag mig stolt på huvudet och tycker om mig själv. Men nu börjar jag tvivla.
Jag känner en tjej som klär sig coolt. Nästan allt är svart, men hon piffar till med små färgglada asse... acce ...soarer ...? Vad är det för ord att stava egentligen? Måste kolla i NE:
Den där från 1993, ni vet.
Den randiga tunikan gjorde mig så glad – såpass glad att den ju måste kommenteras. Jag utbrast:
– Nej, så fiiin du är, du ser ju ut som ett cirkustält!
Jag är snäll och vänlig, jag menar väl och ändå beter jag mig tydligen som en förvirrad elefant. Tjejen ville på inga villkor jämföras med ett cirkustält trots att de ju är både snygga och innehåller allsköns trevligheter. Hon sa:
– Nä vet du vad! Pfah! Pfft! Tsst! Och vet du vad du sa häromveckan? Då sa du att du brukade klä ut dig i orange på halloween!
Jahaaa. Jo, då hade hon haft på sig en ursnygg orange tunika, som verkligen bröt av mot allt det svarta och som också gjorde mig glad. Nämnde jag i sammanhanget utklädning? Hm. Hon kommer aldrig att förlåta mig. Jag tror att jag ska hålla inne med klädkomplimanger i fortsättningen.
Jag känner en tjej som klär sig coolt. Nästan allt är svart, men hon piffar till med små färgglada asse... acce ...soarer ...? Vad är det för ord att stava egentligen? Måste kolla i NE:
accessoarer [-ks-], tillbehör, bisaker; särskilt om dräkttillbehör, t.ex. bälte, handskar, scarf, paraply, väska, käpp eller smycken, vilka tillsammans med ett plagg eller en dräkt skapar en enhetlig modeform.
Nähe, jag vill inte alls uttala det med x, jag vill säga s! (Ännu ett exempel på osmidighet. Nu ska jag köpa mig en matchande käpp att slå mig själv med.) Nåväl. En dag kom den här tjejen gående emot mig, klädd i en underbar, randig tunika. Ränder tycker jag mycket om, jag kommer absolut att klä mig i en randig balklänning när jag tilldelas nobelpriset i ekonomi.
Den där från 1993, ni vet.
Den randiga tunikan gjorde mig så glad – såpass glad att den ju måste kommenteras. Jag utbrast:
– Nej, så fiiin du är, du ser ju ut som ett cirkustält!
Jag är snäll och vänlig, jag menar väl och ändå beter jag mig tydligen som en förvirrad elefant. Tjejen ville på inga villkor jämföras med ett cirkustält trots att de ju är både snygga och innehåller allsköns trevligheter. Hon sa:
– Nä vet du vad! Pfah! Pfft! Tsst! Och vet du vad du sa häromveckan? Då sa du att du brukade klä ut dig i orange på halloween!
Jahaaa. Jo, då hade hon haft på sig en ursnygg orange tunika, som verkligen bröt av mot allt det svarta och som också gjorde mig glad. Nämnde jag i sammanhanget utklädning? Hm. Hon kommer aldrig att förlåta mig. Jag tror att jag ska hålla inne med klädkomplimanger i fortsättningen.
25 Reflektioner:
Jag håller med om att det är en härlig spontanitet. Och visst är väl cirkustält vackra, jag skulle också vilja ha se ut som ett.
Varför tänker efter före?
Får jag säga att jag inte är särskilt förvånad? :)
Ah, du har också läst Groucho Marxs självbiografi! Han klagade över att han led av foot-in-mouth-syndrom, vilket försatte honom i mången pinsam situation.
Köunge: En gång var Groucho inbjuden med annat filmfolk på finbesök till Mexico, tror jag det var, och yttrade olämpligheter om statsbildningens stabilitet eller brist därpå. Följden blev att han fick äta ensam vid ett litet bord i fortsättningen. Och inget vin fick han till maten heller. Men han överlevde!
Wv oqyjoy, vilket ju är både OK och joy, så bloggen tycker det bara är kul med foten i munnen!
Den där pumpadräkten skulle kunna göra underverk för trafiksäkerheten. Tänk att köra, cykla och gå i en färdiguppblåst airbag! Den bör också skydda väl mot smockor och knivöverfall. Och tänk så lätt det skulle vara för en grupp resoluta medborgare att gripa tjyvar och hålla dem ” i förvar för att säkerställa utredning och ev. framtida straffverkställighet”.
Pumpadräkten påminner alldeles osökt om uppfinningen "vattensängspyjamasen".
Jag blir också missförstådd ständigt, tycker jag säger nåt trevligt eller bara ett påstående och blir kallad plump och ofin, eller iaf sedd som det. Minns när jag glatt sa Åh, du ser ut som sexton idag, till en väninna som ser väldigt mkt yngre ut än hon är, samt hade nån utstyrsel som såg tonårsuppklädd ut. Hon tog väldigt illa upp, fast jag hade menat det helt neutralt men med en positiv ton. Exemplen är otaliga och idag ska jag inte gökunga. Kan bara säga att jag delar ditt predikament.
Och så tänkte jag på dig (och gamla ORDning som verkat somnat in) när jag på ICA påpekade hur illa jag mådde av att se skyltar där det stod: "Ekologiskt" frukt bröd. Försökte förklara att citationstecknen fick det att se ut som om det inte var riktigt ekologiskt och att frukt och bröd skulle sitta ihop. ICA-nissen glodde på brödpaketet och tittade upp på mig oförstående. När jag sagt att det gällde skylten DE skrivit och drog samma litania och han ändå inte förstod och det bildades kö bakom mig gav jag upp.
Vajlan: Hur kunde han inte begripa? Obegripligt.
ab> Har redan tidigare undrat om min ICA-affär är nån form av annan verksamhet fast undercover. Vill inte säga skyddad verkstad för det låter som lyteskomik och jag inte vill skoja om funktionshinder, men den där ICA-nissen är nåt för sig alltså. Som ett annat exempel på hans sätt så frågade jag om de nån gång kunde tänkas ha bubbelplast jag kunde få. Han tittade på de stekpannor jag visade (för att förlara vad jag menade med bubbelplast) och sa Men det ska ju vara plast på när vi säljer dem och jag förklarade att Jovisst, men om ni får MER av just det där, bubbelplast alltså, så skulle jag vilja få det. Fast det är inte ofta vi får sånt och då kastar vi det sa han. Inte ofta? frågade jag. Det är bara tio procent av tusen blev hans svar.
Jag gav återigen upp.
Bubbelplasten skulle jag förresten ha för att skicka nåt till Lotten.
:) !
Vajlan -- om du ska skicka något och jag sedan ska tacka för det, ska du veta att jag menar väl och är snäll och glad, hur du än må uppfatta tacket!
Jag kanske ska skaffa mig en skylt att ha på magen -- med denna text :
"Vad jag än säger, är det i all välmening. Jag är i grund och botten snäll -- om än korkad."
(Sedan tar jag förstås ner skylten när jag behöver skälla och rya.)
Köungar -- är de en annan sorts gökungar, AB?
Oiii, oiii, jag fick en wv!
piksil
Mhm. Det hade jag ju behövt. Allt som skulle kunna uppfattas som en pik, silas då bort före munöppning.
Jag sa en gång till en ingift släkting, när damen i fråga letade efter sin kappa i samband med att hon skulle åka hem: "Hittar du inte din egen så ta en annan. Har du tur så är den snyggare än den du hade på dig när du kom!"
Det var menat som något lite käckt som man säger i största allmänhet för att höja trivselfaktorn. Jag hörde dock hur illa det lät när orden lämnat min mun...
AB: Jag visste faktiskt inte att det var Groucho jag citerade i rubriken -- men visst har jag läst boken! På svenska kallar han det enligt översättaren *blädder, blädder* ... klaverfot ... öh.
Pseudonaja: Jamen vad äääääär det med folk som tolkar allt man säger som vore man en drummelidiot?
(Nu kallar jag alltså mig för en drummelidiot, inte dem. QED eller nåt.)
Köunge = gökunge felstavat, som jag åstadkom här för ett tag sedan. Tyckte det lät gulligt. Knäppt, men gulligt.
Jag läste Groucho på engelska (var så illa tvungen,den var en present) så jag slapp hitta en bra svensk översättning på foot-in-mouth disease. Men det torde väl vara klavertrampsbenägenhet.
Och vilket låter nu roligast undrar jag, fot i munnen eller tramp i klaver?
Fast när jag tänker närmare efter så är det ju inte så mycket tramp i klaver som grodor som hoppar ur munnen, när man ska översätta.
Så vad är roligast, grodor ut ur munnen eller fötter in?
pseudonaja: Jag skulle kunna sagt preciis samma sak och jag fattade inte att det var nåt dåligt i den repliken förrän jag läste längre ner i inlägget att det var det. Då var jag tvungen att gå tillbaka och kolla vad som skulle kunna ha uppfattats elakt.
Uttalet av ordet accessoarer hade vi mycket diskussioner kring här hemma ett tag. Det hela utmynnade i att sjuttonåringen laddade ner ljudfilen som hör till ordboksartikeln i NEO och använde den som ringsignal på mobilen. Så när man hörde en sonor och verserad mansstämma som sa "axessoaaarer, axessoaaarer, axessoaaarer" någonstans här hemma så var det telefon till sjuttonåringen.
Jag vill också säga assessoar, men hur uttalar man då att ha access (tillgång, tillträde) till något eller någon? (Om man nu alls använder detta dumma ord.)
pseudonaja> tack för dagens garv! det där var en typisk Vajlan-kommentar förövrigt. (jag hade också bara menat det som nåt roligt och blivit skitstött om det tagits fel, fast jag själv hade blivit sur om nån sagt så. inte lätt att vara mimosasensitiv- inte mitt ord, tyvärr- och en tank samtidigt...)
wv:tuauhk - muterad tomahawk?
Tänk, jag hamnar också lätt i konstiga situationer när jag försöker komma med fyndiga kommentarer.
Det låter bra när jag tänker ut frasen sekunden innan och blir konstigt när jag uttalar den och jag kan seeeee att den det riktar sig till inte uppfattar det lika positivt.
*lutar sig nöjt tillbaka och tar en klunk vin och gläds över att universum är återställt, Lotten kan blogga igen*
... en sonor och verserad mansstämma som sa "axessoaaarer, axessoaaarer, axessoaaarer"
Nämen hallå, att ha NE-rösten som ringsignal på mobilen MÅSTE vara det mest underbart nördiga jag har hört talas om någonsin.
Men nu måste jag leta upp något som rösten uttalar rätt.
(Tusan hakar, jag borde veta vad röstens ägare heter.)
*lutar mig nöjt tillbaka och tar en klunk vin och tjoar lite över att universums ordning är tillbaka; jag kan ju blogga igen*
Gratulerar till:
*lutar mig nöjt tillbaka och tar en klunk vin och tjoar lite över att universums ordning är tillbaka; jag kan ju blogga igen*
Om det är ett citat så är Ni ju minst två lyckliga...
Vi här nere i Skåne har skomakarvecka=
Stängt mellan hägg och syren.
Då voro bokarna ljusa,
då var ån av simmande vit ranunkels öar sållad,
ljus sin krona häggen gungade
här där gosse jag vandrat.
Men om feministerna får råda bör vi väl ändra gosse mot gräbba....
Skicka en kommentar
<< Home