Ellipsligatur …
Jag känner mig som en ellipsligatur, hängande strax efter ett oavslutat verk.
Nej det gör jag inte alls, men det lät så himla bra när jag sa det nyss till mig själv, hängande i den branta källartrappan med alla skorna. Utrensningen av gamla gympadojor var den som inte hade avslutats och jag höll på att ramla i bitar som tre punkter med svaga länkar.
(Jag är så djup så att … ni anar inte.)
De där tre punkterna som åstadkoms genom att man kombinerar tangenterna ”alt” och ”.” (på Mac) används när man behöver visa att något
– Ett trappfall är det som väntar, det känner jag på mig för att … ja.
– De här silversandaletterna fick jag av den berömde skådespelaren […] när han besökte Luleå 1981.
– Hjälp! Här hänger jag på halv stång i källartr... *DUNS!*
Ni ser att det är viktigt mellanslag före punkterna i exempel ett och två men inte i det tredje?
Ok. Tänkte bara att ni ville veta det.
Nej det gör jag inte alls, men det lät så himla bra när jag sa det nyss till mig själv, hängande i den branta källartrappan med alla skorna. Utrensningen av gamla gympadojor var den som inte hade avslutats och jag höll på att ramla i bitar som tre punkter med svaga länkar.
(Jag är så djup så att … ni anar inte.)
De där tre punkterna som åstadkoms genom att man kombinerar tangenterna ”alt” och ”.” (på Mac) används när man behöver visa att något
- inte avslutats
- har uteslutits
- avbryts.
– Ett trappfall är det som väntar, det känner jag på mig för att … ja.
– De här silversandaletterna fick jag av den berömde skådespelaren […] när han besökte Luleå 1981.
– Hjälp! Här hänger jag på halv stång i källartr... *DUNS!*
Ni ser att det är viktigt mellanslag före punkterna i exempel ett och två men inte i det tredje?
Ok. Tänkte bara att ni ville veta det.
Etiketter: aposiopesis, ellips, ellipsis, ellipsligatur, utelämningstecken, Uteslutningstecken
59 Reflektioner:
Denna lilla text har jag försökt prångla ut hela dagen. Jag möts bara av:
"Din publicering tar längre tid än väntat. Klicka här om du vill fortsätta att vänta på att den slutförs."
- Jag vill inte vänta! Jag vill att den slutförs! skrek jag på 714:e försöket. Och tammetusan -- det funkade.
Och nu kan jag inte korrigera det irriterande korrfelet!
Vad roligt att du skriver om just tre punkter i dag, för jag låg och tänkte lite på skiljetecken i går innan jag skulle somna (nej, jag ljuger inte) och kom faktiskt fram till att tre punkter är en av mina favoriter.
Jag är innerligt lycklig att du tar upp det här. Jag har eviga diskussioner med folk som vill sätta de tre punkterna direkt efter ordet, utan mellanslag, i samtliga fall. Jag blir hemskt upprörd av sådant. Får nästan lite eksem här och var.
Och, Ö-Helena, det är helt normalt att tänka på skiljetecken vid sänggående. Jag har funderat innerligt på semikolon sedan de bloggades häromdagen, jag använder alldeles för sällan detta vackra tecken.
Låt oss tänka med på skiljetecken innan sömnen, jag tror det är bra för oss.
Jag säger bara en sak, Lotten. Wordpress.
Då kan du ju vara med i vår nya klubb också!
Nördigt, jag vet.
Jag antager att klamrarna i exempel två alltid ska vara med i uteslutningar? Jag som aldrig gått någon folkbildande kurs i skrivregler brukar använda vanliga parenteser, och lustigt nog använder jag bara trippenpunkterna på det sättet när jag utelämnar något ur ett citat. Jag ska genast praktisera andra användningar.
Är det ett oskick at praktisera den första varianten i sammanhang där man lika gärna kunnat skriva "och så vidare" eller "med mera/flera"? Oskick vill jag nämligen känna igen, om det någonsin ska bli en språkpolis av mig.
Jag ser inte mellanslag i exempel två. Nu har jag stirrat på punkter och hakparentese ett tag. Är det jag som är skumögd?
Eller tänkte du på mellanrummet före och efter hakparenteserna?
*förvirrad*
det där ordnar spell-check. De tre prickarna och dess för och framför-avstånd.
Jag bara älskade ert inhopp i P1.
Mellanslagets funktion framför de tre punkterna (i de fall de alltså inte kommer i ett avbrutet ord) är nåt som jag har fått tjata med ett otal förlagsredaktörer genom åren. Att folk i allmänhet tror att skiljetecken och blanksteg slängs ut lite hipp som happ är väl en sak, men personer som får betalt för att kunna just sånt?
Vad gäller avbrytningar brukar jag emellertid använda tankstrecket för att markera ett mer abrupt avbrott, till exempel att man trillar nerför en trappa, medan tripp trapp trillingarna får illustrera till exempel att man eftertänksamt låter det man säger klinga ut oavslutat.
Jag är hemskt stolt över att jag visste det där redan. Man får vara glad för det lilla!
Dieva -- sorry, jag uttryckte mig luddigt! Det är mellanslag före hakparentesen och efter hakparentesen!
Och hakke -- det är inte helt ovanligt att se (…) eller [---] när något har utelämnats. Men jag tror att […] är vanligast.
Även jag älskade vårt inhopp i P1, Jessica!
Stellannörden, jag vet, jag vet -- men det har nu visat sig att det inte beror på Bloggerbludder utan på vårt webbhotell. Måste byta.
Jag håller med Pale Green om att det är helt normalt att insomna till tankens irrande runt skiljetecken, Ö-helena. (Är övertygad om att stolta Anna kommer att somna till liknande tankar ikväll.) Nu ska jag nog lägga mig för att fundera över några skiljetecken och de förtjusande bloggkommentatörerna.
Miss Gillette -- jag känner 317 personer som får betalt för något de inte behärskar. Eller om de är 318. Måste räkna igen.
Jag är mycket lättad över att jag är helt normal. I kväll tror jag att jag ska fundera lite på apostrofer.
Åh! Läs "Komma rätt, komma fel och komma till punkt" av Eva Halldinger (efter "Eats, shoots & leaves" av Lynne Truss). Jättenördig och helt underbart rolig bok om interpunktion. Perfekt som nattaläsning!
Jag kunde och kan fortfarande inte framkalla hakparenteser på datorn, därvid (...) om något utelämnas.
I utsändningen gillade jag särskilt Olles konstaterande att han kom släpandes med punkten på slutet ;).
Själv är jag miljöskadad av Microsoft. Deras operativsystem maskerar alltid lösenord med 8 asterisker oavsett riktig längd, så jag har emellanåt skrivit [********] vid utelämnanden.
Ska genast gå över till [...] med mellanslag före och efter.
Jessica, Tryck på "Alt Gr"-knappen istället för vanliga shifttangenten när du skriver () så får du [].
Ja! Kan nån förklara det korrekta handhavandet av apostrofer?
"Apostrofernas användning anar apor alltid!"
Och var sätter man punkten när man citerar? Och är det verkligen så hemskt med punkt i slutet av parenteser ("med punktering" höll jag på att skriva, jag har nog cyklat för mycket på sista tiden.)?
Tack, äntligen en förklaring till det där mellanrummet som föranlett hetsiga debatter mellan mig och en förlagsredaktör...
Jag tycker, som du ser, illa om det där mellanrummet! Nu förstår jag att det är logiskt och varför, det är bara det att det är så attans fult.
Och vi gamla hantverksinriktade skrivmaskinsuppfödda skriver minsann alla tre punkterna manuellt. Inte visste jag att man kunde altpluspunkta!
[...]
Och nu kan jag göra hakparenteser! Merci!
ab: Men nu när du vet att mellanslaget har en funktion kanske det är lättare att se skönheten i det?
[...]
Jag också!!!
Tre punkter ser man ganska ofta i baksidestexter till romaner av underhållande karaktär: "Föga anade hon vad detta möte skulle leda till ..."
Om dessutom formuleringen "mustig skröna" förekommer så ... väljer jag en annan bok.
Punktens placering relativt citattecknet beror på.
Jag har precis lärt en hel diskussionstråd hur man sätter kolon efter förkortningar och före genitiv-s (och bestämdhets-n eller -t, förstås). Duktig jag!
Ha, Ingrid, "mustig skröna", hoho, jag känner likadant!
När det gäller punktens placering i citat är reglen URDUM. Återkommer till den.
(Ni med skrivregelsboken nära till hands kan jämföra exemplen på s. 30 och 172.)
Och jag som skriver så här..
(och börjar en mening med och)
Och har oftast 2 punkter när jag avslutar en mening..Av nån andledning..
Jag tröstar mej med att jag bara skriver så slarvigt på bloggen..och inte på jobbet..
Då skulle nog min lilla språkbyråkrat till chef gå i taket
Jag har två ovanor när jag skriver. Ett är att använda smileys i tid och otid. :)
Det andra är att avsluta meningar stup i kvartetten med tre punkter som ett slags tankepaus...
Nu har jag lärt mig att jag måste infoga ett mellanslag före punkterna!
Tack för upplysningen Lotten och Wikipedia. Nu kan jag återgå till mina gamla (o)vanor ...
Ett ovana?
Jag skriver i vanlig ordning fullkomligt tokigt när jag postar här. Jag skyller på att jag blir intimiderad av närvarande språkpoliser.
Det var välan ingenting, Desperate Housewife, jag skrev ju nyss "reglen" som vore jag en vilsen skåning.
Språkpoliser ska inte göra någon intimiderad utan bara sprida kunskap så vänligt som möjligt. Och förstås med slag och piskrapp om det inte hjälper att vara vänlig.
Lite piskrapp mår jag bara bra av. :)
Som inflyttad skåning som jobbar i "stasshuset" är jag van vid att "växlen" svarar och att folk använder "nycklen" till "cyklen".
Men jag ryser fortfarande inombords och kan inte själv låta bli att agera språkpolis då och då.
Malinka, länken till tråden tack!
Cian: man FÅR börja meningar med och. Och med men! Det ser bara tokigt ut om man gör det hela tiden.
Hm ...
Blogger.com bör rätta sina automatiska "post-startare".
Varje post börjar ju med:
lotten sa...
desperate housewife sa...
Jag skickar över ett mellanslag till dem!
// sa ... desperate housewife
Miss Gillette: Neeej! Mellanslaget efter helt ord och de tre punkterna stinker fortfarande! Fuult!
Däremot accepterar jag lugnt och fint punkters och kommateckens placering i förhållande till citat.
Mystiska men enligt mig fullt acceptabla interpunktionsregler:
Jag hade ont i halsen. (Dessutom i näsan.)
Jag hade ont i halsen (och dessutom i näsan).
"Jag har ont!" tjatade hon.
"Jag har ont", tjatar hon.
"Det har jag med. Grinolle."
Jag kommer släpandes på frågetecknet på slutet och säger att jag har mac, mac har inte alt grp...
aha, mac användarna trycker alt och parentes [...]
Jag släpar _inte_ tillbaka frågetecknet, för trött idag.
En gång fick jag hos Bergmans ett erbjudande om att bära en t-tröja med trycket "SPRÅKPOLIS". Jag avböjde, artigt men bestämt, vill jag minnas. Jag är nämligen, trots ett påbrå stort som en blåval, inte en lika stor hejare på det där med stravning och inter.punktion som mina närmsta släktingar. Till bevis upprepar jag mina felstavningsfavoriter: pyamas och våldnad.
Därför kan jag inte uppbåda något engagemang inför viktiga mellanslag. Detta är den nivå där jag helt enkelt lägger mig platt på marken och erkänner: dessa punkter missbrukar jag dagligen och utan någon som helst självdisciplin att försöka lära mig hur de egentligen skall staplas. Mellanslaget får alltid stryka på foten. Och jag förstod inte heller skillnaden mellan sans respektive avec mellanslag.
Så där, dagens bikt är tillända.
Orangeluvan: Sans mellanslag = man har avbrutit ett ord och ersätter den felande delen med prick prick prick.
Avec mellanslag = sista ordet är HELT och mellanslaget är samma mellanslag som man skulle ha till nästa ord. Fast det där nästa ordet är ersatt av prick prick prick.
Jupp!
Tack för breddnig av min allmänblidning.
Via Wikipedia
Ligatur-ny lärdom
Ellipsligatur-än mer kunskap.
Tack för informationen
Om jag egentligen förstår och kan nyttja informationen är en annan sak.
Jag har precis lärt en hel diskussionstråd hur man sätter kolon efter förkortningar […]
skrev jag förut. Men när en riktig expert dök upp i diskussionen visade det sig att jag var alldeles förfärligt efter min tid och om än inte fel ute så rysligt inkomplett.
Så jag länkar inte, Anna.
*skäms*
Undrar vem som käkade upp min Skrivregler?
När jag började plugga språk så var de grammatiska termerna som ett eget språk och så frustrerande att jag knappt visste var jag skulle börja och sluta. Särskilt en bok var sådär att man läste och så tänkte man att okej, jag behärskar svenska, jag borde fatta åtminstone det men det gör jag banne mig inte. Jag fick köpa ett litet "uppslagsverk" som förklarade alla grammatiska detaljer. Som skämdes som en hund över att behöva göra det, sedan visade det sig att halva kursen hade köpt något liknande just för den boken.
Ja, hon som älskar sina tre punkter då... och INTE har en Mac, hm... Vad använder man då, månne? Ja, jag älskar mina tre punkter, används för att låta mina läsare tänka till lite till innan de fortsätter läsa, ungefär ;) Ja, det är meningen att livet inte ska vara FÖR enkelt för mina bloggläsare, nej. Och tänker jag själv medan jag skriver - då måste de ju märka det också, eller? ;)
Må så grankott...
(Ni, ser. Jag skriver dem i parti och minut, men fel... För jag tycker det blir helknäppt med mellanslag innan de börjar... vill bara har ett LITET mellanslag ja... suck...)
bim,
om du menar de tre punkterna minus hakparenteser så ställer man in dem i spellcheck om de inte är automatiskt inställda. annars hade cecilia instruktionen för pc om hakparentes.
Mellanrum före fördröjningspunkterna. Oj. Jag har alltså punkterat fel i ... hmmm ... snart förti år.
Tack för folkbildningsinsats!
Jag är så glad att ni blir glada!
(Lillasyster Orangeluvan får väl fortsätta skriva fel och AB slipper stoppa in fuuula mellanslag. Men vi andra veta vad vi göra skall!)
Jag har inte tagit frivillig bloggpaus utan högst motvillig: jag kan helt enkelt inte publicera för att webbhotellet är tokigt.
lotten: Även om det låter konstigt, heter det inte "...vi andra veta vad vi göra skola?" Alltså skola i kongruens med veta?
Vetom vad vi görom!
Eller nåt.
Miss Gillette: Min hjärna är inte i kongruens med bokstävlarna när Bloggerludder inte kongruerar med webbhotellet.
Jag håller på att bli tokig och vill be någon om skadestånd eller förlorad arbetsinkomst eller .. bara en tröstande klapp på kinden.
Släpp ut mig ur publiceringsfängelset!
Jag har alldeles för mig att regeln om mellanslag före tre punkter kom i förrförra upplagan av Språknämndens skrivregler, så i så fall har du inte alls gjort fel i fyrtio år, Loppran! (Hittar inte några gamla skrivregelupplagor alls just nu, så jag kan inte svära på det.)
Aha, Helena! Mellanslag före prickar är alltså inte en naturlag! Tänkte väl...
Att få läsa "hittar inte några gamla skrivregelupplagor alls just nu" (som Ö-helena skrev), gör mig alldeles varm i hjärtat.
(Ja, alla ickenördar -- man sparar gärna på gamla upplagor av sådana här böcker.)
Oj, helt off topic -- "Joker" med Björn Skifs på tv nu! Kläderna! Frisyrerna!
Men det faktum att jag inte vet var jag har dem kanske gör mig lite mindre nördig?
Äh, vi är alla nördar i en eller annan form, Helena. Välkommen till ett mycket gott och stort sällskap :)
Språknördar är bra människor.
Apropå något helt annat, varför ser man så sällan gåsfötter? De ger så vacker ordbild.
Gåsfötter, har jag erfarit, kräver en van läsare. Andra studsar till och tänker "nämenvafan" och kan inte läsa vidare på ett tag.
Här kommer gåsfötter för ett par veckor:
» »» « « » « » »» « « » « » »» « « » » »» « « » «
Sedan är det ju MYCKET intressant att både jag och TPGW tycker att de heter gåsfötter när det gemene namnet är »gåsögon«.
Men hu, här är jag oinitierad! Vad betyder TPGW?
(Ett mått på HUR upprörd Lotten var för att hon inte kunde blogga är kanske att en av de sista av hennes kommentarer här innehåller en ellipsligatur med endast TVÅ punkter!)
The Pale Green Woman och The Blogger Formerly Known As Ensamma Mamman är två hopplöst långa bloggnamn som man med fördel kan förkorta TPGW och TBFKAEM.
(Åh, vad jag hade velat skriva *h-ä-p-p* i detta nu.)
Och visst har du rätt, Dieva. Två punkter får blott användas i riktiga krisfall och traumatiska skeenden.
* genast lugnad *
Skicka en kommentar
<< Home