03 oktober 2007

Läs mina tankar

Igår pratade jag med skruhundrafnuttjon människor som jag inte hade träffat förut. Alla talar vi med varandra med baktanken:

”Ah. Den här människan kan jag kanske ha nytta av.”

Då kan det ju förstås ha med olika nyttor att göra. Jag läser era baktankar:
  1. hon kanske kan bjuda mig på lunch så att vi kan jobba ihop senare så blir jag rik
  2. han kanske kan anlita mig till sitt enorma företag så blir jag rik
  3. lysande, en potentiell barnvakt – så att jag kan jobba mer så blir jag rik
  4. underlig människa, men framgångsrik ... jag håller med så tycker han om mig och ger mig jobb så blir jag rik
  5. men så imponerande, hon kan ju allt och här får jag ta del av kunskaperna som jag kan använda i mitt jobb så blir jag rik
Men hur framstår jag där jag skakar hand och ler och försöker framhålla mig själv och mina fantastiska fördelar? Jag fastnar ofelbart på skryt som verkligen inte imponerar på någon som skulle kunna göra mig rik eftersom jag snabbt som en ödla i en flottpanna klämmer fram att jag
  • har fem barn
  • bloggar överallt
  • är beredd att skippa jobb för att inte missa en basketträning.
Skicka mig på säljdigsjälvträning!

Fast jag har i alla fall lärt mig att räkna till tio och hålla tand för tunga. (Tand för tunga? Låter som en spansk läspning. Nåväl.) Dessa repliker lät jag under gårdagen passera utan att bli ironisk:

– Jag flyttade till Tensta bara för att visa alla att man faktiskt kan bo i Tensta.
– Jag läser inte bloggar. För de är illa skrivna.
– Det var bättre förr.
– Man måste tänka mer på de svaga i samhället, de starka är för starka och bara förstör.
Barnen måste få större inflytande på dagisverksamheten.
– Man borde faktiskt sänka myndighetsåldern, det är kränkande att ... (hörde inte resten av den meningen eftersom alla mina i tankarna formulerade, ironiska meningar blockerade hörselnerverna).
– Sverige är ett språkfascistiskt land.

”Mhm, jag flyttade till Eskilstuna bara för att visa att man faktiskt kan bo i Eskilstuna och nu ska jag flytta till Åmål av samma anledning. Just det, jag har aldrig sett en film men jag vet att de är dåliga allihop. Visst, jag längtar tillbaka till när vi inte hade internet. Ja, vi borde alla vara lite svagare till mans. Barnen – de förtryckta baaarnen – borde få bestämma allt själva, ja, särskilt borde de få skapa en ny kostcirkel, den gamla är så trist med fibrer å så. Sure, jag tycker att vi skippar myndighetsåldern och alla andra myndigheter. Låt mig få berätta om fascism ...”

Pfuh. En inblick i min hjärna var det, ja.

26 Reflektioner:

Blogger Lotten Bergman skrev ...

Men var nu inte rädda för att kommentera; jag är inte ironisk i kommentatorsbåset.

03 oktober, 2007 09:29  
Anonymous Anonym skrev ...

"Floskelfontäner" brukar min bror kalla dem som häver ur sig dylika uttalanden.

Fast de är lite nyttiga, fontänerna. Man får liksom tillfälle att funta över sina egna åsikter och vässa dem aningens. Och ibland, ve och fasa, håller man ju med...

03 oktober, 2007 09:32  
Blogger Ica skrev ...

På vissa ställen tycker jag att de där ironiska kommentarerna skulle vart som hand i handske om jag får säga min mening...Hihi, kul med ett sådant inlägg som detta och sen får wv:rikkguev (rik gubbe eventuellt?)

03 oktober, 2007 09:37  
Anonymous Anonym skrev ...

PK-kommentarer är så tråkiga. Men även de som hela tiden ska vara utmanande är jobbiga. Å andra sidan är inte de helt utslätade bra heller.
Som denna...

03 oktober, 2007 09:41  
Anonymous Anonym skrev ...

Jag tyckte jag läste nånstans att det var ute med ironi?
Konstigt ord, förresten: ironi. Inte direkt onomatopoetiskt… Eller?

03 oktober, 2007 09:41  
Blogger Översättarhelena skrev ...

Nähä, sådär tänker verkligen inte jag. Jag tänker i stället "På vilket sätt kan jag vara till nytta för den här människan och hjälpa henne/honom att bli framgångsrik".

03 oktober, 2007 09:48  
Blogger Översättarhelena skrev ...

Obs! Det var IRONI!

WV väser i mungipan vad jag har i handväskan: flkfnviv

03 oktober, 2007 09:49  
Blogger Lotten Bergman skrev ...

Etymologin för ironi (NE)!
HIST.: sedan 1788; via lat. av grek. eiraneia 'låtsad okunnighet; förställning; ironi', till eiron 'hycklare'.

Hur ska man då få till detta till ett onomatopoetiskt ord?

-- Iiiih, sa Henrik Schyffert.
-- Roniii, sa John Lennon.

Mäh.

03 oktober, 2007 09:49  
Anonymous Anonym skrev ...

Nej, men, vad härligt. Jag undrar om inte snälla Lotten blev förbannad på skitsnackarna till slut?

Själv slås jag med akademisk bullshit just nu.

03 oktober, 2007 10:45  
Blogger lilla my skrev ...

Det är bara så lönlöst att bemöta humorlösa människor med ironi. Det biter inte, de tror bara att man håller med.

03 oktober, 2007 12:22  
Blogger Cecilia N skrev ...

KOm att tänka på att maken och jag upptäckte för ett tag sen att vi har olika tänk kring det där med "nytta av folk".

Han har en kompis som han inte åker iväg till "bara för att umgås". Han åker bara dit när han behöver nåt av honom.

Jag skulle inte tänka tanken att fara iväg till någon och be om hjälp om jag inte varit där och varit social förut. Och sen inte dyka upp förrän jag behöver hjälp igen.

Är det vi som personer som är så olika, eller ingår vi i ett mönster?

03 oktober, 2007 12:47  
Blogger den blyga skrev ...

så blir jag rik
Jag citerar Evert Taube:

Lyckan den bor ej i oxar eller kor,
och den kan heller inte köpas för pengar.

Det VAR inte bättre förr, men ovanstående insikt var nog mera spridd...

03 oktober, 2007 15:12  
Anonymous Anonym skrev ...

Fast det där, Cecilia N, måste du väl ändå ha stött på någon gång? Om inte i vänskapsrelationer, så åtminstone i förhållande till familj och släkt?
Jag har till exempel konstant dåligt samvete för att jag ringer min mor för sällan, och då oftast (vilket för all del inte är särskilt ofta) för att fråga om hon kan passa våra barn…

03 oktober, 2007 15:12  
Blogger den blyga skrev ...

Apropos Lyckan

Lyckan kan vara att springa längs West Sands i St Andrews..
Se min blogg idag.

03 oktober, 2007 15:17  
Anonymous Anonym skrev ...

Efter många års intenzziva schtudier har Herr Dr. Dr. h. c. mult. Lothar Bergmann skrivit en diagnosmanual för sjukdomen morbus politicus correctus.

03 oktober, 2007 15:44  
Anonymous Anonym skrev ...

Lotten, jag har en fråga angående ditt inlägg den 29 september som jag gått och grunnat på. Den där tjusiga skylten du fotograferat, den där med paraplyar och allt vad det står, den går jag förbi nästan varje dag. Men det är väl långt ifrån Översättarhelenas hem? Inte för att jag någonsin varit hos henne, men hon har i sin blogg antytt att hon bor i en annan stadsdel. Så min fråga är: Gick du verkligen hela vägen dit?

03 oktober, 2007 15:57  
Blogger Lotten Bergman skrev ...

Stackars Ullah som har gått i tankar sedan flera dagar. Nej, den där skylten stod i närheten av Liseberg, på väg till (en bil som skulle köra mig hem till) Översättarhelena.

03 oktober, 2007 17:53  
Blogger Lotten Bergman skrev ...

Skrivkramp: Snälla Lotten går ibland omkring och morrar som en vanlig människa. Eller varg.

Så, här har vi hittills idag ett fall av härlig självironi (Bengt) och Översättarhelenas ironi som jag inte förstod förrän jag fick den skriven på näsan. Och ett nytt ord: floskelfontän. Allittererande och vackert.

03 oktober, 2007 18:31  
Anonymous Anonym skrev ...

Så synd om mig är det inte, Lotten. Jag har bara funderat sedan igår. Men tack för svar! Jag cirkulerade runt skylten på Eklandagatan i eftermiddags för att lista ut från vilket håll du hade fotograferat den. En gång var jag inne i butiken för att köpa mig ett, som jag trodde, billigt paraply, men priserna var hutlösa, så jag gick tillbaka ut i regnet utan.

03 oktober, 2007 19:28  
Blogger Översättarhelena skrev ...

Ullah: Jag bor mycket riktigt tvärs över stan, men däremot bor min bror alldeles intill den där skylten!

03 oktober, 2007 20:59  
Blogger Översättarhelena skrev ...

Haha, trodde du verkligen för ett ögonblick att jag var en sån filantrop och dessutom skröt så oförblommerat om det! När jag läste min egen kommentar kände jag mig faktiskt tvungen att tala om att det var ironi, så att ingen trodde att jag var så hiskligt självgod. Det kan ju lätt uppstå såna missförstånd i skrift ...

03 oktober, 2007 21:04  
Blogger Plastfarfar skrev ...

Det är kul att bryta PK-mönstret ibland: När jag var med Sura Gamla Katten på djursjukhuset och hon skulle hjärtgranskas med ultraljud var det ett evinnerligt gullande om att "Ligg still nu. Såja, Gumman" (All djurvårdspersonal kallar min Katt för Gumman trots att hon är inskriven som Helga)

Jag röt till "Ligg still kattjävel" och personalen frös till is. Liksom Helga. Sen tittade dom försiktigt på mig och såg hur jag skrattade åt dom. Då först vågade dom garva själva.

Det var rätt kul, faktiskt.

03 oktober, 2007 22:17  
Blogger Cecilia N skrev ...

Hihi, plastfarfar!

Vilket fick mig att tänka på att maken tyckte att såna trick som "ligg död" var larvigt. Kul, men larvigt. Tills hunden skulle röntgas. Då var det helt plötslgt ganska praktiskt. Så då blev han lite mer intresserad av att lära nästa hund samma trick.

04 oktober, 2007 11:04  
Blogger Robin H skrev ...

Hmmm - bloggar du lite överallt? Vad menar du med det, finns det fler bloggar man kan läsa dina fina ord i?

04 oktober, 2007 13:52  
Blogger Lotten Bergman skrev ...

Aha, Robin, det var ju en dubbelmening fastän jag inte tänkte på det.

Jag bloggar ju (vilket jag menade) på tåg, torg, i trappor och Trosa. Men visst har jag flera bloggar. Fast de enda som inte är hemliga är den här och den försakade Språkpolisen.

04 oktober, 2007 14:01  
Anonymous Anonym skrev ...

Floskelfontän måste vara det mest onomatopoetiska ordet idag. Precis så låter de ju på lite avstånd, och det är ju där man försöker hålla dem. (Filantroper vet jag däremot inte om de är onomatopoetiska, men de verkar bra att ha när man behöver låna en sängplats. Om än ironisk.)jebsytht

04 oktober, 2007 20:42  

Skicka en kommentar

<< Home