Men far och flyg, oktober!
Poängen med maj är faktiskt att det är varmt och skönt väder så att man kan gifta sig, döpas, ha grillkvällar och på det hela taget njuta av ljumma vindar. Poängen med maj är att fastän almanackan spricker i sömmarna, så kan man ändå vända näsan uppåt (utan att för den skull vara högfärdig) och lapa solstrålar. Poängen med maj är att det är en skön månad.
Så vad gör oktober här? Crashing the party, liksom!
Utegympa med mössa till de fyra skolbarnen och extra sittunderlag till dagisbarnet som ska på tusen och en utflykter. Klassresor med långkalsonger. Barnkalas i spöregn flyttas inomhus trots att inomhuskalas ju är en styggelse (för föräldrarna, vill säga).
Nåväl. Då får man glädjas åt det lilla.
1) Jag kommer hem och möts av en chipsväg som leder till guld och gröna skogar – en kuddkoja att mysa i!
Jag skulle haft röda skor med klackar att slå ihop.
2) Inget djur har bajsat i vår sandlåda på flera dagar!
3) Jag kom äntligen iväg för att slänga återvinningsprylar och kom ihåg att ta fingervantar på mig!
När bilden togs hade jag redan slängt fem påsar.
Ni ser bilen, väl? Det är en snart 20 år gammal Toyota som i stänkskärmstrakten påminner om ruttnande, medeltida tänder. Sent igår kväll ringde en man och vill köpa den av oss!
– Köpa den gamla? Men det är ju en skruttbil! sa jag.
– Sekrutt?
– Alltså, den är ju gammal och inte särski...
– Inte sekrutt, Toyota!
– Trust me, johodå, skruttbil. Men vad vill du ge för den?
– Nej, jag undrar om den är till salu.
– Ja, men vad ... äh, strunt samma, jag vill inte sälja min bil. Den funkar bra och jag gillar den!
– Ja, därför vill jag köpa den.
Jaja. Nu ska jag ta på mig raggsockor och göra en åkarbrasa. Sköna maj, välkommen!
Så vad gör oktober här? Crashing the party, liksom!
Utegympa med mössa till de fyra skolbarnen och extra sittunderlag till dagisbarnet som ska på tusen och en utflykter. Klassresor med långkalsonger. Barnkalas i spöregn flyttas inomhus trots att inomhuskalas ju är en styggelse (för föräldrarna, vill säga).
Nåväl. Då får man glädjas åt det lilla.
1) Jag kommer hem och möts av en chipsväg som leder till guld och gröna skogar – en kuddkoja att mysa i!
Jag skulle haft röda skor med klackar att slå ihop.2) Inget djur har bajsat i vår sandlåda på flera dagar!
3) Jag kom äntligen iväg för att slänga återvinningsprylar och kom ihåg att ta fingervantar på mig!
När bilden togs hade jag redan slängt fem påsar.Ni ser bilen, väl? Det är en snart 20 år gammal Toyota som i stänkskärmstrakten påminner om ruttnande, medeltida tänder. Sent igår kväll ringde en man och vill köpa den av oss!
– Köpa den gamla? Men det är ju en skruttbil! sa jag.
– Sekrutt?
– Alltså, den är ju gammal och inte särski...
– Inte sekrutt, Toyota!
– Trust me, johodå, skruttbil. Men vad vill du ge för den?
– Nej, jag undrar om den är till salu.
– Ja, men vad ... äh, strunt samma, jag vill inte sälja min bil. Den funkar bra och jag gillar den!
– Ja, därför vill jag köpa den.
Jaja. Nu ska jag ta på mig raggsockor och göra en åkarbrasa. Sköna maj, välkommen!
30 Reflektioner:
Vi har råkat ut för exakt samma sak, fast då var det två snubbar som ringde på och ville köpa vår gamla Toyota.
Jag älskar min Toyota, särskilt för att den har dragkrok och alltid startar snällt och tar mig dit den vill. Och jag blir både ledsen och arg på den dumma, dumma rosten som aldrig kan låta den vara ifred. Jag har mycket mer känslor för denna sekrutt-bil än för vår glänsande nya V70. En Volvo utan själ.
Du kan köpa vår trevliga blåa Hyundai med sju sitsar (en jättebra bil men lite för stor för oss numera) och sälja sekruttbilen till den där snubben!
Vår förra Toyota sålde vi för en krona. Den hade svår acne i skärmarna. Men det är väl bara normalt i femtonårsåldern!
Vad det gäller vädret kunde jag inte sagt det bättre själv (men det kan jag ju aldrig när du är i farten)! Jag är så fruktansvärt trött på detta kalla, blåsiga, blöta väder. Jag vill också ha sol och varmt och skönt. SKÖNA MAJ VÄLKOMMEN! Var är du?
Tänk vad allt skulle kännas enklare mitt i all stress om det bara var skönt ute!!!
Översättarhelena: Se där, ett nytt sätt att använda bloggen! Att få till stånd ett sjusitsbilsköp! (Äntligen!)
Stellan: Vår sekruttbil vårdas inte längre, den får rosta och rosta tills den dör. Det är inte en skönhet längre, kan påpekas.
Kloka Theres: Exakt. Ikväll dansar vi alla en soldans nakna på närmaste krog‚ jag har hört att det hjälper.
(Se där, ännu ett användningsområde för bloggen -- liksom Hyland på sin tid, kan man idag få folk att göra konstiga saker på kommando.)
Men ett himla snack om tidig vår har det varit... och vi har inte slagit av värmen än...
Skönt att se att Översättarhelena lever och har hälsan här på din blogg!
"Nåväl. Då får man glädjas åt det lilla."
Mina tag som den den gamle brukar säga!
(förresten bloggar han IDAG den 22 maj efter ett LÅÅÅngt uppehåll)
dvs
Carpe diem...
Eller hur! Ur led är tiden, våren, vad du vill. Du skulle ha stannat i Lund och stönat i 26 graders värme.
Vabaha, är det varmt i Lund? *morr, gnissel, stånk*
Jag undrar när ordet "sekruttbil" införs i SAOL.
Jag undrara också mycket över varför folk ringer och vill köpa ens sekruttiga Toyotar. Vari ligger lockelsen?
Lotten, du ser väl till att köpa översättarhelenas blåa Hyundai? Sju sitsar, blå, kan det bli bättre??? Om det finns något överväsen som försöker ge oss dödliga tecken (inte dödliga tecken, utan bara tecken, det är vi som är dödliga, äsch, ni fattar) för att vi ska förstå hur vi ska agera i viktiga situationer så måste detta vara ett sådant tillfälle.
vilken krog?
Hur gör man för att någon skall ringa och erbjuda sig att köpa en skruttbil sådär helt appropå?
Skulle förresten sälja en skruttbil åt hustrun en gång i tiden, nu pratar vi skruttbil (Opel Rekord) och inte Toyota. Första köparen som kom visade sig vara en storebror till en av mina kompisar, jag kämpade hårt för att han inte skulle köpa den. Berättade om alla dolda fel, hittade nog på ett par extra osv... men han envisades och köpte den ändå!
Jag är berest.
Jag kan meddela att sköna maj uppehöll sig i Umeå igår och idag.
Aaaah. Nu är jag lugn. Jag är inte arg. Jag är inte förtvivlad, ej ens irriterad eller mjältsjuk. Jag förstår.
Sköna maj är otherwise occupied!
Njuuut, Umeå. Njuuut.
*faans jävlarns, ah, måste hänga på Cecilia N, hon har snott solen*
Rigg: Jag anar ett liknande möte i familjen Översättarhelena:
- Jamen hon vill köpa bilen!
- Jahadu! Och när den krockar kommer hon att skriva att det är våååårt fel!
- Jamen tänk så många barn hon har!
- Och karln hennes, som är nykterist och inte gillar att köra bil?
- Jamen han kommer att älska den sjusitsiga!
- Och sen får vi läsa i bloggen vilket dööököp det var? Ånä!
Apropos sekrutt.
Idag har jag varit på läkarbesök. Det visar sig att motorn är OK men chassit uselt.
Vi kom överens om att jag är lik en gammal Toyota
Ica: Jag är inte tjiiifen! Solusfemina bestämmer tid och plats! Jag bara deltager!
Alla: Kom på bloggträff i Eskilstuna på lördag. Det är (sägs det) pingstafton, när man ändå inte har något för sig. Solusfemina tar emot anmälningar och hon är bossen!
(Jisses, vad jag besuldlar min egen blogg med kommentarer!)
Den gamle: Må den gamle Toyotan gå i 100 år till. Vad är väl lite rost i hörnorna?
Ser att maken Stellan älskar den gamla Toyotan. Trots att skärmarna som han målade vita börjar anta en grönaktig färg. Trots att nämnda bil har möglig ratt och något mögliga säten efter att Maken råkat krossa bakrutan när han skulle dra upp båten med nämnda bil. (Vajern gick av och Tjong, krasch sa det). Ja, det regnade in efter det. Nu har bilen hela rutor, men möglet är kvar. Ja, det är en mysig Toyota!
Hm. Mögel? Det är rätt länge sedan jag städade bort det. Men det är ju bara jag som använder bilen, så hur skulle nån annan kunna veta det?
Rigg: Det är bara att vänta, till slut kommer nån. Samma sak hände med vår gamla gula Golf - äkta sekruttbil med två uppbrutna dörrar och ett elfel som gjorde att den tutade i takt med blinkersen när man svängde åt vänster. Fast det var förstås innan det började ryka ur ratten…
Stellan/IT-mamman/Lotten/Den djefla mannen/ -- vem är egentligen vem? Alla kommunicerar med varandra via bloggarnas kommentatorsbås.
För övrigt måste ju en av de närmsta dagarna utnämnas till Stora Bilbloggardagen.
Och hjäääääääääälp, nu fick jag mejl från en som kallar sig (håll er för pannan): "Trabant".
Förlåt, Stellan. Jag ber om ursäkt. Det var inte meningen att ignorera. I verkligheten skrattar jag med te sputande ut höger näsborre (den andra är full av snor).
Hipp hipp hurra för bilen som tutar i takt med blinkrarna! Och ryyyyyker!
*rusar för att kolla blinkande plural i SAOL*
Lotten: Hur var det med vår snorgröna Peugeot? Brukade den inte börja ryka uppe vid Glumslövs backar, ungefär -- halvvägs mellan Lund och Viken?
Jo, nu minns jag: det var inte kylaren utan BATTERIET som det rök om! Laddningsrelä saknades!
"För övrigt måste ju en av de närmsta dagarna utnämnas till Stora Bilbloggardagen."
Man kan inte höja ett maximum = Det är det här som ÄR Stora Bilbloggardagen.
Jag föreslår i stället Stora Väderdagen - Det var ju det som det skulle handla om, majvädret=blev bilar, så varför inte...
Å, bilbloggardagen, den nappar jag genast på! *gnuggar händerna av förtjusning*
När infaller den dagen, du stora bloggtemabestämmerska?
Oavsett vad Den Blyga skriver, så måste ju Den Stora Bilbloggardagen vara på torsdag eftersom det är den 24:e och den 24:e bokstaven i alfabetet är X (när man nu räknar med W som egen bokstav) och x ju kan symbolisera "vad som helst" i vilken ekvation som helst och därmed kan betyda "vilket bilmärke som helst".
Ah. Den snorgröna kan jag ju berätta om på torsdag. X = Peugeot.
Lotten: Jag vet en till som vill köpa Tojjan (om det nu inte var han som ringde igår): Elitidrottskvinnans numera tokblonda tvillingbror!
Vill bara påpeka att det var MIN bil som det rök ur ratten ur. Och som tutade när man blinkade eller svängde eller vad det var. Och som man fick pilla upp låset med en skruvmejsel på. Såg ut som en inbrottstjuv varje gång jag skulle ta och köra iväg med den.
Jag har också haft en bil som det började ryka ur ratten på. En Ford Escort. Jag trodde inte det var möjligt och började fundera på dolda kameran.
Sen hade vi en Volvo 440 med centrallås. En gång när vi kom tillbaka efter att ha lämnat den en timme så roade den sig själv med att låsa-låsa upp, låsa-låsa upp, osv. Den säkringen (till centrallåset) plockades omedelbart bort!
Det är bara Brum som bor på bilmuséet som får leka.
Skicka en kommentar
<< Home