Tvångströjor
När man är berusad, har man liksom en tvångströja på hjärnan. Fast den är ju selektiv, det enda den hindrar är sådant som man i vanliga fall sköter med den äran. Sj-ljudet till exempel.
När man får mjölkstockning, sätts en tvångströja på tankarna. Man sitter med fetvadd och fallskärmsbehåar och gråter i feberdimmor och kan inte tänka på något annat än den där stockningen. (Jag tror att det är likadant med t.ex. tandvärk, men si det har jag aldrig haft.)
När man faller nerför en trappa och landar på armbågarna och läkningen går så här förfärligt långsamt, ja då sitter tvångströjan i armvecket. Jag är rörelsehindrad, men bara lite och ganska sällan. Under en halvtimme i morse, fick jag dock bita ihop och som när Anja Pärson åker störtlopp med knävärk eller Björn Borg spelar trots en sträckt magmuskel gå i mål ändå. Eller som när Foppa bara ska kliva ur sängen. Rörelsemönstret är klumpigt och begränsat och mina annars yviga rörelser är satta inom parentes.
Barnen och jag (Olle är i Skåne) vid frukostbordet kl. 07.14:
– Det var värst vad lite vi har att äta! sa jag.
– Gröt! sa elvaåringen.
– Ja. Och en liten bit ost. Inget smör, inget bröd, ingen fil, ingen skinka, ingen frukt, inga grönsa... jisses. Det ekar ju i torkskåpet!
– Kylskåpet, mamma.
– Mmmm.
– Mamma! Vet du att idag ska jag ha matsäck. Både till förmiddagsfika och lunch och eftermiddagsfrukt, sa åttaåringen.
Talande tystnad. Kl. 07.16:
– Sätt på vatten! Sätt i pasta när det kokar! Tycker du om pastasall... Aj! Armbååååågen!
– Andas, mamma!
– Jag åker till affären! Hacka ... tusan, vi ihar inget att hacka! Jag åk... aaaaaaj!
– Jag kan blåsa!
– Åååå. Tack. Du gör dig i ordning, borsta tänderna, packa gympapå... aaaaj! Om jag inte är tillbaka innan du måste gå till skolan, så gå ändå! Ni andra: kolla så att Sigge inte rymmer!
I bilen lyckades jag slå än den ena, än den andra armbågen i allt man kan slå dem i och växelspaken var trög som klistervalla. Inne i affären satt alla hyllor på armbågshöjd och jag rörde mig – inte helt olikt Anja – mellan hyllorna, stönandes.
Hemma igen. Kl. 07.42.
– Blanda! Skär av den! Ta den här! Aaaaj! Får du upp den här burken? Så!
– Vi hann!
– Vi hann! Hejdå! Ha så rol... aaaj!
– Andas, mamma!
Frågan är om det inte är läge för en riktig tvångströja, nu slår jag ju upp skadan och försvårar läkningen precis som Ljungberg gör hela tiden.
När man får mjölkstockning, sätts en tvångströja på tankarna. Man sitter med fetvadd och fallskärmsbehåar och gråter i feberdimmor och kan inte tänka på något annat än den där stockningen. (Jag tror att det är likadant med t.ex. tandvärk, men si det har jag aldrig haft.)
När man faller nerför en trappa och landar på armbågarna och läkningen går så här förfärligt långsamt, ja då sitter tvångströjan i armvecket. Jag är rörelsehindrad, men bara lite och ganska sällan. Under en halvtimme i morse, fick jag dock bita ihop och som när Anja Pärson åker störtlopp med knävärk eller Björn Borg spelar trots en sträckt magmuskel gå i mål ändå. Eller som när Foppa bara ska kliva ur sängen. Rörelsemönstret är klumpigt och begränsat och mina annars yviga rörelser är satta inom parentes.
Barnen och jag (Olle är i Skåne) vid frukostbordet kl. 07.14:
– Det var värst vad lite vi har att äta! sa jag.
– Gröt! sa elvaåringen.
– Ja. Och en liten bit ost. Inget smör, inget bröd, ingen fil, ingen skinka, ingen frukt, inga grönsa... jisses. Det ekar ju i torkskåpet!
– Kylskåpet, mamma.
– Mmmm.
– Mamma! Vet du att idag ska jag ha matsäck. Både till förmiddagsfika och lunch och eftermiddagsfrukt, sa åttaåringen.
Talande tystnad. Kl. 07.16:
– Sätt på vatten! Sätt i pasta när det kokar! Tycker du om pastasall... Aj! Armbååååågen!
– Andas, mamma!
– Jag åker till affären! Hacka ... tusan, vi ihar inget att hacka! Jag åk... aaaaaaj!
– Jag kan blåsa!
– Åååå. Tack. Du gör dig i ordning, borsta tänderna, packa gympapå... aaaaj! Om jag inte är tillbaka innan du måste gå till skolan, så gå ändå! Ni andra: kolla så att Sigge inte rymmer!
I bilen lyckades jag slå än den ena, än den andra armbågen i allt man kan slå dem i och växelspaken var trög som klistervalla. Inne i affären satt alla hyllor på armbågshöjd och jag rörde mig – inte helt olikt Anja – mellan hyllorna, stönandes.
Hemma igen. Kl. 07.42.
– Blanda! Skär av den! Ta den här! Aaaaj! Får du upp den här burken? Så!
– Vi hann!
– Vi hann! Hejdå! Ha så rol... aaaj!
– Andas, mamma!
Frågan är om det inte är läge för en riktig tvångströja, nu slår jag ju upp skadan och försvårar läkningen precis som Ljungberg gör hela tiden.
22 Reflektioner:
Och nu slog jag ena armbågen i den andra armbågen! Jag borde uppträda på cikus!
Aaaj!
Cirrrrkus.
Men har inte du en bästisgranne att utnyttja i just sådana här situationer? ;-)
Apropå värk, jag misstänker att jag har tandvärk. Hur vet man om man har tandvärk? Eller snarare, att det beror på ett hål? Lotten, säg att det inte är så!!!
Aequinoxia: Jag underlät att tala om att jag de facto ringde till bästisgrannen ca 07.17. Som var i exakt samma situation. Hon kallar det "morgonhysteri", men hennes inbegrep förutom matsäck även att byggjobbarnas husvagn anlände, stor som ... ett hus. Ja.
Lillasyster Orangeluvan: Om du har hål i en tand, är du från och med nu, tyvärr, det svarta fåret i syskonskaran. Skönt för Broder Jakob, för då slipper ju han vara det (som har fyllt igen en grop i en tand och därmed varit den enda med tandåverkan). Att mina tänder spretar som om de försöker rymma ur munnen gills inte, för jag är storasyster och sätter upp alla regler.
Så här strax efter lunch tycker jag att jeansen känns som en tvångströja.
Du får väl glädjas åt att du inte (tror jag) jobbar som modell och ska ligga lite tjolegabelt* på mage med armbågarna i marken, hakan lutad mot händerna och fötterna somrigt korsade. ;-)
*tjolegabelt - finns det med i SAOL?
Glömde att bilden i mitt förra inlägg inte är komplett utan en prästgrage mellan tårna på ena foten och ett timotejstrå (attjo)mellan tänderna. :-)
Pernilla: Jag utlovar härmed en sådan bild på mig eftersom det måste vara din belöning efter att jag nu har fått lära mig en nytt ord.
Tjolegaaabelt uttalar jag det.
Det låter eller snarare ser ut att låta som ett bra uttal. En extra krydda kan det vara att lägga lite känsla från Lidingö, Djursholm eller helt enkelt öfvre Östermalm i aaaaet ;-)
Jag vet minsann vad jag pratar om eftersom jag har bott i/på två av de tre nämnda platserna. ;-)
(Enligt sägnen bor riktiga lidingöbor i Lidingö. Riktiga djursholmare bor på Djursholm - inte i - för man "är ju ingen dj***a mullvad". Vi vanliga dödliga säger oftast på Lidingö och i Djursholm.)
Haha vad det är kul att driva med sina egna och andras fördomar!!!
Förresten kanske armbågarna har läkt när prästkragarna och timotejen blommar.
Jag, som har ont i en lilltå, som kom på fel sida en dörr,(STÄDskada!), så jag inte kan ha mina orienteringsskor på mig, så jag snubblade och föll i skogen (orienteringsskorna har nämligen SPIKAR) och fick en muskelbristning på baksidan av höger lår undrar:
Vad blev det i massäcken?
Den blyga: Det bidde
* pastasallad med halva köttbullar, körsbärstomater, gurka, olivolja, äppelcidervinäger och italiensk salladskrydda
* en liten yoghurt
* två "wafers" med vanilj emellan
* två juicekartonger med sugrör (där man förstås tar loss sugröret utan att lösgöra dess plastfodral från själva kartongen)
* två äpplen
* ett päron (inlindat i både hushållspapper och folie för att undvika sådana blåmärken som jag har på armbågarna).
Andras barn brukar få pannkakor i sina matsäckar.
Hejaheja min fru! Jag sitter i Hjärup och beundrar dig.
så goa massäckar du hann fixa
1. Imponerad att du fann en öppen butik före åtta!
2. Jättegod sallad - tycker jag. Sonen hade ätit makaronerna och köttbullarna. *impad att dina barn äter grönsaker* Nåja. Dottern äter.
Jag har EGENTLIGEN inget att säga men kunde inte MOTSÅ:
xxkoa
Ja, KON är ju XX, dessutom tydligen från Västmanland Lesjöfors?
Korsordslösning därstädes
Djur på tre bokstäver:
Inte e de koa och inte e de soa, dee pock te å va e ap!
Äsch, hdjgaprt, det är väl ingen som vill ha PANNKAKOR i matsäcken. De blir bara kalla och tråkiga och sylten smetar överallt och jag kanske skulle äta pannkakor till lunch idag?
Annars, Lotten, när dina armbågar är vassa och glada igen, vore det hyvens trevligt med mera hemlisbloggeri. Ja.
Är det förresten bara jag som tycker att när man skrivit word verification i kommentaren ska man inte behöva skriva det igen?
(Läs: glömmer.)
gpsmlbrn
gps-melbourne? Lär dig hitta i australien?
Jag blir så glad när ni blir lika glada som jag över word verification-associationer!
Fast nu vette tusan: wmkhjktl. Näe. Nada.
Jag fattade inte det där med sugröret. Kan du inte förklara det igen? (För det var väl ganska viktigt i sammanhanget, eller?)
Jag är lite trögfattad, även utan mjölkstockning.
Helena: Jag återkommer med förklarande bilder i sugrörsämnet!
Skönt. En bild är nog just vad som behövs.
Skicka en kommentar
<< Home