Idag för 20 år sedan
För tjugo år sedan idag drog jag ut en visdomstand, vilket var fasligt dåligt planerat eftersom jag skulle tenta tre poäng engelsk grammatik dagen efter – lördagen den 1 mars, ja.
Tanden drogs ut av en väldigt snygg tandläkare, jag gick hem och somnade sittandes, dreglandes blod och klegg på en sedan den dagen aldrig mer använd grå tröja med inbyggda axelvaddar. Tentapluggandet var mest av sorten ”där borta ligger boken” och ”jag kan ingenting, det är ingen idé” samt ”kan man äta när man har en enorm krater längst in i munnen?”. Klockan 23.21 var jag sannolikt fortfarande vaken, men tv hade jag inte i mitt studentrum och korridor-tv hade vi inte.
Vad jag gjorde på morgonen den 1 mars, borde jag egentligen berätta om i morgon, den 1 mars. Så får det bli. Temat är kanske ”det är rätt skönt att inte vara 22 år”.
Så: kommer ni ihåg vad ni gjorde den 28 februari 1986? Inte den 1 mars, det gills inte.
Tanden drogs ut av en väldigt snygg tandläkare, jag gick hem och somnade sittandes, dreglandes blod och klegg på en sedan den dagen aldrig mer använd grå tröja med inbyggda axelvaddar. Tentapluggandet var mest av sorten ”där borta ligger boken” och ”jag kan ingenting, det är ingen idé” samt ”kan man äta när man har en enorm krater längst in i munnen?”. Klockan 23.21 var jag sannolikt fortfarande vaken, men tv hade jag inte i mitt studentrum och korridor-tv hade vi inte.
Vad jag gjorde på morgonen den 1 mars, borde jag egentligen berätta om i morgon, den 1 mars. Så får det bli. Temat är kanske ”det är rätt skönt att inte vara 22 år”.
Så: kommer ni ihåg vad ni gjorde den 28 februari 1986? Inte den 1 mars, det gills inte.
34 Reflektioner:
Jag kommer inte ihåg någonting alls från den 28 februari 1986. Men klockan 23.21 var jag med all säkerhet inte vaken. Vad jag gjorde den 1 mars berättar jag om imorrn, såklart.
Får vi veta hur tentan gick?
Och så städar jag efter mig själv, förstås.
Underbart, kära du -- och naturligtvis berättar jag hur det gick med tentan.
I do indeed. Jag bodde på studentrum i Sthlm och steg upp tidigt för att jobba morgonpasset på sjukhemmet. Tog sömnigt tidningen, gick genom korridoren mot köket - och bokstäverna skriker från sidan. Ringde min pappa i brist på konstruktiva idéer. De gamlingar som fortfarande hade huvudet med sig var sorgsna och skakade. Otäck stämning av sönderslagen trygghet.
Nejnej, Cruella, det där var den 1 mars. Hur ska du nu kunna kommentera i morgon när du redan har avslöjat allt idag? En gång till:
Vad gjorde du den 28 februari?
Hrff. Kan inte hålla inne med en sak:
Jag har kvar Sydsvenskan från 1 mars 1986 någonstans i denna osannolika röra jag kallar mitt hem. Måste leta.
Jag studerade och var flitig eftersom vi befann oss mitt i en tentaperiod och jag skulle tenta något som låg lite bredvid den kemitekniska mittfåran den 1 mars. Franska för tekniker? Företagsekonomi?
Och så pussade jag Lotten, naturligtvis.
Jag hade sportlov, namnsdag och laddade för den första mars då jag skulle bli tonåring. Mer detaljer än så minns jag inte.
Ohhhh - namnsdag hade ju jag också. :-) Så jag åt säkert tårta.
Dansade som en galning, fest hemma hos oss. Bodde i stort hus med många människor. Mitt i festen kommer kompis som lyssnat på BBC ner och skriker: Tysta allihop! Palme är skjuten!
Oh, jag var sex år, hade antagligen sportlov från föris och läste med hög sannolikhet ett grattis-på-namnsdagen-vykort med snirkelskrivstil från min mormor. Att någon hade blev skjuten någonstans långt borta var jag alldeles säkert mycket omedveten om. Det var tider, det ;)
Jag handlade 3 dl vispgrädde inne på Matöppet åt min mor som hade födelsedag. Märkligt vad kan kommer ihåg konstiga saker...
Hm... jag sprang nog omkring som jag gjorde en helt vanligt dag, skulle jag tro. Klockan 23.21 sov jag nog alldeles utmärkt. Hade nog ätit lite tårta och fått något paket på namnsdagen skulle jag tro också. Livet var lite lättare då när man var nästan 2 år.
Har alla här namnsdag den 28 februari?
Kl. 23.21 stod jag och väntade på en buss.
Inte alla, Ulla, men nästan 450 000 svenska kvinnor. Så det är väl rätt logiskt att flera av oss hänger här. :-)
Den 28 februari var det sex dagar kvar till min treårsdag, och nej, jag har inte en aning om vad jag gjorde. Nåt bus antar jag, som vanligt på den tiden.
Jag minns, som de flesta, inte mycket från 28de februari. Av vad jag minns från FÖRMIDDAGEN 1 mars, kan jag rekonstruera att det var en FREDAG. Den 28de alltså.
Således var jag på jobbet. Gick och la´mig tidigt efter en hård vecka.
Jag undrar om detta är Lottens sätt att genomföra en statistisk undersökning av läsarnas ålder...
Just det, nu vet jag att alla heter Maria och är 23--69 år!
Den 28 februari 1986 var jag knappt sex år och hade ännu inte börjat skriva dagbok, så därför vet jag idag inte alls vad jag gjorde den dagen. Jag vet dock säkert att jag inte hade namnsdag.
Ja jag var hos en kompis som "inte är dum men har otur när hon tänker" och när hon sa vad hon hört på radion trodde jag att hon fått allt om bakfoten. Sen satt vi där vid radion och väntade på besked, tre tjejer utan vuxna som skulle passa på att ha kul.
Jag hade varit på puben på Smålands nation i Lund och möttes av ett gäng helt upprivna korridorkompisar när jag kom upp på korridoren framåt midnatt. Sen gick vi inte och la oss på hela natten.
Helena! I'm stunned and chocked! Finns det fler än jag som bodde i Lund den 28 februari 1986? Vilka gemensamma nämnare vi måste sitta på! Var jag snygg i korsett i Jesperspexet?
Okej. Ingen såg mig i korsett i Jesperspexet. Jag var helt onödig.
"Just det, nu vet jag att alla heter Maria och är 23--69 år!"
Jag heter INTE Maria och är INTE 23-69 år!
Kränkt
Äsch, sorry, men Den Blyga skulle kanske kunna FRAMSTÅ som 23--69? (Vilket för övrigt påminner om ett telefonnummer som känns bekant.)
Dessutom tycker jag att det var på tiden att ordet "kränkt" dyker upp här. Det har varit ont om kränkta människor på bloggen jämfört med övriga delar av världen.
Talmagi är spännande:
"23--69? (Vilket för övrigt påminner om ett telefonnummer som känns bekant.)"...
talet är 666, nähä men -06
Jag minns väldigt väl vad jag gjorde morgonen efter mordet. Jag var fullt upptagen av att vara olyckligt kär och gav fullständigt attan i statsministern. Inget sinne för proportioner just då!
Den 28 februari för 20 år sedan var på jag GALMA Kåren i Lulé - den som låg i stan du vet !!
Hade kul och var nykär.
"Bästisgrannen" var säkert där med mig och dåvarande kärleken.
Den 1 mars på morgonen..........
Jag bodde också i Lund då. Men jag var definitivt inte på Smålands. Min mamma var nog lite rädd för människorna som bodde där...
Visst minns jag! Var på Taurus, ett diskotek på Malmskillnadsgatan i Stockholm (som sedermera blev spelklubben Oxen - tillhåll för diverse obskyrt folk) och alltså mitt i händelsernas centrum, utan att veta om det. Bara en kort stund efter 23:21 kom en kompis rusande och vrålade "Palme är död!" och vårt sällskap skrattade och trodde självklart att det var ett skämt. Minns inte om det var jag eller kompisen som körde bilen hem den natten, och inte heller om det var den gången som vi hittade en man liggande under vår bil... Kan inte heller påminna mig om att det var speciellt avspärrat i stan den natten. Bizarrt.
Lotten, jag gick inte bara på Smålands pub, jag bodde på Smålands också. Och vi gick inte på spex och sånt. Synd, kan man tycka så här efteråt. Men jag är säker på att du var jättesnygg! Jag bodde i Lund 1983–1990. Läste du inte på Nordiska språk någon gång förresten? Jag jobbade där från 1985.
ab: som du kan läsa i ett annat inlägg här idag, har jag heller inget sinne för proportioner.
Eva: Jag har bara varit på Kåren i Luleå en gång. Och när föremålet för min kärlek bjöd upp till dans, tackade jag nej av ren skräck.
Aequinoxia: Tänk om vi alla här har träffats i ett annat liv, i Lund!
Biggis: Jag vill veta mer om den liggande karlen ...
Helena: Jag läste på Nordiska språk ht 86 till ... öh ht 88 och sedan lite mer ht 90, tror jag. Världen är ju pytteliten.
Världen är ju verkligen pytteliten!
...jag ville också veta mer om den liggande karlen... För vad f'n gjorde han under vår bil? Det var lite läskigt att åka hem, tänk om han hade saboterat något därunder? Det var mycket underligt i alla fall. Men så är det väl med liggande karlar i allmänhet?
Skicka en kommentar
<< Home