Inne på toa
Inspirerad av denna bokhylla tänkte jag visa min toahylla.
På väggen till vänster ses en allmänbildande tavla med sädesslag, kastrulltoapappershållaren och en fortfarande fungerande larmanordningspryl (huset var församlingshem förr).
Men det var inte alls inspirerande att berätta om min nostalgiska relation till Svensk Teknisk Uppslagsbok, Tidens kalender 1972, Soldl Mtrl, Årets kalender 1992, Lek med Hyland, Kalender för Mosebacke Monarki och ett antal BLM.
Men vad ligger på golvet? Är det inte det allra första numret av Amelia från 1995? Johodå. Med kiss- och/eller kaffefläckar. Inne i tidningen ägnas tre hela uppslag till frågan ”Vad ska hända med prinsessan Diana, världens mest jagade kvinna?”. Fast det vet vi ju idag.
Jag tar fram en gammal Vecko-Revyn. Där står Glenn Hysén i rosa kostym och grön skjorta. Han är jättesnygg. Blädder, blädder.
I Vecko-Revyn nr 8/1988 sitter Lena Ph i ett badkar med charmigt håriga ben. Förlåt syftningen, det är alltså inte badkaret som är orakat.
Det var banne mig enklare förr, då kunde till och med Sophia Loren vara läcker med håriga armhålor. Om detta skrev jag redan år 2000. Ska vi inte ha en förstoring på benet också för tydlighetens skull? Jo.
Eller hade ni hellre velat se Glenn Hysén?
På väggen till vänster ses en allmänbildande tavla med sädesslag, kastrulltoapappershållaren och en fortfarande fungerande larmanordningspryl (huset var församlingshem förr).Men det var inte alls inspirerande att berätta om min nostalgiska relation till Svensk Teknisk Uppslagsbok, Tidens kalender 1972, Soldl Mtrl, Årets kalender 1992, Lek med Hyland, Kalender för Mosebacke Monarki och ett antal BLM.
Men vad ligger på golvet? Är det inte det allra första numret av Amelia från 1995? Johodå. Med kiss- och/eller kaffefläckar. Inne i tidningen ägnas tre hela uppslag till frågan ”Vad ska hända med prinsessan Diana, världens mest jagade kvinna?”. Fast det vet vi ju idag.
Jag tar fram en gammal Vecko-Revyn. Där står Glenn Hysén i rosa kostym och grön skjorta. Han är jättesnygg. Blädder, blädder.
I Vecko-Revyn nr 8/1988 sitter Lena Ph i ett badkar med charmigt håriga ben. Förlåt syftningen, det är alltså inte badkaret som är orakat.
Det var banne mig enklare förr, då kunde till och med Sophia Loren vara läcker med håriga armhålor. Om detta skrev jag redan år 2000. Ska vi inte ha en förstoring på benet också för tydlighetens skull? Jo.
Eller hade ni hellre velat se Glenn Hysén?
13 Reflektioner:
På vår andra toa har jag ett älghorn som hållare. Funkar nästan ännu bättre!
Tack Lotten! Ska komma ihåg när jag byter kastruller i fortsättningen, att de går att återanvända.Korsord löser man bra när man ändå sitter still därinne, så en burk el. kastrull med pennor och suddgummin, samt en hylla med uppslagsböcker vore ju toppen. Endast baren saknas...
Jag känner inte något omedelbart behov av att se Glenn Hysén,men däremot mer från NK´s katalog från 70-talet, det känns alldeles tydlig...lixom :o)
Den alltmer utbredda hårskräcken är verkligen ett intressant fenomen. Själv går jag i familjen under det kärleksfulla (?) epitetet "kvinnan med inbyggda moonboots". Så ni förstår säkert graden av ludenhet under mina knän. Men jag blev ändå lite förbluffad när två av barnen (i nedre tonåren) var med mig och provade vinterkängor förra året. Jag drog upp byxbenen för att se hur kängorna satt, om de skulle vara snygga även utan byxor (ja, med kjol och strumpbyxor alltså!). Varvid barnen lätt panikslagna väste: Dra ner byxbenen, mamma! Folk kan ju se dina håriga ben!
Jamen, det var ju bara ben! (Inte könshår, hårigt bröst, mustasch eller något annat som jag skulle kunnat förstå pinsamhetsfaktorn i.) Och på vintern! Då får man väl ha håriga ben? Nej, inte numera tydligen.
Vår civilisation lider av pilofobi! Om ni ger mig ett författarstipendium så ska jag bums utveckla tanken på 200–300 sidor!
Intressant daganteckning, som tycks ge de mest spretande associationer.
I brist på generande hårväxt fastnar jag för Amelianumret.
Kanske också påverkad av länken till "denna" bokhylla:
" 2. MÅNADSJOURNALEN
Min relation till Månadsjournalen inleds på golvet i vardagsrummet i Fylgias gård 1980, när hon sprider ut den första årgången på golvet och säger att: Nu ska jag visa dig nåt, och försiktigt placerar de tjocka
magasinen sida vid sida på den lurviga mattan...."
När min moster dog 1993 ärvde jag 13 årgångar Månadsjournalen som deponerats i vårt fritidstorp!
Liksom i Amelianumret finns det underbara artiklar om kändisar av varierande dignitet - där man nu har facit, för att inte tala om alla olösta korsord ( gudskelov att vi nu löst dem alla, Sudokus gör ju att det blir så litet tid över till annan tidsfördriv.
Måste bara säga att din blogg är så himla rolig! Skrattar gott nästan varje gång jag läser. Du och Hedgehog är mina absoluta favoriter här i bloggvärlden! Hoppas att ni fortsätter att skriva länge, länge!
Tack, hörni, alla!
Men när jag nu eller i morgon eller när det blir, skriver om snubbel, trill, kladd eller gamla hockeyutrustningar och lägger ut det -- kan ni inte i alla fall skriva fler reflektioner om hår eller inte hår här? Jag är nyfiken på er och era hårerfarenheter.
Själv kom jag nyss hem efter en basketträning, då jag föll (förstås) och med mitt ena underben lyckades skrapa ett rivsår på baksidan av mitt andra bens lår.
Som sandpapper mot en persika.
Jag är förvånad att man inte rakade benen 95...eller var det 85?? Själv fuskar jag hela tiden..tur att man har ljust hår...som brukar sticka ut genom strumpbyxorna...Min mammas generation, 40-talisterna verkar inte göra något åt sina hårbeväxta styltor,,,men det är liksom mamma över det...
"Inbyggda moonboots"! Kommentarerna är ju lika lattjo som bloggen i sig. Tack Lotten för att du numera inte håller kommentarerna för dig själv.
Jag hör också till moonbootssläktet. Till skillnad(?) från min dotter, som gör allt för att raka av sig allt hår som inte sitter på huvudet.
Varmt och gott säger jag. Och utan hår under armarna blir det ju så äckligt klibbigt! Naturens egna kullager, så att säga.
Det illustra sällskapet Moonboots Nonanonymous är härmed grundat!
Måste bara dela med mig av lite fler håriga tankar. Det är ju ett synnerligen angeläget och intressant ämne. Jag för min del brukar avlägsna moonbootsen till shorts- och kjolsäsongen (för att kunna fortsätta att vara anonym?). Men på vintern struntar jag sannerligen i det. Jag har dock nyligen till min stora förvåning insett att mina döttrar (13 och 17) rakar ben och armhålor även på vintern! Men varför liksom? Nåväl, jag berättade detta för ett gäng andra tonårsmammor som jag träffade igår. Den mest luttrade av dem (som även är högstadielärare) sa då: "Var bara glad att de behåller håret 'där nere'." Det är visst många som inte gör det nuförtiden. Samma mamma hade försökt köpa en ladyshaver i en elbutik, men blivit lite lätt utfnissad. "Vi säljer inte så många såna längre." Vax är det som gäller. Bort med det med rötter och allt! Jag känner mig gammal och förundrad.
lena är snygg och sexig hur hon än ser ut eller vad hon är gör...
Skicka en kommentar
<< Home