Janelings kondis
Det damp ner en födelsedagspeng från farmor och farfar eftersom femåringen i morgon förvandlas tilll en sexåring. Jag visste omedelbart vad vi skulle göra: från och med denna dag ska jag och de fem barnen gå på konditori en gång per år. (Olle gillar inte grädde och ville hellre vara hemma och sova.)
Mina barn kan koppla ihop en dvd-spelare med tv och parabol, men vet inte vad ett "konditori" vill säga. Är det inte skamligt att de inte kan uttala "Napoleonbakelse" och inte vet att man på kondis kan sitta hur länge som helst och läsa gamla veckotidningar?
Nä, nu blir det alltså bullar av. De fem barnen valde allt från de där runda, bruna chokladbollarna som ska kallas "havrebollar" till gigantiska prinsesstårtebitar. Det hela gick på 232 kronor, men när jag satte mig att sippa på min cappuccino blev jag förvånad. För den var, ja, det var underligt -- men den var alltså inte varm. Jag provade igen. Nej, inte alls varm. Ljummen, på sin höjd.
-- Ska jag klaga? viskade jag till barnen.
-- Neeeej, sa elvaåringen som är känslig för pinsamheter.
-- Ja! sa trettonåringen som tycker att det är lattjo med liv och rörelse.
Ok.
-- Ursäkta, jag skulle vilja ha min cappuccino varm, sa jag till tårt-tjejen bakom disken.
-- Va, jaha, då får du väl ta den i mikron där då, svarade hon med en axelryckning och pekade med hela huvudet mot barnmatsugnen som stod bland borden.
Ställde jag till en scen och påtalade de 232 kronornas värde och vikten av att ha oss som nöjda kunder eftersom vi skulle komma tillbaka en gång per år var det tänkt? Nope. Jag värmde kaffet i mikron. Mjölkbubblorna försvann och det liknade inte längre en italiensk kaffekopp. Men hämnden är ljuv. Vi går inte till Janelings Konditori igen.
Tacka vet jag Håkanssons Konditori på Klostergatan i Lund, där jag efter balettlektionerna fick (= mutades med) bakverk 1970--72.
19 Reflektioner:
Åh, vad trevligt att kunna lämna reflektioner här!!! Mejl är inte samma sak. Vilken fin ny blogg du skaffat! Och vilken dåraktig servitris.
Men hallå!! Här händer det grejer må jag säga, och det bara på några timmar! Jag var ju på den här adressen vid lunchtid eller så idag, och då såg det ut som det gjort tidigare, men nu när jag kom hit senare så ser det helt nytt ut! Måste ju då genast lämna en kommentar istället för att maila. Du har nog fullt ändå i inboxen...
Sen ska jag också bojkotta Janelings från och med nu. Inte för att jag tror att de kommer att lägga märke till det eftersom jag inte fikat där på många år. Men betalar man så 232 kronor är väl det minsta man kan begära att cappuchinon är varm?!
Välkomna, alla kommenterare!
Jag känner mig alldeles vilsen, som om jag vandrade i tomma balsalar! Eller ...
"Det finns nätter då Fantomen lämnnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man."
tjena! ny hemsida? en blogg? varför detta?
Åh, vilken trist kaffedonna.
Åh, vilken tjusig blogg!
Jag kan rekommendera Dufvanders i Kristianstad. DÄR är kaffet varmt och grädden tjock och fed. Kom jag bjuder!
/Mats, okänd kaffepåg
Jag instämmer med yvonne!
Dvs i avsnittet " Här händer det grejer..."
Själv har jag tagit mina första stapplande steg med EGEN blogg - men det dröjer innan jag hittat alla de rätta knapparna, så den blir lika tjusig som Din.
Det tycks vara in med mycket vitt...?
Ja, det vita är nog "det nya svarta" after all.
Baloo och ni andra och den okände Mats som nog får invitera mig på kondis i Kristianstad -- jag har alltså fallit för påtryckningar och fixat viiit blogg.
Men inte ska jag sitta hör och skriva, det är ju NI som ska fylla denna sida.
Hä. Det var som tusan men man blir som lite hemlös. Snyggt hur som helst. Och ack vad kul att kunna kommentera och läsa andras - det blir ju som julkalendern alldeles!
Jånkna kaffedrycker är ett gissel, fy. Jag förnedrar numera personen bakom disken *varje gång* och säger bestämt ifrån att jag vill ha latten Riktigt Het. Varpå de har mage att se ut som om de aaaaldrig skulle fuskljumma den. Men jag vet ju jag.
NU har jag vilat ut och har ytterligare reflexioner att komma med:
Vi läser på Google:
...
2. Håkanssons konditori
Fritiof Nilsson Piraten och Gustaf Hellström är samtida med en rad andra författare från Lund som dök upp på 20-talet, decenniet för en stor litteraturboom i staden. Bland 20-talisterna finns den mörke, slätkammade poeten Hjalmar Gullberg och den virtuose essäisten, schackspelaren Frans G Bengtsson, han som också skrev Röde Orm (1941-1945). Alla dessa herrar lever kvar genom litterära sällskap, som Lund för övrigt dräller av.
Frans G Bengtsson samlade ett hov av beundrare på Håkanssons konditori. Det gick i graven på 70-talet. På väg till Lundagård från Grand Hotel passerar jag Team Sportia på Klostergatan. Här låg Håkanssons. Bakom träpaneler och skidjackor finns fortfarande det gamla konditoriets vita valvbågar och takstuckatur. Under dessa och över sitt glas mjölk traderade FGB sina omåttliga kunskaper kring udda gestalter, han ryste åt nutidens förfall. I sonetten ”Meditation på klostergatan” beklagar han den lilla skvallerhålan:
I Lund, en fryntlig form av sanningskälla,
når man med möda tio steg från dörrn,
förrän man möts av en cyklonisk törn,
där sju tjog lögner kring ens öron smälla. "
" det gick i graven på 70-talet "
Dessa -68or, vilken kulturskymning.
Vad fint och trevligt på alla vis det var här då! Och här stöter man minsann på fler gamla julkalenderbekantingar direkt. Hmm ... funderar ... kan det möjligen vara så att ni känner varandra IRL? :)
Gick du också på balett hos Birgit Wettergren i Lund???? Och visst var hon ständigt höggravid i sina kroppsnära trikåer?
Plié hälsar
/ingrid
Efter alla dessa diskussioner om tidningen Neos eventuellt krämiga cappuccini, känns det befriande med en ljummen dito.
Jag har en spaning. Är det inte så att fik som heter något på temat "Egennamns konditori", alltså Lundagårds konditori, Boijerts konditori (som finns här i Höör) eller uppenbarligen Janelings k., ofta är lite på dekis?
De hänger inte riktigt med i latte-rejset, och de fattar inte att de ska göra en dygd av traditionen, som Hollandia i Malmö eller uuuuunderbara Dufvanders i Kristianstad (jag känner inte Mats, men han har rätt).
Ja, nu märker jag att både Hollandia och Dufvanders är två kondis som motsäger min spaning direkt. Jaja. Men det dessa kondis har tagit ett brottargrepp om traditionen och fattar det underbara med att få en teupplevelse när man beställer te, inte bara en vit ikeakopp med ljumt vatten och påsfruktte.
Jag hatar fruktte. Jag älskar gamla kondis med högt i tak, napoleonbakelser, servitriser med ett leende på läpparna och en gudabenådad konditor i köksregionerna. Där man också förstår att servera varm cappuccino, tack.
Åh! vad trevligt att du sökt dig till blogspot :) mycket bra ställe och just att man kan kommentera är ju trevligt. Retro inne i stan är trevligt ställe att fika på, men faller inte under kategorin konditori iofs, men de har goda chokladbollar och morotskaka, och väldigt kall smoothie.
Helena 2: jag känner "den blyga" emedan hon är min svärmor! (Härmed avslöjad alltså.)
Dig -- som jag ju aldrig har träffat eller pratat med -- tycker jag mig känna nästan som IRL!
Nu kommer maken och knör sig in. Femton reflektioner och det över en betraktelse som redan är ljummen som det in betraktelsen begabbade kaffet (här försökte jag desperat få in prefixet "meta-" på något sätt).
Notera terminologin: på www.lotten.se har det som profanum vulgus plägar kalla "posting" givits den förfinade benämningenbetraktelse, och den bildade allmänhetens gensvar för reflektion. Jojomensan, fint ska det vara!
Oh, my god – we’re all gonna die! Man kan inte städa i sina kommentarer när man väl skickat dem!
Tarvliga tabbar och fula fel ristas in i koppar och begabbas (mitt favoritord i repris) av dem som skola vandra på jorden när vinden susar sorgset i gräset på våra gravar.
Jaaaa! Jag vill också vara med och reflektera. Himla snygg blogg, Lotten. Jag visste faktiskt inte att det fortfarande finns folk som går på kondis. Möjligtvis att Lundagård skulle kunna kategoriseras så, men annars tycker jag att det bara är fik och caféer... Trist, men ändå.
Och jag ser fram emot Den blygas blogg. Du meddelar väl när den existerar på riktigt?
Har ingen aning om cappuchinokvaliten här i stan (Härnösand). Men de är ena hejare på att stänga tidigt iaf. SJUTTON! *så gör man bara inte!*
Mitt favoritkondis är nog NK i Umeå. Fortfarande utan att komma in på cappuchinokvaliteter. Jag dricker "svenskt" kaffe. T o m i Italien. (Man beställer in en espresso och sen spetsar man den med några teskedar vatten!)
Sen minns jag att jag nån gång i min barndom var på kondis i Linköping. Där serverades man vid bordet. Det kom en servitris med en STOR bricka med diverse bakverk på och så fick man peka. Eller minns jag fel? Nån bättre informerad?
Och - håller med om att det är roligt att få läsa andras kommentarer också, och känna igen signaturerna.
Egentligen skulle jag vilja att alla ni här satt på ett kondis och pratade så här. Sedan skulle jag dansa in med en jättebricka fylld med allsköns bakverk; de som ville ha te skulle få en kanna med tehuva och de som ville ha varmt kaffe skulle få varmt kaffe.
Sedan skulle jag kanske strippa.
Vaddå? Inte på kondis? Okejrå.
Skicka en kommentar
<< Home