Synnerligen viktiga ting
Jag måste inleda med att reprisera tre bilder eftersom jag inte riktigt har hängt med.
Av svansen har vi bara stumpkotan kvar. Av kroppsbehåringen har vi fläckvis onödigt mycket kvar. Men är det bara jag som saknar lite vildvuxet, svettigt armhålsspret hos friidrottarna?
Av svansen har vi bara stumpkotan kvar. Av kroppsbehåringen har vi fläckvis onödigt mycket kvar. Men är det bara jag som saknar lite vildvuxet, svettigt armhålsspret hos friidrottarna?
29 Reflektioner:
Den där diskuspolacken som ledde finalen in i det sista hade i alla fall inte epilerat axlarna (på ovansidan alltså). Det var ju lite slöseri med tatueringarna som knappt syntes under lurvet.
Män kan gott raka armhålorna när de ansar sig i övrigt, anser jag.
Men du jag måste fråga dej i egenskap av expert på svenska språket: nu ska man kora en tvkristallvinnare, uppmanar en röst på tv. Hon uttalar kora med å, vilket i mina öron låter fel. Hur ska det vara?
Kora som i kossa eller kotte?
Men hu vad äckligt! En diskuskastare som rakar sig under armarna!
Jag säger kora med å!
SAOL säger att det går lika bra med bådadera. Men å står före, så då är väl det lite mer rätt.
Knasigt! Jag gillar mina ekorrar. Det borde alla göra (avsiktlig dubbeltydighet).
Jag har aldrig förstått poängen med att raka sig under armarna - utom för omgivningens skull, då.
Men Cruella, dina ekorrar har jag inte sett till, vilken brist på närhet i vänskapen :-)
(Känner dock till att hamstern gått hädan, beklagar sorgen.)
Så här i skolstartstider är jag emot all form av kroppsbehåring eftersom jag är grundligt trött på skolstartslössen.
Det här kommentatorsbåset är fullt av svar!
NE skriver:
kora [kå`- äv. ko`-]
... men jag säger absoluuuut [kora]. Det är väl som allt annat dialektalt?
Idag fick Nioåringen en ny lärare -- en MODO-fantast från Jämtland. Hon sa till barnen att de skulle rätta henne om hon uttalade barnens namn fel. Och då menade hon BEtoningen. Ni vet, norrut säger man ju ANders medan man söderut säger an-ders. (Det där blev ju inte alls så tydligt som jag ville.)
Men det uttalet är väl också ok eftersom det är dialektalt?
(Hur off topic kan man egentligen bli?)
Kanske det borde vara där. Men sakna? Nej, det gör jag verkligen inte.
Love: Jag tycker det är äckligare att han inte rakar sig i ansiktet. Under armarna ser han ju välvårdad ut.
För det är väl inte bara jag, född senare delen av åttiotalet, som tycker att friidrottsmännen ser mest välvårdade ut?
Eller?
Om man är en kroppshårig person är det väl bra att kunna täcka över ev. tatueringer (ett otyg om ni frågar mig), om de skulle innehålla skrivfel eller annat att skämmas över. Osäkra blivande tatuerade rekommenderas därför att låta tatuera sig i armålan.
Jag tycker att det är alldeles i sin ordning att de har kala armhålor. Fast jag borde inte få yttra mig, eftersom jag inte har sett någonting av friidrotten i år. (Får jag skämmas nu?)
Jag vill också vara lite off topic! I en tandkrämsreklam säger de att "tänderna blir 30 procent vitare mellan tänderna". Det blir liksom kortslutning i mitt huvud varje gång jag hör det.
Kora och hora har samma o-ljud enligt mig.
Håra av sig tycker jag inte man ska göra. Speciellt är det obehagligt i armhålorna. Då kletar ju armarna fast i kroppssidorna. Glärk.
Dock har jag förstått att andra finner detta oestetiskt. Så när jag ska vara fin så har jag inte kläder som visar mina armhålor.
På badhuset får de stå ut.
På tal om ANders och an-ders.
Jag hörde en kille från Övik som sa att det var dags att flytta norrut (från södra Sverige) igen när han märkte att han sa je-sus istället för JEsus som han var uppväxt med att säga det.
Ingrid skickade denna bild till mig.
Klicka här på eget bevåg.
Naturligtvis måste ni alla få chans att se den.
Vad sägs om
An-ders kontra aN-ders?
Själv har jag en kluven inställning till epilering av kroppshår. Jag har själv aldrig ägnat mig åt sådan eftersom behovet är nästan obefintligt men å andra sidan förstår jag att viss hänsyn mot andra ibland är nödvändig.
Ett av de roligaste blogginlägg jag någonsin läst är hur Översättarhelena gick till väga ett nyår (tror jag det var).
Tårarna rann.
Häromdagen läste jag i ett amerikanskt magasin att rakade personer har tråkigare i sitt sexliv. Ingen aning om det stämmer.
Vilket gott minne du har, Dieva! Här finns detta inlägg.
Anna: Själva brukar de påstå motsatsen.
Mycket spännande!
Jag jobbar med en norrlänning, som förutom att hon är värre språkpolis än jag själv (jag är egentligen rätt usel språkpolis, men gillar när det blir rätt) på helt och fullt allvar tycker att jag säger fel namn, när jag uttalar hennes sons namn, vilket är Daniel (hur det låter på norrländska, resp stockholmska får ni ha fantasi om själva), men själv säger precis alla vår namn med norrländsk brytning. Hon är en helt underbar människa, som jag gillar långt utöver det vanliga, men just i detta tycker jag hon har fel.
Äsch nu svarade jag ju på kommentarer i stället för på inlägget.Jag var tvungen att kolla både fram och tillbaka innan jag fattade vad bilderna var bra för. Själv är jag så skonad att jag nästan fåt vara glad att jag har hår på huvudet och har således inte behövt bekymra mig särskilt ofta över det där med behåring. Kan nog hålla med om att det ser bättre ut med, än utan i vissa fall, men även tvärtom. En svettig skäggig karl, som kastar diskus, kan gott ha lite som spretar i armhålorna med.
Cruella, menar du alltså att de som rakar sig under armarna tycker sig få bättre sexliv? Undrar hur det skulle hänga ihop. Då låter ju motsatsen mer logisk, att de som är "vildare" av sig skulle ha roligare i avklätt tillstånd. (Ni vet vad jag menar. Inte badkaret.)
Eller pratar du om någon mer avancerad form av hårtukt som jag inte fattar med min enkla hjärna :o
Hm, Anna, jag får medge att jag något inspirerades av den fina bilden Ingrid länkade till. Fast tvärtom då. Eller hur man ska säga.
Alltnog och emedan: Personer med alternativa frisyrer där vi inte vanligtvis förväntar oss dem anser sig ha fått det hoppsan-hejsan.
Int' vet jag.
Och för övrigt uttalar man mitt rätta namn med akut accent. Och Dammråttan, visst är det så att en annan betoning ger ett annat namn!
Cruella: Jomenvisst, jag kan hålla med om att ett namn kan bli annat, med olika uttal. Dock inte om man bara uttalar dem olika dialektalt. Samt att jag tycker att det inte riktigt finns rim och reson i det dubbla att tycka att det är så åt det ena hållet, men inte åt det andra. Våra "stockholmska" namn, blir väl rimligtvis också annorlunda i så fall. Usch, nu känns det som att jag sitter och gnäller på en älskad person och det vill jag inte alls, tyckte bara att det var ett bra exempel. Sen måste jag erkänna att jag tycker att namnen låter otroligt mycket finare på det norrländska viset, men när jag försöker "svänga till det" låter det bara fånigt och tillgjort, för jag är som sagt inte norrlänning.
Jag menar just att den dialektala betoningen ger olika namn. Och att den förstås borde gälla åt båda hållen.
Min bror har en kompis som heter GÖ-ran. Så har jag själv en god vän som heter Gö-RAN. Inte en chans att jag skulle blanda ihop de två, ens på namnen.
Heléne, själsfrände! Vadå 30% vitare MELLAN tänderna?!
Vilket får mig att tänka på (Cruellas Göran/Göran) att jag hade en stockholms-mormor och en skånsk mormor, när jag var liten - vet inte hur man skulle skriva för att visa hur DET låter, men jag hade inga problem att skilja dem åt :)
man kan ha två, så det så!
Semenya då? Denna person av obestämbart(?) kön. Hur ser h*n ut under armarna tro?
Det där med 30% vitare mellan tänderna är det dummaste jag hört på länge. Renare, ok, men vitare?
Män utan hår under armarna är läskigare än de med, tycker jag. Men eftersom jag tycker att kvinnor ska få välja själva var och om de vill raka sig borde det väl i jämlikhetens namn gälla även för män...
Dammråttan - va´ kul att du också haft flera mormödrar. Visst är det praktiskt? Själv hade jag som mest tre stycken - varav två, de icke-biologiska, hette Margareta (lite fantasi tycker jag iofs att de kunde haft på namnsidan).
Men å andra sidan hade jag och lillebror varken farmor, farfar eller morfar.
Fast vi annekterade den ena mormor Margaretas pojkvän som en extra mor/far-far. Det var trots allt genom vår familj de träffades på gamla dar.
Kan det ha något med vinden att göra? Motstånd och sånt.
Som simmarnas kala huvuden?
I vilket fall - jag är FÖR rakning.
Skicka en kommentar
<< Home