I Mullsjö sover vi i Sjörydsvillan
Brrrrrrrrruhum!Jag ligger nu i en B&B-säng, full av grönt, rött och varmt te samt två sorters kakor. (Jag, inte sängen.) Huset är i sin tur fullt av innebandyspelare som går på innebandygymnasiet här i Mullsjö. När jag blir stor ska jag starta ett bloggymnasium, men jag vet inte riktigt hur jag ska stava till det.
Hur blev det med resan denna dag? (Endast kartnördar hoppar av glädje inför dessa rapporter.) Jo, vi hade planer på att ta bilfärjan till Helsingör och sedan köra ner till Köpenhamn för att ta bron över till Malmö och sedan klappa Lunds Domkyrka på pelarna … men insåg att vi då skulle ha kommit blott till Eslöv i kvällningen. Så det blev en snabb Danmarkskompromiss.
Kolla, i Danmarks mataffärer ligger alla potatisar i genomskinliga plastpåsar som inte skyddar för ljus ett endaste dugg. Blir de inte alldeles gröna av det?
Viken–Helsingborg–Helsingør–Helsingborg–Halmstad–Skeppshult–Mullsjö. Vi känner ingen i Mullsjö och har inget i Mullsjö att göra, men någonstans ska man ju sova.
Skeppshult har inte bara cyklar utan även stekpanneoutlet. – Det var en alldeles förtjusande trevlig bilfärd, sa den lillgamle Tolvåringen när han borstade tänderna.
Ja, det var det. (Vi missade dock ett outletbesök i
I Mullsjö körde vi efter incheckningen som vore vi cruisande raggare i en Impala i Luleå 1974. Vi hittade en pizzeria på gångavstånd, men ...
... den såg ut så här, och vi ville ha något mer restaurangliknande. Så vi satte oss i bilen. I den vilda jakten på den perfekta pizzerian saknade vi
- plånbok (vilket upptäcktes i tid)
- GPS (ska jag önska mig i julklapp)
- mobiltelefon (urladdade och utan laddare)
- karta (bilatlasen visar inte ens de större städerna ingående)
- lokalsinne (inget att göra – dåliga gener).
Så här körde vi tills Mullsjöborna började vinka till oss för att vi skulle be dem om köranvisningar.
Detta var uteserveringen på pizzeria Amigo inne i Mullsjös centrala delar. Pergolan var sned och vind, utemöblerna alldeles plaskblöta – men pizzorna alldeles perfekta. Fast kvällens succéupplevelse fanns faktiskt i grannhuset, det vita där borta. 
– En självgående gräsklippare!– Den kör själv!
– Kom, vi går dit och kollar!
– Men ska ni inte äta fö…? Barn …? Hallå …?
Trots den där kyrkaversionen dras jag till dem. Under kvällspromenaden hittade vi nämligen Nykyrka kyrka som inte är ny (byggd 1887), ”i fornnordisk stil”. (Namnet kommer av en kyrka som var ny på 1600-talet.)
Och så snubblade vi över en i mina ögon mycket underlig gravsten. Som en anonym kommentar, liksom.Etiketter: resa
21 Reflektioner:
Vänta lite... Hur går det där med syskonen och föräldrarna ihop? Har du lust att utveckla?
En sån som den där självgående gräsklipparen har jag sett, fast i form av en dammsugare. Den dammsög mycket noga av linje efter linje av rummet och när den var klar så backade den själv tillbaka till laddningsstället och pluggade in sig själv för laddning. Det var meningen att man ska göra annat medan den dammsuger men det var rätt kul att titta på den, man får själv dammsuga längs väggkanterna, den har en optisk avläsare som gör att den svänger vid hinder.
Eftersom jag jobbar med fruk & grönt zoomade jag ju genast in på potatisen. Det finns bra potatispåsar idag med laserperforering. De får en atmosfär i påsen som gör att potatisen går i dvala och när den sover är den inte alls lika känslig för ljus. Det kräver dock att den inte ligger för länge i för varm miljö för då kvävs potatisen och dör. Och död potatis är inget man vill äta!
Wv var inne på pizzaspåret och undrade om ni valde sorten Niononi.
When in Mullsjö rekommenderar jag ett besök i Habo kyrka.
Se din egen karta!
Kleopatra II av Egypten (ej den berömda, som hade nummer VII) gifte sig först med sin ene bror, sen med sin andre. Efter det gifte hon bort sin dotter från första äktenskapet till sin andre man.
Samtidigt syster, maka och svärmor, med andra ord.
Mullsjö! Där träffade jag min man. Minsann. Det var bara en weekend-love, sa jag då. 1977. Vi är fortfarande gifta.
Jag är oerhört förtjust i er bilsemester och följer er med spänning! Jag får lust att ut och åka!
Har ni sett Stationsvakts fotograferingar av mystiska hål? Ni måste ju träffa på massor av sådana på er resa!
Jo, killen som var son till sina syskon visste det inte förrän han gick miste om ett arv och då kollade upp hur det egentligen stod till i familjen.
Nu har vi ätit en storslagen frukost och fått tips om en närbelägen godisfabrik!
PGW: Stationsvakts bästa hål var ju det i Katarina kyrka -- med skelett! Vi tog tåget dit och fotograferade vi också ... (Nördigt? Inte alls.)
Det jag funderar på är om han verkligen var son till sina syskon (Personligen tycker jag att det känns omöjligt men min logik fungerar inte idag...) eller växte upp som syskon till sina föräldrar. Det är ju inte riktigt samma sak.
Min morfar föddes av en ung ogift mor och de växte upp som syskon.
Min svägerska är kantor i den där kyrkan! (Fast hon är tjänstledig just nu och befinner sig på andra sidan jordklotet.)
Vad var det för radioprogram? (Så kan vi höra själva.)
Ååååh ska ni köpa mullsjökola? Den är ju så gooood. Lite halvhårt krispig utanpå och mjuk inuti. *dreglar lite*
Åh, jag ser att fler anammat the Austrian way, som min vän kallade Frietzl (orkar inte kolla upp hur han stavar just nu, han källarpappan) just igår. Bläk. Då får man jämnlånga fingrar också, det är säkert sämre för att blogga.
WV är defortre, det låter som ett skurmedel. Kanske jag ska tvätta truten med det och inte skriva kommentarer som den ovan?
Coolt!
Tolvåringens kompis ringde och frågade när de kunde "vaaa".
fått tips om en närbelägen godisfabrik!
Ni har ju fått tips om Habo kyrka OCKSÅ!(?)
Stora broder (sjuttonåringen): Så de introducerade sig för en gång skull? WAOOOW.
Den blyga: Klart vi var i Habo kyrka! Det fanns läktare och dessutom var den gjord av trä och därför fanns det inga ljus att tända för farfar.
Gällsjö? Det är inte Gällstad du menar???
Självklart är det inte Gällsjö. Förmodligen sa någon "sjö" när jag precis skulle skriva "stad".
Man är lite mosig nu, det är man!
Nu har jag lärt mig att potatisar också är människor som sover och dör, det var som attan och tack, Tiila.
När det gäller grabben i den mystiska familjen, så har jag inte en aning om ens vilken kanal vi lyssnade på. Sorry.
Olsson: Grattis! Mullsjö visade sig från den allra bästa sidan även nu, 32 år senare.
Skicka en kommentar
<< Home