Undertexter
Jag försörjer mig på att föreläsa om svenska skrivregler. Allt annat som radioprat, textredigering och artikelskriv ger bara fickpengar. Gamla och nya skrivregler är ett ämne som må låta trist och tråkigt, men det är faktiskt alldeles underbart roligt.
Vad vill jag nu ha sagt med detta? I morgon ska jag till SVT och prata med undertextavdelningen om dessa roliga regler, och det måste jag ju få skryta om här. Men hur funkar en undertextare? Skäll får de om det blir fel (som när ”me too” blev "jag två”), beröm får de sällan. Allt på remsorna är ju inte översättningar – mycket är textning av svenska, av sångtexter (med eller utan rim och rytm?), av oöversättliga skämt och jag vet inte allt. Dessutom ska ju textremsan inte krocka med viktiga saker på tv-bilden och tittarna ska både hinna läsa och förstå ... utan att bli ett dugg irriterade. Enligt Jan-Åke Sääf, som har anlitat mig, är svenskarnas läs- och tittsimultanförmåga fantastisk – och den blir bara bättre och bättre. (Har ni förrestenha en favorit bland textremseskribenterna? Eller tvärtom en som ni undviker?)
Måste man följa skrivreglerna där på textremsan eller får man som ovan stoppa in felaktiga mellanslag? Men vad i hela friden ska man då skriva på textremsan när skådespelaren sluddrar eller har ett för handligen viktigt talfel? (Aha, om jag nu har hittat på ett problem som inte finns, kanske min lycka är gjord. Ha, då kan jag göra en film där huvudpersonens läspning är orsaken till ödesdigra missförstånd.) Eller blir man irriterad om det mitt i textningen dyker upp en förklaring från undertextaren?
”Låter som en drucken.”
”Andas astmatiskt”.
”Sluddrar mystiskt.”
”Öhömmar mellan alla ord.”
”Nyser i slutet av varje mening.”
”Dreglet gör alla r till l.”
”Afatiskt tal.”
Nej, undertextaren ska väl egentligenska funka som en fotbollsdomare: om man inte lägger märke till domaren, har denne ju gjort ett bra jobb.
Så. Led mig rätt i mina undringar! (Utan kommentatorsbåsen stannar världen.) Tror ni förresten att det finns någon undertext i detta blogginlägg?
Vad vill jag nu ha sagt med detta? I morgon ska jag till SVT och prata med undertextavdelningen om dessa roliga regler, och det måste jag ju få skryta om här. Men hur funkar en undertextare? Skäll får de om det blir fel (som när ”me too” blev "jag två”), beröm får de sällan. Allt på remsorna är ju inte översättningar – mycket är textning av svenska, av sångtexter (med eller utan rim och rytm?), av oöversättliga skämt och jag vet inte allt. Dessutom ska ju textremsan inte krocka med viktiga saker på tv-bilden och tittarna ska både hinna läsa och förstå ... utan att bli ett dugg irriterade. Enligt Jan-Åke Sääf, som har anlitat mig, är svenskarnas läs- och tittsimultanförmåga fantastisk – och den blir bara bättre och bättre. (Har ni förresten
Måste man följa skrivreglerna där på textremsan eller får man som ovan stoppa in felaktiga mellanslag? Men vad i hela friden ska man då skriva på textremsan när skådespelaren sluddrar eller har ett för handligen viktigt talfel? (Aha, om jag nu har hittat på ett problem som inte finns, kanske min lycka är gjord. Ha, då kan jag göra en film där huvudpersonens läspning är orsaken till ödesdigra missförstånd.) Eller blir man irriterad om det mitt i textningen dyker upp en förklaring från undertextaren?
”Låter som en drucken.”
”Andas astmatiskt”.
”Sluddrar mystiskt.”
”Öhömmar mellan alla ord.”
”Nyser i slutet av varje mening.”
”Dreglet gör alla r till l.”
”Afatiskt tal.”
Nej, undertextaren ska väl egentligen
Så. Led mig rätt i mina undringar! (Utan kommentatorsbåsen stannar världen.) Tror ni förresten att det finns någon undertext i detta blogginlägg?
Etiketter: undertext 1, undertext 2, översättning
108 Reflektioner:
Under översättarutbildningen hade vi en gästföreläsare som var undertextare på SVT. Om jag minns rätt jobbade hon mest att texta engelskspråkiga långfilmer.
Lite av det jag kommer ihåg:
Det är inte översättaren som bestämmer den svenska filmtiteln, det gör filmbolaget.
Vissa filmöversättningar görs i två versioner, en för bio och en för TV. Bioövers. tar hänsyn till att de flesta biobesökare kan engelska och egentligen skulle klara sig utan text. TV-övers. görs med tanke på dem som inte kan engelska. (Vad den faktiska skillnaden blir kan man ju fråga sig.)
Ibland har övers. inte tillgång till filmen under arbetet, bara ett skriftlig manus i två versioner, en med alla ord som yttras, en med de repliker/delar av repliker som är viktigast för handlingen. Ibland finns det miljöbeskrivningar, ibland inte.
Det får max. vara 38 tecken per radpar, och texten får inte vara så komplicerad att den genomsnittlige tittaren behöver mer än det fastlagda antalet sekunder för att uppfatta vad det står.
Det är alltså spikat hur länge texten får synas i rutan.
Ungefär så.
Jag har en favvis vars namn numera sällan syns i rutan: Benedicte Stervander.
Så bra att man sitter med huvudet på sne' och småler!
En grej till,förresten.
Upphovsrätten kan medföra att kända översättningar av kända citat inte får användas, och då svär folk över obildade undertextare ...
Jag är döv, och läppläser samtidigt som jag läser undertexter. Det som är mest irriterande är när textningen inte alls överensstämmer med dialogen. Teckenspråk har en helt annan grammatik än svenska, ibland har jag svårt med att skriva "svenska" då jag kan vara osäker på korrekt grammatik. Numera är jag tacksam för automatisk spell-check. Ibland blir jag extremt irriterad över t ex det svenska ordvalet. "Flatterande" (eng. flattering). Till översättaren: smickrande. Man behöver vidare ordval. Även om man ser på ansiktsuttryck etc., så behöver man veta att telefoner ringer, barn skriker, sånt som hörs men inte syns i rutan.
Jag gillar John E Thelin.
Och jag gillar inte den som översatte "Here's looking at you kid" med "Tjing på dig!"
Lödder hette ev komediserie på TV för länge sen. Den översättaren var grym. När de amerikanska vitsarna inte var översättliga, så skrev hon egna skämt.
Vi som kunde hänga med även på det engelska fick därmed dubbel glädje av serien. Tyvärr vet jag inte vad översättaren hette mer än att det var en kvinna.
SVT:s och TV4:s översättare lägger man sällan märke till. Men ju mindre kanal, desto märkligare översättningar kan man stöta på. För att inte tala om nån film jag såg på en flygresa en gång. Den var nog textad av en flygvärdinna eller nåt…
Flashback är en klippa i tillvaron. Här en tråd om Värsta översättningsmissen?
Stundtals sanslöst.
Vaddå? Du menar att man ska ha koll på vilka det är som översätter programmen, eller textar de svenska, så att man kan ha en favorit? Eller en tvärtemot-favorit?
Visst har jag tänkt på att det är olika personer men aldrig har jag bemödat mig med ett försöka komma ihåg vad de heter. Precis som du skrev tidigare, de ska inte märkas av. Då har de gjort ett grymt bra jobb!
Var ser man vem det är som har textat ett svenskt program, tex. Så ska det låta?
Jag tycker det är jättebra att de textar svenska program, då behöver inte min mamma och halvt döva mormor ha volymen på tv:n så högt. Och när jag var liten så vet jag att mamma alltid sänkte volymen och satte på texten när hon tittade på svenska deckare eller nåt, som kanske inte alltid passade för små barnaöron att höra.
Jag skulle dessutom vilja veta hur de gör när de bestämmer vilken text som ska ha vilken färg? Ibland är den grön, ibland gul eller blå men oftast är den vit.
Vad är det som bestämmer det?
Marianne: Vad är det du säger? Har de inte ens en ljudfil? Jag kan tänka mig att de inte sitter och ser filmen, men jag har alltid föreställt mig att de har en ljudfil som de lyssnar på. Att de sitter vid datorn men fingrarna laddade på tangentbordet och har hörlurar och LYSSNAR på det som de ska texta.
Att läsa manus i detta fall verkar ju jättedumt, tycker jag.
Oj, vad jag har skrivit. Nu slutar jag.
Text-tv-sidorna för undertextning på svenska:
s. 199 för SVT1
s. 299 för SVT2
s. 793 för Kunskapskanalen
s. 794 för SVT24
s. 890 för TV4
s. 199 för Femman
Tänk vad jag kommer att kunna leverera massa svar till er här imorrn efter föreläsningen!
- Lotten föreläste här på SVT, men hon ställde mest frågor och sa att hon skulle blogga om oss.
Det här med att översättarna och undertextarna inte alltid har tillgång till ljudet utan bara manuset, måste ju vara helt bakvänt och svårt.
(Hörni, undertexten då? Den andra undertexten?)
Otroligt fyndig översättning jag aldrig glömmer, från MASH: Time wounds all heels blev Tiden späker alla tår.
Nu undrar jag också över textfärgen. Är det jag som med min fjärrkontroll har tryckt på en dum knapp? Nu tittar jag på "I love språk" med bl.a. Catharina Grünbaum och texten är vinröd/brun! På svart platta.
Vofför?
Jag retar mej dagligen på felöversättningar i tv och ibland väntar jag till slutet för att se om det är nån jag "känner" som översatt, är det det så kan jag inte begklaga mej över det i bloggen. Fast jag har nästan helt slutat med det.
En sak som retar mej vansinnigt är halvöversatta program. När svenskar, danskar och norrmän pratar sinsemellan textas bara danskan och norskan, men fulla sluddrande turister med underliga dialekter (som ståkkåmska) ska man tydligen förstå bara för att man är infödd.
Skavlans program är jättebra, men jag förstår bättre vad Skavlan säger än hans (nyktra?) svenska gäster.
Jag vill ha lååååååååg volym på tv:n vilket innebär att många inhemska program går bort av denna anledning.
Så tycker jag och hoppas du framför min önskan om att texta hela programmen än valda delar. :)
Misswar -- ooo ja, många, många gånger har jag lagt märke till översättarens namn. När det gäller svensk textning (alltså till program på svenska) har jag däremot inte varit fokuserad på personen bakom bokstäverna.
Just ja, eftersom jag sysslat med teater tycker jag det är missvisande att kalla det undertext. Kan det inte få heta textning istället?
Är det inte skillnad på textning till stöd för hörselskadade och "vanlig" textning?
Har för mig att det förut var så att textningen för hörselskadade bland annat hade förklarande texter (Telefonen ringer) i överkant av bilden och olika färg på olika personers repliker i dialoger.
Har dock ingen aning om det fortfarande är så.
Båthuspernilla: det är skillnad på textning för hörande och "hearing-impaired". Vanligt textning är just vanlig textning medan den för hörselskadade är just av den sorten att "telefonen ringer", dörr öppnas etc.
Undertext har ju ingenting med textning av TV-program att göra utan betyder "textens budskap" enl. SAOL.
SVT brukar väl lyckas hyfsat med översättningarna. Men jag såg ett djurprogram på Discovery där de konsekvent översatt "mud fox" med "geggräv". Jo lite gulligt var de väl men geggräv ... nja :-)
Och ... precis som Paula skriver ... vad står det i min undertext idag?
(Ser ni hur jag skrockar hemlighetsfullt?)
Undertexten i detta inlägg skulle kanske kunna vara: jag vill också!
Du verkar taggad på att fundera över alla deras faktorer och ta reda på hur det är med det. Men om jag förstår saken rätt har översättarna tänkt att informationsflödet ska gå i andra riktningen.
Min syster har en gång i forntiden suttit och översatt på Discovery. Men hon satt i England då.
Angående naturprogram så borde latinska namnet på representanten för flora/fauna finnas tillgänglig för översättaren. Cat fish är INTE kattfisk. De är två helt olika arter. T ex ...
Wv vill till Paris: apparriz
Det var förresten en lisa när barnen blev så stora att de hann läsa remsorna själva.
Ibland satt vi och läste högt automatiskt, utan att barna var där.
Finns det någon vedertagen historisk anledning till att vi textar i Sverige medan man dubbar längre söderut i Europa och kanske i andra länder med?
(Jag har en teori, men jag vill höra först.)
Jag tycker precis som Anna att John E Thelin är bra. Han översätter bl.a. Simpsons, som innan hans tid hade ganska sopiga översättningar.
John var dessutom ganska tidigt ute med att blogga. Tyvärr har han slutat.
Tack, Cecilia N, för att du försöker dig på en undertextig tolkning.
Men det är något mycket banalare som står där mitt i alltihop.
Tack, den som bestämde att vi inte skulle dubba filmerna i Sverige. (Kanske var det av skattemässiga skäl -- dubbning var det kanske artistskatt på medan skrivna bokstäver inte var lika dyra?)
Dagens inlägg är alltså nån sorts alternativ julkalenderblogg: det finns bara en röd tråd = undertexten i den.
Aristskattargumentet var inte det jag tänkte på. Fler förslag! (Får jag ha en tävling i din blogg?)
Tack och lov att filmer inte dubbas i Sverige! Vore förskräckligt.
Även jag har översatt TV-program. Uselt avlönat var det och fort skulle det gå, och jo, man hade manus. (Och uppslagsböcker.)
Det här var för många år sedan och jag höll på att missa begreppet "spring break", det var sent en kväll och jag hade aldrig hört det förr. Rusade runt i lokalerna och hittade en annan kvällsugglande översättare - och han var amerikan. Tack och lov. Annars hade kanske jag själv, som retar mig otroligt på taffliga översättningar, gjort en riktig groda.
Olika färger kan antyda t ex att det ena är tal medan det andra är sång. Just nu har jag glömt ett tredje.
Ja, vi kan ha tävlingar allihop! Cecilia N har en och jag har en annan, här får det ju plats hur många som helst.
AB: Precis så trodde jag om färgerna också. Men i min tv är alla text-tv-bokstäver murrigt brunröda hela tiden.
När är det kursiverade bokstäver?
Okej, jag är textare, undertextare osv. så jag får väl försöka räta ut en del frågetecken. Det är kul när folk intresserar sig för vårt yrke, men det finns många missuppfattningar.
1. Man har alltid minst ett ljudspår när man textar. Ingen textar bara efter manus (givetvis, det vore omöjligt) och om man bara har ett ljudspår så sitter man även på bolaget och ser igenom filmen först, sen går man hem med ljudet, översätter, och sen går man tillbaka och motkollar mot bild,
2. Färgerna i svensktexningen är i stort sett enligt följande (undantag förekommer):
cyan - oftast programledare, kan även vara en speakerröst
gult - motsvarar kursivt i öppen text (alltså en person man hör men ej ser, vanligtvis telefonsamtal och sånt)
magenta (rosalila) - skyltar (typ TELEFONSIGNAL, KRASCH!, DÖRR ÖPPNAS) Skyltar skrivs med versaler och högerställs
grönt - sång
Stellan: textarna på de andra bolagen har mycket sämre betalt = de kan inte lägga lika mycket tid på verje jobb (fullt logiskt, men tragiskt för tittarna så klart. Tyvärr blev det inte folkstorm när arvodena sänktes (med ca 30-50%) och kvaliteten sjönk. Då hade bolagen tvingats höja igen, men så länge tittarna inte klagar mer, så kör de på med lågprislinjen så klart. Så gå på bolagen!)
Plastfarfar: Hur många gånger har DU klagat till TV-kanalerna eller bolagen? Eller skrattar du bara åt dem som fått sina löner halverade?
Suvi: Klaga till kanalerna!! Och om du vill ha även den svenska texten, så bara klicka fram den på text-tv, så får du både norska, danska och svenska och vad det kan vara som text. Vi synkar våra texter noga så att man ska kunna ha både svenktextningen och översättningen på så klart.
Ja, det blev kanske lite långt. Hoppas i alla fall jag kunnat förklara lite. Och ursäkta ev. stavfel, jag korrläser bara när jag får betalt för det ;)
Men visst måste det vara svårt? Den talande texten innehåller ju så många fler bokstäver än den skrivna (som ska blinka fram i lagom tempo på TV-skärmen).
Någonstans har jag läst att det som rollen som journalist på Text-TV är bland det svåraste att vara. 20 rader har de på sig att förklara en lagändring, en bussolycka i Rumänien eller en Champions League-match.
Å andra sidan borde notisskrivaren på Borås Tidning ha motsvarande problem.
Wohooo, Subtitlern is in da house!
Tack för alla klargörande fakta -- imorrn ska jag försöka ta reda på ännu mer.
Och så ska vi ju alla säga till när vi blir irriterade på undertest som inte funk...
Aha ... Ny idé. Var finns Undertextningsbloggen dit man kan vända sig med fynd? Som t.ex. SvD:s Ryding-rättelsespalt?
Något gående till bolag för att titta på film fanns inte på den firma där jag jobbade. Jag vill minnas att det var programmet (i en liten monitor) och manus man hade. Manuset kunde vara slarvigt hopkommet, föresvävar det mig. Det var ackordsjobb och blev sannolikt ofta därefter. När lönerna gick ner jag jag ut.
Nu tycker jag vi startar folkstorm för att ge översättare bättre löner!
Men ro fram med Undertexten nu då, Lotten! Jag har väntat sedan jag läste den kluriga rubriken, teatermenach som jag är inne i hjärtat.
Eller, hemska tanke, är Undertexten redan avslöjad och jag har missat men med mina slarvgenomläsningar?
Nej, undertexten är inte avslöjad, AB. (Och det tänker jag absolut inte göra, den står ju där under och emellan allt det andra! Banal och meningslös i all sin simpelhet. Men en undertext ändå.)
Ojdå, undertexter har jag många tankar om:
1. Om man laddar ner en film olagligt kan man samtidigt ladda ner undertexter som är gjorda av eldsjälar som sällan kan något om språket de översätter, eller svenska heller för den delen. Dessa piratöversättare har egna nick, typ "Translanator". Översättningarn är ofta riktigt roliga.
2. Min favoritöversättning är när Errol Flynn som Kapten Blod gastar "Ge inte tappt, käcka gossar" till de andra piraterna. Tyvärr minns jag inte hur det lät på engelska.
3. Klassikern alla förstås känner till: "ET phone home" som blev "Nachhause telefonieren" på tyska.
Först: tack för de fina orden från Anna och Pseudonaja. Naturligtvis ska man komma ihåg att bägge säkert minns mig från bloggosfären och därmed är mer benägna att lägga märke till mitt namn än andra duktiga undertextares. Därmed inte sagt att beröm inte värmer.
Marianne i kommentar ett har fått nåt rejält om bakfoten vad det gäller skillnaden mellan bio- och tv-översättningar. Skillnaden - i den mån den finns - är att man räkna med att folk i en biosalong generellt är mer koncentrerade och därför kan hinna med att läsa lite mer än tv-tittaren därhemma.
Ärligt talat, vem skulle får för sig att anta att biopublik är bättre på engelska än andra? Det faller ju på sin egen orimlighet och det oroar mig att ingen ifrågasatt det, medan det raljerats friskt om ordet "undertext" (nu heter det så; acceptera och gå vidare).
Man brukade också säga att dvd:er fick pressa in lite mer text för att folk i de fallen kan pausa och gå tillbaka, men det tror jag man slutat med för en standardisering på 12 tecken per sekund.
Det är generellt 37 tecken per rad för tv och 39 till 41 för bio och dvd. Men bredden räknas också så att man t.ex. inte får plats med fler än 16 "m" på en rad, varvid det ibland blir färre tecken att jobba med ändå.
Självklart jobbar man generellt från en videofil, i alla fall när man gör tv. Men manus kan vara nog så bra att ha ändå, för det är inte alltid det är tydligt vad som sägs, hur bra man än är på att höra sånt (jag är t.ex. bättre på det än min amerikanska fru - men kan ändå få problem ibland).
Sen ska man skilja på svensktextning (av svenska på text-tv) och en undertext. Det är relativt skilda arbetsupgifter även om kunskaperna i viss mån överlappar.
Sen vill jag bara komma med en uppmaning: klaga till tv-bolagen när det är dåligt översatt. Det är enda sättet att kunna åstadkomma en förbättring av våra arbetsvillkor. Då höjs kraven på bolagen och därmed på oss, vilket bara är bra.
Om inte annat skrämmer det kanske bort alla som tror att de har möjlighet att bli undertextare bara för att de kan prata väder med en britt. När jag sökte jobbet för 8 år sedan var det tusentals som ansökteom samma jobb, varav 50 fick gå en kortare utbildning...och frågan är om ens tio av dem var särskilt bra alls. Den svenska engelskhybrisen gör att det alltid finns folk villiga att kasta sig in i det här utan att ha ens grundläggande kompetens.
Tack för alla upplysningar! Men nu ska du inte ta det så allvarligt att det raljeras friskt kring ordet undertext - Lotten skojar med det i sitt blogginlägg och ordet har faktiskt två betydelser. På Lottens blogg är vi snälla och rara.
Sorry, ab.
Som undertextare blir man lätt lite känslig för ett par saker. En är "Men ordet undertext betyder ju...", och en annan är "Textar du tv? Är det du som gör alla missar/är det dig man ska klaga till?".
Men det är ändå världens bästa jobb, för man får sitta och vara kreativ hela dan utan att behöva börja från scratch hela tiden. Vilket passar i alla fall mig alldeles utmärkt.
Subtitlern: Jag skrattar inte åt att folk i din genre får det sämre. Men du får nog acceptera att grodor kan vara underhållande även i din sväng.
Har träffat en översättare vid SVT på en mingelfest ganska så nyss. Jag var så nyfiken på det arbetet och frågade en hel del men det visade sig att hennes titel borde ha varit "översittare" så jag vände mig till helt andra yrkeskategorier. T ex så behöver ju SVT dataexpertis, IT-folk för att få det hela att fungera. DET var spännande att höra om!
Det finns många bra undertextare. En man som textar/översätter japanska är helt strålande. Och många på engelska också. Kulturella hänvisningar och skämt på alla språk är svåra. Hälsnings- och artighetsfraser på japanska blir helt obegripliga om man ens skulle försöka översätta/texta dem. I böcker skulle jag vilja ha en översättares anmärkning oftare men det sker sällan nuförtiden.
Vad kul, vad bra att du kommer och rättar till missförstånd, John Eje Thelin. Och AB -- tack. Vi skulle ha en liten stämpel över hela kommentatorsbåset. "Snälla och rara är vi här. Och nyfikna. Samt lite mesiga."
MEN UNDERTEXTEN I MIN TEXT, MÄNNISKOR!!! Ni måste ju klura!
Plastfarfar har rätt -- vi måste få skratta åt respektive yrkesmissar. Bland det absolut roligaste som finns är ju listor över försäkringsbolagens och skadereglerarnas formuleringar. "Bilen krockade med ett stationärt träd."
Eftersom jag lär ut skrivregler även för ett av Sveriges försäkringsbolag, vet jag att skadereglerarna ryser av dylika stolligheter. Men låtom oss skratta -- och sedan göra ett bra jobb.
Som redaktör har även jag gjort roliga misstag. Som tål att skrattas åt. En gång på Nationalencyklopedin redigerade jag sönder och samman samt kapade en bedrövlig artikel. Efter ett tag fick jag ett brev från Jan-Öyvind Swahn, som med stora, gröna bokstäver fullkomligen skrek ut:
"Vad är det för jävla klåpare till redaktör som har varit inne och petat i min text?"
Sådär jättekul tyckte jag ju inte att det var. Då.
Jag har haft många tillfällen att skratta åt egna jättemissar i mina deckar-korr! Min moder är en fenomenal korrläsare och hittade vid ett tillfälle fatala syftningsfel som verkligen var roliga men gått oss andra förbi. Min redaktör hittade en annan gång en riktigt fett tidsfel som helt trasslade till allting - folk träffade varann på en båt dagen innan de ens kommit ombord.
Så låtom oss skratta! För övrigt hyser jag en djup beundran för bra översättare. Ibland skriver de definitivt bättre än författaren själv.
@Soffan: själv hatar jag att mingla och blir stel som en pinne. Det kanske var det som hade drabbat översättaren på SVT-festen, någon slags dryghet by panik ... Fast "översittare" var kul hur som helst :)
Lotten: Jag är lite konfunderad över meningen "Har ni förresten ha en favorit bland textremseskribenterna?"
Menar du "Har ni förresten -ha- en favorit bland textremseskribenterna?" som om det vore någonting otänkbart? Eller slinter även dina fingrar på tangenterna ibland?
Även nästa mening är lite mystisk: " Eller tvärtom en som ni undviker?" I min TV kommer namnet på undertextaren sist i programmet och i värsta fall är det bara ett firmanamn. Hur gör du för att undvika vissa textare?
Tack för korrigeringen, Niklas. (Slinteri slintera slinteralla på tangenterna. Det var när jag tillverkade den där undertexten -- som ingen ser -- som det blev fel.)
"Hur gör du för att undvika vissa textare?" frågade du. Men det gör jag inte -- fast man kan ju. Om jag tyckte att John Eje Thelins översättningar av Letterman var trista och dåliga (vilket de inte är, fjäsk fjäsk) skulle jag ju kunna undvika Letterman eller rentav klistra eltejp över textningen. (Jag har för övrigt tappat bort Letterman eftersom han sänds på tider som inte passar en morgonradiopratare och vi numera inte har en fungerande inspelningsapparat. Det var bättre förr.)
GRATTIS Lotten till detta festlga jobb! Här hade jag velat göra ett inlägg i sak, men jag har blivit nästan lika upptagen som Lotten of late så det får räcka med grattiset.
Lotten, efter en natts intensiv närläsning av din text kan jag plötsligt urskilja tio ord som i själva verket innesluter och döljer hela textens kärna. Orden är som följer:
fickpengar
beröm
skämt
dugg
Sääf
felaktiga
friden
läspning
mystiskt
fotbollsdomare
Här ser man tydligt att du hela tiden strävar att komma loss från din tillvaro som missförstådd författare, klippa dig och skaffa ett riktigt jobb som fotbollsdomare. Snälla Lotten, gör inte det! Vi förstår dig!
En sådan fruktansvärt bra tolkning, Anna! Hurra! I och för sig helt fel, men ljuvlig.
(Jag ger mig icke. Undertextfacit kommer inte förrän någon har löst gåtan. Eller vaddå gåta? Det står ju där i all sin enkelhet rakt upp och ner!)
Snart ska jag äta lunch i SVT:s matsal.
Undertext. Lotten skulle vilja prova att skriva undertext. (Vilket hon egentligen redan har gjort, om man menar undertext, det är bara det att jag inte förstår det.)
Ojsan, här har jag inte hängt med. Jag är ju undertextare och blev hitkommenderad av Cruella för att säga nåt smart, men nu har väl det mesta redan sagts. I början av min karriär undertextade jag åt ett företag som betalade hemskt dåligt. För att de skulle kunna betala så dåligt måste ju jobbet gå snabbt, och då hade de delat upp det på flera olika personer: en som tidkodade, en som översatte och sen några som korrekturläste osv. Som översättare och korrekturläsare hade man inget utrymme alls. Det var exakt antal tecken och exakt antal sekunder och man kunde inte ändra nåt, till exempel lägga ihop eller dela på texter så att den svenska texten blev mer naturlig. Inte konstigt att det blir dåligt då.
Förresten är jag mycket besviken över att ingen har mig som favorit. Hmpf!
Sorry att vi inte valt dig till favorit - men det står så sällan "Översättning: Åsna" i eftertexterna! (Även om det ibland borde göra det...)
Jaha, Lotten, du ska bli undertextare? Är det så?
Åsna, du är min favorit alla kategorier, det vet du! Speciellt gillar jag dina översättningar från ryska.
Åsna, du är min favorit alla kategorier, det vet du! Speciellt gillar jag dina översättningar från ryska.
Jag tror det kan vara en jobbsökarannons.
Du kan och vill föreläsa oftare. Jag bara undrar vilken nytta man har av gamla skrivregler, borde inte framtidens vara intressantare?
Åsna, du är min favorit (fast jag har aldrig sett ditt namn någonstans)!
Undran halvt off topic.
Översättning för dubbning.
Tar man då hänsyn till skådespelarens läpprörelser?
Wv gosigsal =mysrum?
Kom igen, Lotten! Vi är, som wv så riktigt påpekar, readi.
Örjan: det brukar man göra, ja. Fast tecknade tv-serier för barn görs på löpande band och där är det otroligt lösa boliner med enormt slarviga manus och där dubbningen i stort sett sköts av skådespelarna själva utan regissör och knappt ens tekniker. Så blir det ju därefter.
Jag minns att jag t.ex. hörde ett "Allt väl som slutar väl!" i nån Disneyserie. Det är en redigt usel översättare som inte vet med sig att vi i Sverige säger "slutet gott, allting gott".
Trivia: jag har själv sökt jobb som dubbröst för tecknad film (jag är bl.a gammal radiopratare), men när jag kritiserade det taffligt och tondövt översatta manuset, så hörde de aldrig av sig igen.
Och här extra info från en annan undertextare (med initialerna JI, tänka sig) beträffande begreppet undertext:
Att "subtitles", "sous-titres" och "Untertitel" blivit "undertext" på svenska beror nog framför allt att "översättarna" på SVT nån gång kring 1979-80 kom överens om att i alla sammanhang kalla dem så.
Tidigare kallades de "filmtext" (uppenbart missledande eftersom det mesta som textades inte var filmer!) eller bara "text(ning)", som ju betyder en hel massa olika saker. "Översättning" skrev man då oftast på upphovsraden.
"Undertext" i betydelsen "underliggande innebörd" var då heller inte lika populärt som i dag. Alléns Svensk ordbok från 1990 har t.ex. inte ordet! Inte heller NE vol 19 från 1996, som däremot har artikeln "undertextning", författad av JI.
förmedlat av
Miss Gillette
John Eje: Det här när det idiomatiska brister det blir som plågsammast. En mer eller mindre lyckad översättning förstår man lättare hur den slinker igenom - men man måste för i jösse namn ha kulturkoll.
haha, jag som skrev om det här för en liten stund sen när jag tappade sugen på svenska översättningar av boktitlar/filmtitlar....
Översättningar i Sverige tycker jag håller hög klass - iaf förr när jag var hemma. Särskilt textning av svenska program (go figure) var skönt för en person som jag som inte ville ha för högt ljud med sluddertalande personer. Min mormor hade svårt att höra vad folk sa när det var mycket bakgrundsljud (som det ofta är i onödan i SvT fö) så texten var ofta på.
Att se Fucking Åmål eller Tillsammans med engelsk subtext däremot var helt otroligt hemskt. Jisses så kasst. Det gjorde mig lite rädd hur lite man förstår med textning eller hur felöversatt kinesiska filmer är tex.... franska och tyska kan jag ptminstone hänga med i med textning även om jag tycker det är riktigt svårt att se franska filmer här, textade till engelska och så ska jag förstå på svenska - lyxproblem antar jag.
Fö tror jag att undertexten i inlägget är "nu ska jag snart bli textare så klaga lagom" .... eller så är det "snart kommer underfundiga kommentarer via en textremsa nära dig - Lottens fyndhörna på 199" :)
Vad synd att jag inte kommer på en bra kommentar som passar ihop med det fantastiska wv immun!
Men jag kan ju dela med mig av en historia om den fantastiska Sonja Bergvall som översatte Dorothy Sayers. (Har jag skrivit om det förr, har ni säkert glömt det precis som jag.) Hon skulle översätta titeln "The Nine Tailors" (de nio skräddarna), som var nio klockor i ett brittiskt klockspel och anspelade på ordet "tell", berätta. The Nine Tailors var alltså = The Nine Tellers. Hänger ni med?
Bergvall löste detta problem på ett genialt sätt. Hon översatte till "De nio målarna" som "mäler". Jag gapar ännu av beundran! Hon fick med både hantverkarsyftningen och berättarsyftningen!
(Mäla = säga, berätta, jfr mål = språk, tal.)
Undertexter har sina svårigheter, men serier med ordlekar kan nog vara än värre.
Minns en i Knasen.
Schassen frågar Kockis
-Vad är det för lunch idag
-Anka
-Högre hör inte
-AANNKKAA
På tredje och sista bilden syns hur alla på kaserngården intagit skyddsställning.
En annan med indianmotiv.
Medicinmannen dansar i full utstyrsel, med skallra i handen.
Kommentar
-jag tror din skallra är ostämnd.
På tredje bilden syns en massa katter och hundar falla till marken.
Örjan: Det kan inte ha varit i Knasentidningen på den gamla goda tiden - där översatte de aldrig skämt av det här slaget, utan kallade dem "engelsk språkövning" eller "oöversättlig strip".
Kan du förklara skallran?
It's raing cats and dogs?
eller ja, "raining" då ...
Har Jan-Åke Sääf anlitat dig för att föreläsa om svenska skrivregler idag, eller är det för någonting annat? (Försöker klura ut undertexten. Egentligen vet jag ju inte ens vem denne Jan-Åke Sääf är. Det kanske jag borde skämmas över.)
(Undertexten i min kommentar är för övrigt "Vem är Jan-Åke Sääf?")
chall: jag gjorde samma reflektion som du angående engelsk undertextning, fast då gällde det Dekalogen.
Jag vägrar tro att en polsk fras med minst 35 stavelser bara betyder: Yes, he is.
Varför? Är det ont om skickliga översättare till engelska? Det kan det vara, SÅ himla två- och flerspråkiga är de flesta i den anglosaxiska världen inte.
(Och nu använde jag språkigheten lite slarvigt, men ni fattar.)
Stämmer det var 2 el 3 bilds serie i dagstidning, inte npågon serietidning.
Jag tänker på att "Duck" förutom fågeln, betyder "Skydd".
Och ja, jag antager att shamanen försökte framkalla ett riktigt spöregn.
Någon som har en aning om varifrån det engelska uttrycket "raining cats and dogs?" kommer ifrån?
Korrekturläsning.
Näst sista Lottenstycket. Ett "ska " för mycket.
Lottens undertext.
Som cineast, korrekturläsare och språkpolis tror jag hon vill införa ny yrkeskategori.
"Förhandskontrollant av översatta filmer".
Naturligtvis med sig själv och den djefle mannen som förste kontrollanter.
Det var länge sedan man såg "ö.anm" i en bok, tillsammans med en kort notis som förklarar något utrikiskt som läsaren inte förmodas hänga med på.
En annan pärla är "här avses engelska mil, varav det går sex på en svensk". Den såg man åtskilliga gånger.
Sånt går inte för sig i rutan, inte.
Marianne: Jag har idag föreläst för ... (fanfar!) Benedicte Stervander! (Se allra första kommentaren.)
Jag såg hennes namn på en skylt utanför ett arbetsrum och kastade mig in, skrikandes:
-- Beröm! Du har fått beröm! Benedicte! Läs allt på www.lotten.se! Hurra!
Sedan förklarade jag lite lugnare vad jag menade. Hon blev glad.)
MEN UNDERTEXTEN, PEOPLE!!! Ska man behöva skrika i VERSALER för att ni ska börja klura?
Förresten kom vi under föreläsningen på att SVT:s undertextare ska ha en blogg ihop, där de kan be kommentatorerna om hjälp med extra kluriga problem. Hade inte det varit kul?
Det kändes nästan kusligt att kolla din blogg och se att du skriver om översättning; jag har nyss fått veta att jag valts som översättare för FST (Finlands Svenska Television) och ska åka till Helsingfors på kurs nästa vecka.
Och din undertext var ju:
Undertextning!
Hur går det till?
Ja, Ulla (och alla ni andra), när det gäller den oläsbara undertexten (den som man tolkar in) har ni rätt.
Men den som man kan läsa sig till då? (Huga, jag anar ett snart antiklimax.)
On the nose writing? Alltså ingen undertext alls. Men så kan det väl inte vara? Å andra sidan är det ju det enda man vet säkert med Lottens gissningslekar. Det kan vara vad som helst och är det som är det roliga.
Jag tror att det är kommentarerna som är undertexten.
Så översättarna lät sej bli undertextare; höjden av understatement!!
Dubbning av film: Nejnejnej. Tack att vi slipper det. Häromsistens när vi var i Italie, i en liten vacker stad som heter Cuneo, annonserade TVn att nu skulle det bli Prisnessa på vift (Roman holiday). Ja,vad kunde passa bättre när man nu var i Italien! Filmen var dubbad! Audrey Hepburn som hade en sån söt speaking voice och Gregory Peck som hade en sån härlig sängkammarröst, fast anständig och präktig - här lästes deras repliker på italienska av skådespelare som inte var nånstans i närheten av originalen.Vi slängde oss på avstängningsknappen.
Värsta översättningsmiss som jag stött på är nog en som fanns i en Colette-roman, jag minns inte vilken. Två personer var ansvariga för översättningen och ändå hade inte lyckats få till det. Dom kallade "boulevard" för "bålverk" och det kan man väl till nöds leva med. Men sen, när nån på restauranten ber att få "mer av Rotschild-fåret", då blir det för mycket. Vad som avsågs var förstås Mouton de Rotschild, alltså ett vin.
Den som översatte titeln på Truffauts klassiker "Les 400 coups" med "De 400 slagen" tänkte antagligen på "Sjunde inseglet" och kände sej nog lite intellektuell och smart. Men "faire les 400 coups" betyder "leva loppan, busa", vilket man kan få veta i vilken elementär fransk-svensk ordbok som helst. Snacka om pretentiöst. Och okunnigt.
Men sen finns det ju översättningar som är bättre än sitt original. Den roliga Danny Kaye-filmen "The secret life of Walter Mitty" heter på svenska "Här kommer en annan". Kolla filmen (kan köpas på nätet)och säj sen om det inte är en suverän titel.
När vi bodde i Öknen köpte vi filmer för en femma och en fimp, som termen lyder. Dom var därefter. Somliga var mycket tydligt översatta av en människa vars enda kvalifikation var att h*n ägde en ordbok. Och en del var inspelade från TV, med skratt och glam från inspelarens barn i bakgrunden. Ack ja!
Jag tror det där med dubbning är en vanesak. Jag blir mest störd om man dubbar till svenska, men andra språk går bättre. Ofta är det lättare att uppfatta vad de säger.
Jamen inte heter det Mouton DE Rotschild. Bara Mouton Rotschild. Jisses.
Ja, on the nose, Niklas. LÄS, människor! (Fast den där mesiga on the nose-undertexten blir alltmer inaktuell.)
Och så ett stort tack till Ökenråttan! "Les 400 coups" = "De 400 slagen" ---> "faire les 400 coups" = "leva loppan, busa". Jag hade inte en aning.
UNDERTEXTEN! Jag kan bara inte med att avslöja den. Ni ska ta den! Basta.
Ge dig, Lotten! Nu är det Dag 2 och 84:e kommentaren och undertexten riskerar att för alltid sjunka under ytan och försvinna! (Eller har du bestämt dig för det stora avslöjandet i kommentar 100? ;) )
Ökenfilmerna låter betagande. Inspelarens barns skratt och glam i bakgrunden - en komplett bioupplevelse, med andra ord!
Tack för upplysningen om de 400 slagen. News to me...
Hmmm... Ligger undertexten redan i första meningen? Är det så att du föreläser istället för att jobba på Konsum eller Posten och egentligen skulle vilja fylla din tid med allt det där andra roliga som bara ger fickpengar? Själv har jag en del av min kollektion som jag producerar utan större entusiasm men som jag måste göra för att försörja mig och för att ha råd att experimentera med andra saker som är mycket roligare.
Icke! Jag ger mig icke! Om jag så ska vänta i 100 år och 400 slag och skriva 753 nya inlägg! Ni behöver bara hitta och LÄSA den banala undertexten ju.
*gnuggar nu händerna av förtjusning, vilket för övrigt är en underlig rörelse*
Nja, Niklas -- undermeningen börjar i första meningen, men tar inte slut förrän i sista.
He he: Jag vimsade hemma hela söndan
*slår mig för bröstet*
Jaså, du är vimsig om söndagarna, Lotten?
Fasen, Plastfarfar vann på målfoto!
Puuuuuh. Vad skönt! Nu kan vi gå vidare i livet. Ni såg slut-slutet också väl?
(Inledande versaler var ledtråden.)
Pukor och trumpeter samt ett och annat fyrverkeri till både Plastfarfar och Översättarhelena!
(höjda ögonbryn) Så det var därför talet var afatiskt! Jag tyckte väl att det var ovanligt kliniskt för att vara Lotten.
(rynkade ögonbryn) CHIFFER är väl inte samma sak som UNDERTEXT?
(lätt rodnande kinder) Eller är det det?
Jag fattar ingenting. "Jag vimsade hemma hela söndan"? Vad är det för undertext med det? Förklaring, please.
Man kan ju presentera en undertext som ett chiffer, en rebus eller en gåta. Den underliggande meningen (hur mesig den än är) ska inte synas vid en första anblick, men dyka upp när man tänker efter. Ibland måste man tänka i två dagar.
(Jag läste först att du protesterade mot att "chefer" skulle kunna vara undertext. Och tänkte: "se där, det måste handla om något djupt som jag inte begriper".)
Jaså, man ska lägga ihop bokstäver? Ja, det är ju en rebus eller ett chiffer, men undertext...?
Hmpf - hur ska du nu kunna spela snorkråka i någons näsa i en av alla mina kommande geniala filmer? :)
Lotten, jag hann inte se din förklaring innan jag skrev sista inlägget. Och har du skrivit mer nu, har jag inte hunnit se det heller!
Efter denna skymf mot alla djupa undertexter nöjer jag mig med att spela mjäll på någons axel, AB.
Du är i alla fall ett mjäll som har ansträngt sig! Kul!
Detta är den nittionionde kommentaren.
Hundra jämnt!
Då är frågan: varför finns det internationella skillnader i dubbningsfrekvensen?
Cecilia N: Har det något med läskunnighet att göra?
Någonstans läste jag att det även kan ha att göra med andelen inhemska program i produktionen; dubbningen räknas. Men om det är sant vet jag sannerligen inte.
Nä, nu är det ju fullt i detta kommentatorsbås -- undertextinformationen fortsätter i dagens inlägg!
Ang. dubbning har jag hört en teori om att tidigare diktaturer gärna ägnar sig åt filmdubbning. Stämmer ju åtminstone ganska bra på Tyskland, Spanien och Italien. Frankrike är väl en diskussionsfråga i sammanhanget. Hur de gör i Grekland vet jag inte, men dubbar de så verkar det ju inte totalt orimligt åtminstone.
Jag har hört att man i USA också ibland dubbar filmer, till exempel redan engelskspråkiga (fast med skotskt uttal) filmer såsom Gregory's girl. Är det sant?
Visst har det med läskunnigheten att göra, som Cruella så bra gissade. Så tror jag iaf.
I Sverige fick man tidigare inte gifta sig om man inte var konfirmerad (gäller tydligen fortfarande i Finland). Och man kunde inte konfirmeras om man inte kunde läsa.
Därför var det (sedan 1600-talet?) noga med att mannen i huset såg till att hans familj och hans anställda kunde läsa. Husförhör och sånt ...
Detta har att göra med att Luther ville att man skulle kunna läsa Bbeln själv, på sitt eget språk.
Katoliker och ortodoxa hade inte den idén, utan lät prästen förklara allt (muntligen).
Jag trodde det var fästmöarna som fick lära upp sina blivande makar.
This just in, från förlaget Atlas' Facebookgrupp:
Välkommen till översättarens verkstad!
Hur påverkar sammanhanget och metoden översättandet? Om hantverk och metod, kvalitet och normer inom mycket skilda sorters översättande. Kan vi lära oss något av varandra? Blir bilden av detta svårdefinierade hantverk tydligare om vi betraktar vår verksamhet genom närbesläktade kollegors erfarenheter?
Översättaren och tolken Stefan Ingvarsson samtalar med dataspelslokaliseraren Jan Salomonsson, undertextaren Kristofer Fredriksson och den skönlitterära översättaren Cecilia Franklin.
Tid: Onsdag den 1 april kl. 18.00
Plats: Teater Tribunalen, Hornsgatan 92 (T-bana Zinkensdamm)
Inträde 20 kr.
Samtalet är ett samarbete mellan Översättarcentrum, tidskriften Atlas litterära tillägg och ABF.
Skicka en kommentar
<< Home