Julkalendern den 3 december 2008

Gårdagens hemlisbloggarfacit finns på Facitsajten – med Ica som enväldig vinnare trots gissningar på 1) Alfons och 2) Stephen Hawkins. Jag, som ju inte var närvarande bland gissningarna igår, häpnar och fnissar lyckligt när jag läser.

Vi måste fortsätta med gårdagens nyord, hakke kom nämligen med ett tillägg som bör dras upp till ytan: ”Flerom, allom, androm, självom, vissom och mångom. Man blir ju alldeles lycklom. Hoppas Översättarhelena blir hemlisbloggare någon dag, så ska jag se till att gissa bort i tokom bara för att lägga ut villomspår.”

Näe hörni. Nu öppnar vi nästa lucka fastän det bara är midnatt. (Försök gärna att vara liiiiite luddiga om ni är bombsäkra redan i början. Fast man får skrika om man känner för det.)

Miljonprogrammet! Den stora cementkolossen från sekelskiftet bar rester av mänsklig dårskap. Hit kom de svaga. De som hade tungt att bära och var fattiga på materiella ting. En och annan var rentav fattig i anden. När solen stod på helspänn över det snötäckta gamla taket, kom arbetarna hem med fisk. Om de inte var friställda.

Jämt blev hon kissnödig. Fastän det sista hon gjorde innan hon gick hemifrån var att springa in på toa. Karlarna som satt på bänken utanför Konsum hade munnar som tuggade, munnar som mumlade och munnar som stod halvöppna och nyfikna över henne. Ögon och åter ögon. De såg hennes främmande blod, det var det värsta. Spegeln berättade för Anni-Frid vem hon var även om mor aldrig pratade om det.

Fötter. Fötter som kom i mörkret. Farliga fötter som klampade och klev. Hon vågade inte röra sig, och blev rädd att någon skulle upptäcka henne där hon satt med hjärtat liksom hängande utanpå kroppen. Efteråt satt hon på den gamla kökspallen. Då först kände hon att det grät inne i henne. Det var så underligt stilla den natten. Som ett ont varsel. Så var hon ensam på jorden.

Klara, färdiga, gå!
_____
Facit