Brev
Jag dök in i mitt minnesskåp för att leta efter fotokatalogerna från gymnasiet. Nu har jag ju letat i snart en vecka, så jag borde verkligen ge upp och hitta på något mer konstruktivt, fast ... nej. Här ska letas. Minnesskåpet är sprängfyllt av tidningar, skolböcker, foton, virkade mössor, snuttefiltar, medlemskort, barbiedockor, autografer och listor på vilka killar som stod högst i kurs.
Men nyss välte jag ut ett års brev på golvet. Det är 1984-bunten och det är så ofantligt imponerande att jag måste visa upp skatten.
Detta är alltså de brev jag fick. Antalet brev jag skickade är säkert det dubbla. Den lilla anteckningsboken är mina ”kopior på skrivna brev”. Antingen skrev jag med karbonpapper emellan och fick på så sätt en exakt kopia, eller så antecknade jag i den lilla boken vem jag hade skickat till, vilket datum samt vad jag skrev. Naturligtvis är mina brev intressantare att läsa än de jag fick, så jag börjar med att läsa i anteckningsboken.
Jag är ju rena rama Strindberg. Ge genast ut min brevväxling i 15 band. En annan sida!
Robban? Vem är Robban? Jazzbalett? Sydeuropa? Va? Har jag lobotomerats någon gång mellan 1984 och 2007? Hjälp.
Detta måste vara skrivet i kod. Visserligen sommarjobbade jag på bageri, men … blodpudding i London? Raggsockor i juni?
Kan man beställa en liten student som går igenom brevväxlingen under 20 år, tolkar handstilar och letar upp Bosse, Jörre, Jönsson, Larry, Robban, Marit, Ulf B. och Martin samt raggsockorna?
Nu måste vi reflektera över den tekniska utvecklingen. Vi skriver som aldrig förr – nästan alla skriver mejl och några bloggar på bloggar. Men går skrivarna varma? Skriver ni ut era välformulerade mejl på papper? Backuppar ni alla era fantasifulla blogginlägg på papper? Vad kommer egentligen att finnas kvar för forskarna om 100 år?
Ok, ber ni mig att idag få ut dagboksanteckningar som är sparade på floppy-disk eller diskett, så står jag strax på huvudet i källaren, letandes efter de antika datorerna. De finns där, det går – men det är svårt. Nu tar jag fram en brev-anteckningsbok från 1982. Ah! Äntligen något som låter bekant!
Jahaja. Jag håller mina löften, jag.
Men nyss välte jag ut ett års brev på golvet. Det är 1984-bunten och det är så ofantligt imponerande att jag måste visa upp skatten.
Detta är alltså de brev jag fick. Antalet brev jag skickade är säkert det dubbla. Den lilla anteckningsboken är mina ”kopior på skrivna brev”. Antingen skrev jag med karbonpapper emellan och fick på så sätt en exakt kopia, eller så antecknade jag i den lilla boken vem jag hade skickat till, vilket datum samt vad jag skrev. Naturligtvis är mina brev intressantare att läsa än de jag fick, så jag börjar med att läsa i anteckningsboken.Brev till Bästisgrannen 840215
Plannja förlorade.
Alvik -Solna 88-82 Yttergren + Nyström.
Blackeberg-Plannja, dålig match
Bjöd Jönsson på paj.
Bosse hit.
Knäna gör ont.
Gjorde 23 poäng.
Bjöd Jörre på paj.
Martin kommer i morgon.
Ska skriva till Ulf B.
Jag är ju rena rama Strindberg. Ge genast ut min brevväxling i 15 band. En annan sida!
Brev till Robban 840112
Går på kryckor.
Marit ska ha mig till att dansa jazzbalett.
Jag vill spela teater i Sydeuropa.
Larry lät mig följa med till Luleå som maskot.
Robban? Vem är Robban? Jazzbalett? Sydeuropa? Va? Har jag lobotomerats någon gång mellan 1984 och 2007? Hjälp.
Brev till Jörre 840618
Spanjorerna tar över världen, i alla fall Skogaholms. Jag har fått 2 685 kr för två veckor och slängt en limpa i huvudet på förmannen. Nya rekordet är 250 flyttade skivade långfranskor på fyra minuter. Nu ska jag rymma till London och äta blodpudding. Har problem med raggsockorna, du vet.
Detta måste vara skrivet i kod. Visserligen sommarjobbade jag på bageri, men … blodpudding i London? Raggsockor i juni?
Kan man beställa en liten student som går igenom brevväxlingen under 20 år, tolkar handstilar och letar upp Bosse, Jörre, Jönsson, Larry, Robban, Marit, Ulf B. och Martin samt raggsockorna?
Nu måste vi reflektera över den tekniska utvecklingen. Vi skriver som aldrig förr – nästan alla skriver mejl och några bloggar på bloggar. Men går skrivarna varma? Skriver ni ut era välformulerade mejl på papper? Backuppar ni alla era fantasifulla blogginlägg på papper? Vad kommer egentligen att finnas kvar för forskarna om 100 år?
Ok, ber ni mig att idag få ut dagboksanteckningar som är sparade på floppy-disk eller diskett, så står jag strax på huvudet i källaren, letandes efter de antika datorerna. De finns där, det går – men det är svårt. Nu tar jag fram en brev-anteckningsbok från 1982. Ah! Äntligen något som låter bekant!
Brev till Erik N 821018
Jag har glömt allt, kommer inte ihåg ett dugg, helt tom i bollen är jag och skall så förbli, jag lovar.
Jahaja. Jag håller mina löften, jag.
27 Reflektioner:
Jag får nån sorts ångest över dylikt dokumenterande, alltså för att det finns dem som orkar tillvarata allt som susat genom huvud och fingrar genom alla år medan jag knappt orkar spara ungarnas dagisbilder.
Jo eftersom jag gärna sparar allt och då i trippla kopior har jag bloggen sparad i word, på en memory stick och så skriver jag ut en gång varje månad månadens skörd.
Det ska nämligen bli någon sorts oproffsig bok till pojkarna. Att överlämnas när de blir vuxna.
All utskriven text sorteras i ett märkligt hemligt system av tre olika pärmar; en för V en för N och en för övrigt.
Jag är lite små rubbad på det sättet, lite besatt av att skapa minnen. Förmodligen för att det är enda sättet jag har att komma ihåg.
Jag sparade alla brev jag fick med posten förr i tiden, men jag skrev ytterst sällan någon kladd eller gjorde anteckningar om vad som stod i breven jag själv skickade. Ja, jag säger sparade, men det betyder inte att jag inte också skulle spara ett brev om jag fick ett det här århundradet ...
Mejl sparade jag också i början, och då både fådda och skickade, men jag har väl skrivit ut högst fem stycken på papper. (Var det inte meningen att pappersförbrukningen skulle minska med datorer?) Idag arkiverar jag bara de mejl som har ett värde för mig själv, men fortfarande bara på datorn. Skulle de försvinna så får jag väl leva med det.
Bloggtexter sparar jag i princip bara när jag raderar hela bloggar.
Om däremot alla mina vanliga, härliga dagböcker brann upp eller något skulle jag bli förtvivlad! Så det verkar som om var jag skriver är mer avgörande för om anteckningarna ska bli sparade eller inte än exakt vad jag skriver. Intressant, det har jag aldrig tänkt på förut. Tack!
Måste det vara just en liten student förresten? Det låter ju som ett urspännande jobb!
Cruella: Men min mamma då! Som skrev dagbok om varenda litet framsteg som vi barn gjorde. När jag var tio månader står det -- helt obegripligt -- att "pottan fungerar bra".
Jag har till och med svårt att minnas tolvåringens födsel. Hennes första ord? Ingen aning! (Att femte barnet är nogsamt dokumenterat beror blott och enbart på datorerna.)
Tvillingmamma C: Spiken på huvudet: man skapar minnen.
Flinn: Jag har ju även alla mina dagböcker i säkert förvar. Men hu, vad de är ointressanta! Han sa, och då sa hon, sen sa han och sen kom hon och sen kom han och förresten är majjen dum i huvvet. Däremot är tidningsurklippen och biobiljetterna fina.
En liten student, ja, ty de arbetar så gärna gratis. (Nu springer snart alla studenter in här och demonstrerar mot denna min konstiga uppfattning.)
Lotten- För det första. Du kommer aldrig bli klar om du börjar leta efter saker. Du minns hur det gick med basketprogrammet. För det andra: Planera in möte nu, så bra är jag inte på att tjata.
Och för det tredje: Trevlig hög med post! Jag har en likadan, dock inte från 1984. Sånt behövs. Ibland skriver jag ut om det är fina och bra mail. Jag sparade hela min lunardagbok i word ett tag. Dock befinner jag mig sällan på den sajten och skriver längre. Mamma skrev ut alla mail jag skrev i Australien som jag fick sen. Men alla brev jag får sparas. Jag kommer troligtvis få ett hushåll som ert när jag passerar 40.
Jag har inte sparat ett enda brev. Det är kanske lite tråkigt, men jag är å andra sidan ingen Strindberg heller.
Och på tal om Strindberg: kolla mitt svar på din kommentar i min blogg.
/R
Jag har ett par pärmar med pappersbrev (både fådda och skickade, från den perioden när jag hade dator att skriva på men de flesta jag skrev till hade inte epost, så jag skrev på datorn och skrev ut). Lite gamla brevkompisar-brev finns också.
Sedan ett dussin år har jag det mesta av min inkommande epost kvar. Det är tyvärr lite sämre med det jag har skickat, men rätt mycket av det finns också kvar. Det är inte så bra ordning på det som det skulle kunna vara, dock, för jag har bytt epostsystem på vägen.
Vad det gäller blogginlägg så har jag ett litet program som sparar undan saker jag skrivit nattligen och arkiverar hemma.
Jag tycker inte om när information försvinner.
Jag var "otherwise occupied" i går så jag läste först nu igenom gårdagens diskussion, som ju utmynnade i en ovationsartad applåd för neologismen byrgla.
En viss concensus för denna definition förmärktes: "Slarva bort en bra idé genom att lägga den i byrålådan".
Hur skall man då tolka Lottens byrålådinnehåll?
Mitt eget sparande har ju ökat i kvalitet i och med datorernas intåg, för att inte tala om när digitalkamera och blogg tillkommer.
Som pensionär kan man ju själv vara den där lille(-a) studenten...
Råd till min dotter om jag hade någon:
Lev och umgås så länge barnen är små - dokumentera digitalt - tvillingmammans idé är bra - men det intressanta är att med 50-års perspektiv är det ibland helt andra minnen som är intressanta för en själv - eller följande generationer!
I går blev jag t.ex av ett barnbarn intervjuad om hur batterierna i radion såg ut och fungerade förr i tiden! Jag kunde ju då berätta om hur vi lyssnade på radio på 40-talet i en stuga UTAN elektricitet!
Det får jag bestämt blogga om...
Jag har buntvis med brev från oappersbrevskrivartiden. Samlade efter var jag bodde när jag fick dem. Största högen är från min man när jag var ett år i Paris som au-pair. Han har motsvarande hög i en skokartong. Mina brev är glada (och bara lite censurerade) berättelser om parislivet, hans är dystra epistlar från en snöfattig vinter i lastbil i Boden. Dessa brev skall våra barn få läsa en dag...
Du skrev ditt brev när jag var fyra månader och tio dagar gammal. Din brevskrivarkarriär är uppenbarligen längre än min.
Ica: Uppenbarligen är jag äldre än många andra!
(En konstig sak -- som är värd ett helt eget blogginlägg -- är att jag umgås, skriver, pratar och spelar basket och larvar runt med så himla många som är 15-20 år yngre än jag. Hur gick det till? När jag var yngre tror jag inte ens att jag bemödade mig att titta på dem som var 20 år äldre.)
Whaaoooo! WV-Smenita is back!
Lotten:
Age i just a matter of mind
if you don't mind
it doesn't matter.
Letade efter mina skolkataloger i ett helt år. Rev ut innehållet ur alla garderober flera gånger om. Men ingenstans fanns de. Jag visste med stor säkerhet att jag hade tittat i dem efter att vi flyttade in i detta huset för fem år sedan. Så plötsligt i november så var vi i garaget och letade efter något annat när min sambo plötsligt sa: -Här i denna lådan ligger det skolkataloger....
Gissa om jag rusade dit, lådan hade stått där ouppackad sedan vi flyttade hit.
Tja, det är väl en fråga om att åldras med värdighet. Haha. Min filosofi är att så länge personen har humor är ålderna oväsentlig... nästan.
Förutom att jag spar alla brev, vilket inte är övermäktigt eftersom både jag och andra skriver så sällan numera (men jag är en hejare på att skriva kort av alla slag), spar jag även gamla fickalmanackor. I dem har jag klistrat alla bio- och konsertbiljetter och annan väsentlig information... åååh, jag såg "Shakespeare in love" den 23/4 1999 och satt på rad 16 vänster på biografen Saga... den 30/8 samma år var jag på Kina slott...
Skulle bara tillägga att jag ska lusläsa dem när jag sitter i gungstolen på hemmet. :)
Jag sparar fortfarande på alla brev jag får!
(Förra året fick jag två. Jag skickade inget.)
Det där med pottan är begripligt. Du gjorde säkert det du skulle på pottan vid tio månaders ålder- i vår generation var det normalt. När min numera trettonåriga dotter gick på pottan vid ett och ett halvt års ålder så var det däremot fullständigt sensationellt tidigt! Konstigt fenomen egentligen, det där att ungarna har blöjor längre och längre.
Översättarhelena: Kanske finns det en ännu icke avslöjad sanning om att "ju längre man har blöja, desto mer bloggar man"?
(Förlåt, jag sitter här och försöker hitta på en ny blogg-t-shirt och har helt snöat fast.)
Bloggtröjan måste ju innehålla gårdagens kändis Smenita.
T.ex. "Jag har stött på Smenita -- har du?".
Eller "Detta måste jag blogga om så att jag inte brynglar det".
Viel Glück!
Hurra!
Ännu en möjlighet att "överleva"!
(....att jag använder så många utropstecken beror på att jag känner mig så´n!)
Nämligen:
Jag skall skicka ett handskrivet brev till Lotten - då blir ens tankar bevarade till eftervärlden.
xfdyou
d du!
från en som ännu inte mött smenita
Lysande, Den Blyga! Jag kan ha en rapporteringsfunktion här på bloggen för att ni ska kunna ha koll på hur många brev jag har sparat i år.
Alla brevlåde-brev som kommer till mig kommer att sparas till eftervärlden och ingå i en antologi som utkommer 2064.
I högen ligger nu ett (1) brev. Min mamma skrev ett (handskrivet) brev till sin bror om vår kyrkliga släkt (Eurenius) och gjorde en papperskopia som hon skickade till mig eftersom jag är intresserad av släktgalningarna. Alltså står det inte ens mitt namn på brevet utan bara min morbrors ... men handskrivet är det!
Hm, en tanke bara... Om du funderar över den där som ska försöka tyda dina anteckningsböcker... Nä, jag ställer nog inte upp, skulle ha nog med mina egna antar jag... Låter nog ungefär som du själv där på slutet, ;)
Men det kanske kunde vara någon som kunde komma och hjälpa dig leta foton, som du ju skulle ha fram... istället för breven, ;) Men, då hittar du ju egentligen inte fram till något kul som kan tänkas bloggas om, eller få till idéer om nya blogg-t-shirtar-tröjor, :) (Nytt ord till SAOL? :p)
ALLA mina handskrivna brev är sparade, japp... ja, de jag har fått då vill säga, hihihi. De jag har sänt, vet jag nada om... Men, lite kanske man kan ana sig till om man läser svaren man får i nästa brev ;)
Ang bloggen. Nja, vissa delar finns i word-filer - dag för dag - beroende på att gamla scriptet jag använde var mer eller mindre knäppt ;) Nuvarande fungerar betydligt bättre, så där får jag nog fundera ut hur jag ska få det sparat... prata några ord med min sk scriptansvarige/diskmaskin, så man får lite koll... För tänk om allt försvinner, det som finns... hemska tanke...
Må så gott... Ulligt-Bim/Sjöbacka-Bim ;)
hsqic ? säkert att skolkatalogerna inte är där??? ;)
Sjöbackas blogg
Guu så ambitiös Du va som t.o.m kopierade i Dina egna skickade brev!
Ärvde min Farmors brevhög, samt min Mormors brev som hon fått av mig:
det va kul läsning.
Fick nyligen ett brev som jag blev så glad för att det resulterade i ett inlägg som Du gärna kan läsa via länken här nedan.
Däri finns en lite undran om vi sku kunna starta en brevskrivar-renässans!
Eller åtminstone en "glatt-vykort-för-att-det-är-tisdag-trend"?
På det att världen må bli lite trevfligare...
=0)
Jag skulle kunna göra precis samma sak.
Dock sparar jag nästan alla sms jag skickar och får.
Jag är ju trots allt bara 16.
Skicka en kommentar
<< Home