Absurdism: Den mystiska Smenita (uppdat.)

Jag skulle skriva en kommentar hos mig själv, och fick upp en sådan där trrrrevlig word verification som nästan bara jag roas av. Det är en rysk sömmerska, tror jag.

Smenita, välkommen, må du stanna i all evighet, hann jag tänka, innan hon gjorde det. Hur många gånger jag än skrev kommentarer, så var det bara lilla Smenita som dök upp. Ica kommenterade hon också, till Smenitas envisa förtjusning. Uppdatering: Spring genast tilll Stationsvakt, har har hittat The Centre for Smenitalogical Studies!

Nu tänker ni att jag har ätit för lite eller druckit för mycket eller sovit för lite eller fladdrat runt för mycket och därför valt att blogga om de vingliga spamskyddarorden av rent oförstånd och att jag borde dra något gammalt över mig. Ja, kanske en liten ...
Men jag är trött. Ja. Jag är trött för att jag har åkt runt halva mellansverige och tittat på Ligabasket i Uppsala, där vi till och med kunde skåda en äkta flygande supercool ...
Vi satt på läktaren och pekade på basketfolket och sa:

– Men var det inte han som var b-pojke när vi var a-flickor?
– Ja, men han ser ju ut som en liten gubbe, är han inte lika gammal som vi ... och hur ser vi ut egentligen? Har du suttit med kappan på dej hela matchen?
– Är den där tvåmetersmannen son till honom, han därborta som ju spelade i landslaget bara häromdagen?
– Mhm, 1985. Jag ser att du har stövlarna utanpå byxorna, ska man ha det?
– Titta, där kommer groupisarna! Spring och ta en bild, basketgroupisarna anfaller!
– Kolla, den där coachen där borta, jag klappade hans träningsställsbyxor 1980 för att han hade lånat dem av en kille som jag var kär i.

Ja, det var i sanning en
eftersom vissa till och med blev bjudna på mat och de allra lyxigaste kvällarna äro sådana man tillbringar med gratismat och basketmän i för stora shorts. Nu vill jag på något sätt knyta ihop säcken här genom att erbjuda er en kvällstidnings-
Det är nämligen slut på sötebrödsdagarna för Big Brothermakarna och de andra producenterna för eftermiddagarnas
Eftersom jag har kläckt en megalönsam tv-serie-idé. Numera ska man inte bråka på dagtid i tv utan supa sig
på den nya innedrycken som sägs vara ytterst kletig och svårdrucken, men effektiv:
Sedan kommer då v-fyllan och x-fyllan, men dem har jag inte planerat färdigt riktigt än. För att vinna hela tävlingen ska man förstås
och det ska göras med finess [
rihk-titt].

(Inte ens jag vet ännu vad byrgla är, men jag har i alla fall bestämt att det ska vara jättejättesvårt. Som att gå på näsan eller krypa på rygg.)

Så dagens fråga är alltså: vad är byrgla? Oj, tänk om det inte ens är ett verb! Tänk om denna min listiga kampanj inte alls resulterar i att ett av mig skapat ord införs i SAOL som utkommer 2011.

Hälsningar,