Det här är väldigt ointressant för 99 % av bloggens läsare
Jag tänkte lyda Stationsvakt. Han uppmanar alla att lägga upp videosnuttar på bloggarna och har mage att påstå att det dessutom är enkelt. Well, I beg to differ.
Igår hade vi i basketklubben en lattjolajbanturnering som lokaltidningens sportreportrar har tagit initiativ till. Journalisterna kan inte spela basket över huvud taget (anser jag), men är vältränade så att de orkar spela 90 minuters fotboll. Och ungefär 4 minuters basket i stöten. (Jag skojar inte. Basket är jättejobbigt.)
Så här såg spelarna ut:
Brasklappsdags: titta inte om ni är känsliga för amatörism på alla nivåer.
Uppdatering
Och nu fick vi ett brons på femmilen. Jag är absolut heeelt slut av total nervositetskollaps. Tack, alla som tävlade!
Igår hade vi i basketklubben en lattjolajbanturnering som lokaltidningens sportreportrar har tagit initiativ till. Journalisterna kan inte spela basket över huvud taget (anser jag), men är vältränade så att de orkar spela 90 minuters fotboll. Och ungefär 4 minuters basket i stöten. (Jag skojar inte. Basket är jättejobbigt.)
Så här såg spelarna ut:
Fokusera på Willie Cherry där uppe. Det finns ingen coolare. (Pannbanden är ett utslag av plötslig Björn Borg-ironi.) De som inte har namn är journalister – inte för att de inte har namn utan för att jag inte kan alla deras namn. Sorry.
Plannjas Willie Cherry i NSD 1981.
Det vimlar av gamla amerikanska basketproffs i Sverige. Deras barn börjar ta plats i landslaget och vart man sig i världen vänder, finner man gamla idoler som coachar smålag. Och när då Willie för första gången på 20 år lirade, lydde jag ju Stationsvakt och filmade lite på en höft med min iPhone. Och svängde ihop en filmsnutt. Men precis som när jag skriver, blev det för långt – ingen orkar ju se på drygt sju minuters inte särskilt bra basket. Fast – precis som jag anar när jag läser Stationsvakts uppmaning – det är ju så kul att sitta och pussla och hitta på textkommentarer och jag vet inte allt.Brasklappsdags: titta inte om ni är känsliga för amatörism på alla nivåer.
Orre Trophy år 2010. (De som orkar kolla får se Willie Cherry sätta långskott på löpande band.)
Nu till det som är allmängiltigt som gör att jag trots de interna navelskåderiet publicerar detta:
Idrottsglädjen
1. Jag tjuter av spänning under OS (och vet inte hur jag ska klara av abstinensen i morgon). Jag älskar
- idrottare som med snor rinnande på hakan snäser av journalister som letar efter rubriker (”Känns detta som ett fiasko?”)
- SVT-produktionen med bakomkulisserna-reportage
- tårar hos en fallen stjärna
- ilskan hos ett besviket blåbär
- bitterheten hos en expertkommentator
- fokus och kompetens hos alla inblandade.
2. Jag vrålar av glädje när Tioåringens basketlag gör mål och förlorar med bara 37 poäng. Jag älskar
- små barn med glittrande ögon och konstiga bollfrågor
- ideellt arbetande eldsjälar
- motståndarlagets föräldrar som klappar om oss – förlorarna
- Willie Cherrys slitna knän som ändå håller för ett eller två försteg
- journalister som spelar basket fastän de inte kan
- fokus och kompetens hos alla inblandade.
Idolbild på Willie Cherry 2010.
___________Uppdatering
Och nu fick vi ett brons på femmilen. Jag är absolut heeelt slut av total nervositetskollaps. Tack, alla som tävlade!
19 Reflektioner:
Är idolen släkt med Don Cherry, Neneh (stavning?) Cherry et consortes, är frågan JAG ställer mig.
Och kul att ni har kul! (Lagsport är inte min grej dock, plus att jag är bollrädd...)
WV är bility. Ability utan a, för att bättre gå ihop med basket?
Ja sju minuter är alldeles för långt. Men det är smart att lägga in fina kommentarer här och där i filmen, för gillar man det som filmaren normalt brukar skriva, då sitter man och väntar på dessa. :-)
Vad använder du för redigeringsprogram förresten? Jag gillade den där gardinen.
Captcha: hesse
Antar att alla lag spelade lika långsamt? Har precis för mig att de basketmatcher jag sett tidigare gått en aning snabbare.
Det var roligt att din tumme fick vara med på ett hörn tycker jag. Sen undrar jag förstås om det bara spelades mot en korg?
Jag minns också Willie Cherry från min barndom i Luleå. Han försökte få mig att spela basket men misslyckades. Vad som dock förbryllar mig är att jag minns honom som kolsvart. Har han bytt hudfärg eller minns jag fel som vanligt?
Nja, Howdy, Willie är nog som alla vi andra lite vinterblek bara.
Nej, Pärlbesatt, Willie är av en helt annan Cherrygren än Don och de andra, vad jag vet. Phildelphiaavdelningen tror jag.
Johnny: Jag använde iMovie för första gången i mitt liv, och det var jähäääättekrångligt när man inte är van och inte kan snabbkommandon. (Vilket man märker när jag tröttnade på slutet.) Jag satt i säkert en hel timme och försökte få ihop texten på rätt ställe och klippen på rätt plats och kapa här och där (det var 15 minuter från början).
Men jag närmar mig en Oscar förstås.
YBB: Jag är precis hemkommen efter att ha skrivit protokoll på EB:s herrlagsmatch. Däääääär går det undan -- tjoff, pang, bom, swiiisch och dunk. Det på filmen här är ju faktiskt bara tramsbasket på en korg.
På träningarna brukar vi köra tre-mot-tre på en korg, vilket är lite mer konstruktivt. Då kan man screena loss sina medspelare och tänka ett par steg framåt och jobba mer med utblockeringarna. Det kanske man skulle kunna föreslå till nästa års Orre Trophy.
Tänk om jga skulle börja filma mina egna träningar. Hm.
Räkna foulerna? Nu har ju inte jag spelat basket sen man tvingades till det på mellanstadiet (ja, min inställning för egen del kvarstår) så jag har nog ganska rostiga kunskaper.
Men jag har för mig att man inte fick backa in i en motspelare dribblandes. Eller ha en arm ute som sköld för sig och bollen framlänges.
Sen kan jag inte mer.
Jodå, man får nog backa lite in i andra -- men man får inte spela försvar med armarna huggande vågrätt. Man får liksom stoppa med kroppen, inte händer och armar.
Jag blir alltid utfoulad för att de förr så snabba fötterna numera inte hänger med så att jag far omkring och fladdrar som en väderkvarn istället.
Vi väderkvarnar sitter på bänken från mitten av fjärde quarten, kan man säga.
Inför nästa år: jag tror att det skulle bli en gnutta intressantare om man fick reda på om bollen gick i korgen eller inte. Som det nu är så är korgen oftast ur bild.
Ja filmad egen träning vore intressant. Vi har pratat om det då och då på ridningen, men det har liksom aldrig hänt. (Och vem skulle kameran följa? Vi är sisådär 6-8 stycken ekipage i gruppen.)
Ja, grrrrrrrr. Det där med att korgen inte syns är vansinnigt irriterande. Jag kan höra att bollen går i och se på spelarna hur de agerar när det blir en retur, men det är ju bara jag.
Huuuuur kan man filma utan att korgen syns?
Men ni som de facto har tittat, ska ha tack för det. Som skapare blir man liksom glad fastän det är skämmigt.
Precis som Howdy så slogs jag av att Willie såg väldigt vinterblek ut! Jag minns honom som mycket mörkare.
Fast å andra sidan så har det ju gått ett antal år sedan jag såg honom spela, så det är väl mitt minne som mörknat...
Lotten: Fast det var lite bra att det gick långsamt, då hann jag med i svängarna!
Först tänkte jag faktiskt inte på att det var spel mot en korg, det var nog först i slutet när jag la märke till att det var fullt med folk borta vid den andra korgen, och de verkade inte intresserade av att flytta på sig.
Om du ska filma dina egna träningar kanske du kan sätta fast filmutrustningen på huvudet som en pannlampa!
Jag blev jämt foulad i basket i skolan eftersom jag spelade handboll och var van vid reglarna därifrån. Ursvårt att ställa om!
Volleyboll var också svår, för där skulle man ju inte dribbla eller komma i kontakt med motspelarna alls. Av någon anledning gjorde det ondare att dyka efter en volleyboll än att kasta sig in i målgården i en handbollsmatch.
Ett "t" att sätta in på valfri plats i min kommentar ovanför.
Vad kul att du är här och fyller på i kommentatorsbåset, YBB. Själv är jag bara ute och skottar idag. Jäääädrar vad det snöar!
Nej! Nu kommer plogbilen! Måste ut och hötta med näven!
Man kan bli liiiiiite less (eller mycket, det närmar sig det senare) på allt snöande.
Jag menar, julen är ju över. *?*
Nu snöar det här också. Igen. Väldans igen.
Jag funderade på "They're coming to take me away haha" tidigare idag när flingorna var som lappvantar.
Nu har jag snyltbloggat här lite grand för att slippa OT:a för mycket i min egen blogg. (Och på vägen hit, från min egen, så hamnade jag på en skolreseblogg. Jisses vad jag skrattade!)
Jag kan fylla på lite till! Det snöar verkligen jättemycket idag, ungefär som när det var klass 2 storm för någon vecka sen fast utan storm.
Skicka en kommentar
<< Home