Nä, Knaust, det här duger inte (uppdat.)
Jag har ju bott på hotell Knaust tidigare. (Sa hon världsvant.) Känslan av lyx gav mersmak, så jag betalade igår glatt flera hundralappar mer än jag brukar bara för den där entrétrappan och ... vad det nu var jag gillade.
Men internet får man bara i tretimmarspass och en kopp te får man be om i receptionen och dessutom betala för.
– Jag skulle vilja ha en kopp te ... men jag har ingen vattenkokare på rummet och hittar inget här nere ..?
– Nej, då får du gå över till restaurangen dääääär borta. (Receptionisten pekar ut på gatan.)
– Så ni har inget te här?
– Ja. Men då får jag fixa det. Ute i köket.
– Jaså, jamen då vill jag ha en kopp te. Från köket.
– Vilket rumsnummer?
– Etthun... jahaja. Vad kostar teet?
– Tjufyra kronor.
Hon kunde ju ha fyllt på ända upp till brädden, tänkte jag lite snörpande här.
(Åh, vad jag är petig. Vad spelar nu 24 kronor för jädra roll när jag har lagt ut flera hundra bara för att få ligga ner? Men tänk om vi skulle kunna eliminera sömnen ur våra krav på skön tillvaro. Vad många hotell som skulle få slå igen. I alla fall de som varken har te eller minibar på rummet.)
Ett huskors och en av många dödskallar.
Numera kan man inte åka till främmande städer utan att träffa bloggare. Att ligga och slöa på hotellrummet istället för att vara social och diskutera bloggkluster går inte för sig. Jag och Huskorset satte oss därför på en pub med medaljongtapeter, roulettebord, formel 1-tv, flippermaskiner, sitcom-tv, dödadjurskallar och en vaktande polisbil utanför. Eller som en sluddrande man sa till mig:
– Nå. Bolispilen. Jå.
Sedan löste jag och Huskorset världsproblemen. Varefter jag gick hem till finhotellet och duschade samtidigt som jag såg på tv och hällde ut ohemult stora mängder schampo samt använde alla handdukarna på en gång och slösade bort all eventuell energi som vi sparade när vi satt i mörker i lördags kväll. I morgon bitti ska jag äta fruktansvärda mängder frukost – om jag vaknar. (Väckning via tv är beställd eftersom min mobil ligger hemma i vardagsrummet och piper.)
Uppdatering i gryningen
Det är ju tur att man inte betalar extra för frukosten eftersom jag drack te ur fingerborg och tog bacon bara för att kunna fotografera den. Det ska fan vara hotelldirektör.
Jag drack te som var värt 96 kronor i morse.
Men internet får man bara i tretimmarspass och en kopp te får man be om i receptionen och dessutom betala för.
– Jag skulle vilja ha en kopp te ... men jag har ingen vattenkokare på rummet och hittar inget här nere ..?
– Nej, då får du gå över till restaurangen dääääär borta. (Receptionisten pekar ut på gatan.)
– Så ni har inget te här?
– Ja. Men då får jag fixa det. Ute i köket.
– Jaså, jamen då vill jag ha en kopp te. Från köket.
– Vilket rumsnummer?
– Etthun... jahaja. Vad kostar teet?
– Tjufyra kronor.
Hon kunde ju ha fyllt på ända upp till brädden, tänkte jag lite snörpande här.(Åh, vad jag är petig. Vad spelar nu 24 kronor för jädra roll när jag har lagt ut flera hundra bara för att få ligga ner? Men tänk om vi skulle kunna eliminera sömnen ur våra krav på skön tillvaro. Vad många hotell som skulle få slå igen. I alla fall de som varken har te eller minibar på rummet.)
Ett huskors och en av många dödskallar.Numera kan man inte åka till främmande städer utan att träffa bloggare. Att ligga och slöa på hotellrummet istället för att vara social och diskutera bloggkluster går inte för sig. Jag och Huskorset satte oss därför på en pub med medaljongtapeter, roulettebord, formel 1-tv, flippermaskiner, sitcom-tv, dödadjurskallar och en vaktande polisbil utanför. Eller som en sluddrande man sa till mig:
– Nå. Bolispilen. Jå.
Sedan löste jag och Huskorset världsproblemen. Varefter jag gick hem till finhotellet och duschade samtidigt som jag såg på tv och hällde ut ohemult stora mängder schampo samt använde alla handdukarna på en gång och slösade bort all eventuell energi som vi sparade när vi satt i mörker i lördags kväll. I morgon bitti ska jag äta fruktansvärda mängder frukost – om jag vaknar. (Väckning via tv är beställd eftersom min mobil ligger hemma i vardagsrummet och piper.)
Uppdatering i gryningen
Det är ju tur att man inte betalar extra för frukosten eftersom jag drack te ur fingerborg och tog bacon bara för att kunna fotografera den. Det ska fan vara hotelldirektör.
Jag drack te som var värt 96 kronor i morse.Etiketter: Earth Hour, petitesser, Sundsvall, te
22 Reflektioner:
Jag är ju lika svår på kaffe som du är på te och orkar inte med det där krånglandet för att få tillfredsställa sin oskyldiga last när man bor på hotell (vilket jag i och för sig inte gör så ofta). Så nu har jag alltid med mig en doppvärmare! Finns på Clas Ohlsson och tar nästan ingen plats alls i bagaget. Tuff är den också. Sen får man förstås inte glömma pulverkaffe respektive tepåsar. En mugg och en tesked brukar man faktiskt få låna alldeles gratis på alla anständiga hotell.
Vilka flipperspel hade de på puben?
Hur fungerar väckning via TV?
Svart bacon, är det någon ny trend?
Knaperstekta bacon är ju goda.
Nu tar det ju lite längre tid att tillaga kremerade bacon.
Fick du betala extra för dem, tro?
Väckning via tv var coolt: tv:n slås på (men man måste ha den på stand by när man lägger sig) och om man inte stänger av den, höjs volymen i olika steg varje minut. Om man efter en viss tid inte har stängt av den, går ett larm ner till receptionen. Om hotellpersonalen då bryter sig in i rummet med kofot, vet jag inte.
Tyvärr vaknade jag två minuter innan tv:n gick igång.
De kremerade baconbitarna låg förresten bland till synes kokta baconslamsor. Det där trevliga mellantinget var slut. (Om det någonsin hade funnits.)
Skulle också till att rekommendera doppvärmare. Räddare i nöden när man inte bor på civiliserade hotell.
Alltså, den här wv:n kan man inte slösa bort!
Den säger "quetemp" – ja, man undrar verkligen vilken tid man lever i när man inte kan få anständigt te och bacon!
Asså, 24 spänn för en kopp te! Som Helena föreslår, du får börja kånka på egen vattenkokare och tepåsar. Det är bättre än att i längden dö av te-abstinens alt. betala 24 kronor för en (!) kopp.
Herre je. Jag lägger mej över bordet och gråter. Vad har hänt med min barndoms gamla fina Knaust? Jämmer!
Wv säjer yotor. Det är Yotor som ha slagit till mot Knaust, så klart. Kremerat baconen och krympt frukostkopparna.
Ja, precis som ni råder mig, ska jag ta med mig egna te-attiraljer i fortsättningen. Jag behöver inte ens investera i någon apparat eftersom allt finns hemma.
Nu åker jag förresten tåg igen. Men det är så konstigt. Vi är i tid och ingen mår illa och det finns massa att äta och det är varken för varmt eller kallt och ingen pratar för högt i sin mobiltelefon.
Jag har med andra ord hamnat i ett parallellt universum.
Hasse: Flipperspel? Inte en susning! Finns det olika? (Om jag nu har kränkt alla flipperlovers, så ber jag om ursäkt. Det är så mycket jag inte vet.)
Tacka vet jag hotellrum i England av den orsaken. Där har minsta pang te- och kaffefaciliteter på rummet!
Ja! Alla i Storbritannien som vill ha föreläsningar om svenska skrivregler räcker upp en hand! Jag kommer på studs och vill bara ha te i arvode.
Hasse: Det är ett med en massa olika monster. Efter en stund reser sig Frankenstein och då ska man träffa honom, vilket är ganska lätt för då har det blivit multiboll. Minns inte vad det heter. Men om du är väldigt, väldigt intresserad kan jag gå dit och kolla.
Jag tyckte att koppen på första bilden såg ut att vara på tok för liten för att dricka te ur. Koppen på andra bilden ser ut som ett för tidigt aprilskämt.
Apropå aprilskämt, så har jag inte kommit på något. Dessuto har jag inte somnat än. Men jag är hemma!
m
Aha, Monster Bash. Ett av de mest spelade. Bra val.
Bra pub. :)
Det ska fan vara hotellgäst menar du väl? Hotelldirektören skrattar väl hela vägen till banken medan du dricker te ur fingerborgar?
Fast nä, Niklas, jag tänkte faktiskt på att jag är en petig gnällspik som gör livet surt för hotellchefer.
Det har ju liksom hänt förr ...
Skicka en kommentar
<< Home