Äckelpäckel och ideellt arbete

– Äntligen fredag! tjoar man.

Sedan blinkar man till och så är det måndag morgon.

Denna helg (liksom alla andra) är det basket och basket och basket. Ungdomsmatcher, damligamatcher, herrmatcher och kioskförsäljning samt golvsopning. Ideellt arbete is my middle name. När basketen tar slut, är det orienteringssäsong. Då städar vi djurparken.

Här sitter jag i sekretariat med en tidtagningsdil... pinne. Men det gäller att inte titta på den, för då blir logiken helt fel. Sedan när är rött färgen för start?

I pausen mellan två matcher hittade jag och en tvåmetersman (vars fötter inte fick plats på bilden) en soffa med perfekt utsikt mot planen och uppvärmningen. Klart att man tar fram datorn då.

Snart ska vi gå in här och hämta vatten till kaffekokning åt sponsorerna. (Nu kommer den egentliga anledningen till att jag bloggar direkt från basketläktaren.)

Stans sporthall är inte ny. Den byggdes 1956 och borde liksom Borg & Stenmark ha pensionerats för ett tag sedan. Speakern måste artikulera som en talpedagog för att publiken ska höra. Man ser extraväggar som är uppbyggda av omålad plywood, damm och smuts i många hörn samt handbollsklister överallt ... men man ser inte många tekniska finesser. (Det är alltså samma hall som jag var i på Kentkonserten i torsdags.)

Här är vasken där vi hämtar vattnet till kaffet ... (klicka gärna för förstoring).

Månne får jag nu skäll för att jag har offentliggjort detta. Men det är faktiskt för läskigt för att inte berättas om. Hur noggranna vi än är, hur mycket vi än sköljer och putsar, är risken stor att en och annan kemikaliebasilusk smyger sig ner i kaffet. Fast det kanske bara rensar tarmarna?