Stora besvikelser (uppdat.)

Idag klockan 09:00 kommer Sommarredaktionen här att berätta vilka tio okända amatörer som får chansen att kaaaaaaaaanske bli Sommarpratare i juli.

Uppdatering: Nope. Jag var inte en av de utvalda.

Apropå det, minns jag en Lundakarneval när jag hade sökt in till att få deltaga i Revyn, Cabarén, Filmen och allt annat som hade med scener att göra. När beskedet kom, trodde jag att jag skulle dö på stört.

Jag var uttagen som ”funktionär i Idrottssektionen”.

Besvikelsen visste inga gränser. Jag skrek ut min förtvivlan genom fönstret på Hallands nation, jag låg på mage på sängen och grät, jag ringde till min blifvande djefla man och bad om tröhöhööööst. Jag kände starkt att livet just hade tagit slut. (Proportioner, lilla unga Lotten, proportioner!)

Nu ordnade allt sig till det bästa. Jag hamnade med ett musikgäng som hette ”Nisses stuga” och fick stå på scen konstant i tre dagar. Fortfarande har jag kvar en ogjord tenta sedan dagarna runt karnevalen 1986. Stora besvikelser hanterar jag numera med ett ointressant jämnmod och lugn.

Men just nu är jag lite nervös.

Uppdatering: De utvalda berättade bl.a. om cancerbesked, att vara rökare, trottoarsame och pärlfiskare, att vara 133 cm lång, om att skiljas, att vara bröllopssångare eller bulimiker samt om drömmar och passioner.

Uppdatering igen: Vet ni, jag hann klockan 08:57 fantisera ihop en fantastisk historia om mig själv där braskande rubriker som ”Den nye Ehrenmark” och ”Succé” ingick. Nu ska jag dra något gammalt över mig. Kanske rostbiffen från förra torsdagen.