Jag, jag, jag och de andra
När jag emellanåt inser att jag har tillkortakommanden – och accepterar dem – hemfaller jag en stund senare alltid åt bortförklaringar.
Jag är till exempel inte en Anja Pärson eftersom jag fick ärva min farmors knän, och de gör ont. Jag är inte en Katherine Hepburn eftersom jag föddes i fel tid och fel land och förresten är Spencer Tracy inte min typ. Att jag inte är en Jan Guillou beror på att han har lagt rabarber på alla lyckobringande skrivmaskiner som heter Adler. Att jag inte är en Astrid Lindgren beror blott och enbart förstås på att jag inte kan stenografera.
”Den snabba skriften”, utgiven av Melinska Stenografförbundet 1962.
Ok. Ska nog ta mig i kragen och lära mig att stenografera i alla fall.
Jag är till exempel inte en Anja Pärson eftersom jag fick ärva min farmors knän, och de gör ont. Jag är inte en Katherine Hepburn eftersom jag föddes i fel tid och fel land och förresten är Spencer Tracy inte min typ. Att jag inte är en Jan Guillou beror på att han har lagt rabarber på alla lyckobringande skrivmaskiner som heter Adler. Att jag inte är en Astrid Lindgren beror blott och enbart förstås på att jag inte kan stenografera.
”Den snabba skriften”, utgiven av Melinska Stenografförbundet 1962.
Ok. Ska nog ta mig i kragen och lära mig att stenografera i alla fall.
17 Reflektioner:
Min erfarenhet av stenografi är att man snabbt kan lära sig att skriva betydligt fortare än med vanlig handskrift.
Tyvärr är det mycket svårare att lära sig att läsa vad man själv har stenograferat. Någon gång på 90-talet deltog jag i en skrivarstdudiecirkel. Första gången skulle vi skriva en kort text och läsa upp. Jag stenograferade ner min text.
Det pinsamma kom när jag skulle läsa upp vad jag hade skrivit. Jag stakade mig å det grövsta när jag skulle försöka tyda vad jag hade skrivit. Det var nog efter detta som mitt stenografiintresse svalnade, och jag lärde mig aldrig att få flyt i läsandet och med tiden glömde jag även bort hur man skriver stenografi.
Men är det då inte som att cykla? Har man en gång kunnat, så ...
Min handstil ser faktiskt ut som stenografi; jag fick aldrig lära mig den vackra, gammaldags handstilen utan bara den nya från runt 1973. Min handstil påminner faktiskt om den här "word verification" som man måste skriva in när man ska kommentera.
Förtydligande: min skrivstil ser ut som oläslig stenografi, medan min supertydliga handstil ser ut som "word verification". Vinglig och ojämn.
asså, när man väl fått upp ögonen för något, vad som helst - då kan man ge sig fasiken på att det REGNAR referenser till detta som aldrig tidigare brytt sig om. det kan var orter man aldrig hört talas om - plötsligt kommer fan och hans moster därifrån. och nu stenografi. ni vet väl att ett av de få ställen, förutom i borås där man av någon anledning har en både livaktig och framgångsrik stenografiförening, där det dagligen stenograferas är riksdagen? alla debattar, eu-nämnder, interpellationer. och så skrivs anteckningar/inspelningarna ut i rasande fart och publiceras i protokollform redan dagen där på.
Vad gör man i en stenografiförening förutom att kanske stenografera mötesprotokollen?
- Tjena Nisse, såg att du har kommit på ett nytt sätt att stenografera ordet "pubbeunge".
- Tjenare, tjenare. Ja, men det senaste är nog att börja stenografera på datorn.
- Nä vasäjeru? Coolt!
När kommer då stenografibloggen? Jag vill verkligen lära mig, men den här boken jag har, är ... svår.
Åh, man TÄVLAR förstår du, vilket kanske borde falla dig på läppen? Och så tror jag man fnular och hittar på egna fiffiga sätt att skriva grejer så att man blir snabbare än sina med- och motstenografer och hindrar dem från att läsa... Jag kommer att tänka på bridge och esperanto, undrar om det inte finns en grad av överlappning där? Åh, det finns så mycket att spekulera över!!
Jag är bara intresserad av om Du hittar Dina Kort!
ag försöker odla en positiv livssyn:
När viktiga ting är borta LETAR jg inte,
Jag sätter igång och städa!
Bästa utfallet är att jag hittar det bortkomna.
I varje fall får jag ju STÄDAT.
Och det brukar innebära att jag, som Du oxå påpekade, hittar en massa ANDRA saker som varit borta!
Lycka till
( min bikstavkombination kex+hej
Ta Dig ett kex!
Jag läste stenografi på gymnasiet i ettan (och då talar vi om 1975), och det var ganska kul, om jag nu minns rätt, men jag har aldrig haft ett endaste dugg nytta av det.
Jag skriver fortare på vanligt sätt, men det är i o f s lika oläsligt...lixom :o)
Stenografi? Jag trodde det hette petrologi.
Nej den var dålig, men jag är förlåten på grund av gruvlig jet-lag. Dessutom har jag inte bloggat på över två veckor och kan därför klassa mig som ringrostig.
Stenografi och teckenspråk, har jag ibland önskat att jag kunde. På jobbet hade man ju teckenspråk med VISSA av sina arb.kamrater men det är nog inte det officiella misstänker jag. Så undrar jag också, hur går det med dina förlorade kort? Blev de kvar på disken när Du sprang Tuna Park-rännet?
Jag har glömt bort hur man skriver för hand. Jag skriver min signatur ibland, när jag handlar på kort, och nån gång per kvartal skriver jag en inköps- eller komihåglista.
Min far utbrast att jag skriver lika dåligt som han gör efter sin stroke!
Jag skriver bara på datorn och printar ut. Jag försökte lära mej korrekt fingersättning, men det går inte. Jag är dock hejdundrande snabb med två pekfingrar och en tumme, vars enda uppgift är att trycka fram mellanslagen.
Stenografi vore coolt att kunna, men jag är mer nyfiken på stenografimaskinen!
Hur funkar det? Jag har hört att den har några få knappar/tangenter som skriver ut vanliga stavelser... kan någon verifiera?
Jag har ju bara sett en sån på tv när det vankas amerikansk rättegång.
(Så ska den helst vara kopplad till en dator med ordbehandlingsprogram som tolkar anteckningarna åt en.)
Att jag inte tänkte på detta förut: Melinska Stenografförbundet har ju en sajt.
Textremsorna på tv kan skrivas simultant på ett speciellt tangentbord som heter Velotype, och på det kan man trycka ner flera tangenter på en gång (pah, det gör jag hela tiden).
Nu när jag har gett upp jakten på betalkort och legitimation kommer jag att få en vansinnig massa tid över till att öva på både stenografi och tangentbordstryckningar. (Tsst. Inte alls. All tid kommer att gå till att rensa upp i röran efter letandet.)
Sandra:
Jag tror att jag egentligen bara vill kunna för att ibland få säga "ja, jag kan stenografera" så att alla som hör det ska säga "åååå vad du är duktig!".
Kanske tror jag även att jag tänker på ett annat sätt när jag skriver för hand. Eller, rättare sagt, jag vet att jag skriver annorlunda med tangentbordet framför mig.
Hade jag nu varit en djuping, hade jag börjat svamla om att skrivupplevelsen blir annorlunda i olika stadier i livet, i olika rum samt i olika skrivsituationer och med olika skrivverktyg och att jag söker ett sätt att skriva lika snabbt som jag tänker. Men jag är ingen vidare djup djuping. Än ...
(Denna kommentars "word verification" lyder ucztveg. Vet ni vad det är? Jo:
-- Uxcztveg!
-- Prosit.
Så djup är jag.)
Uxcztveg -- det tror jag är vad en van sekreterare läser när hon försöker tolka min stenografering av ordet ”boll”.
Kunskap är makt! Kolla:
Från: Kundtjänst Kundtjanst@ur.se
Datum: tisdag 24 jan 2006 09.55.24 GMT+01:00
Till: "Olle Bergman" info@bergman.com
Ämne: SV: Beställning av stenografikurs
Hej!
Vi skickar mot faktura och den kostar 250:- + frakt. Leveransen kommer att ske inom några dagar.
Med vänlig hälsning,
URs kundtjänst
Hjälp!
Betala 250 kr för en faktura!
Vad kostar det fakturerade?
Ha! Jag som är en sådan förfärlig språkpolis såg inte det! Cecilia tilldelas härmed en guldstjärna. Nu ska jag mejla UR!
Skicka en kommentar
<< Home