Idag 1: Kunskapens dag
Jag är med alla pendlare på väg mot Stockholm. Det är ett direkttåg som går direkt utan stopp, utan att stanna ... sa jag att det går direkt? Direkt betyder swooooohooooosch, nästan som om man sitter i en teletransportör. Men. Vi stannar. Och stannar. Och så stannar vi en liten stund. Alla pendlare tuggar fradga och jämför tågerfarenheter, de tuggar också på sina nagelband och de håller krampaktigt i sina mobiler för snart, snart måste de nog ringa någon. De stönar och de suckar och snart blir det allmän hyperventileringskollaps. Tågvärden tror att vi blir tre minuter försenade. Stånk, stön och tuggelitugg.
Jag kommer att under förmiddagen försöka rapportera från Kunskapens dag. Särskilt om jag stöter på kunskap. Men först måste jag leta upp en toalett – jag målade en bokhylla med grön bets igår och glömde att sköta min manikyr efter det. Mina händer ser ut som grönmögelost.
Jag kommer att under förmiddagen försöka rapportera från Kunskapens dag. Särskilt om jag stöter på kunskap. Men först måste jag leta upp en toalett – jag målade en bokhylla med grön bets igår och glömde att sköta min manikyr efter det. Mina händer ser ut som grönmögelost.
7 Reflektioner:
Fina, fina David Attenborough! Krama honom från mig!
Webbredaktören på www.kunskapspriset.se borde införskaffa lite kunskap om sär- och hopskrivning i svenskan:
”SVT 24 direkt sänder seminariet.”
Får vi rösta? I kategorin "Skola och utbildningsväsende" röstar jag på Lars-Gösta Dahlöf, i "Offentlig verksamhet" på Hans Rosling och i "Folkrörelser/organisationer" på Hungerprojektet. I de två kvarvarande kategorierna kan jag inte bestämma mig.
Aha, så skulle det hela ju ha anordnats: bloggare med Översättarhelena i spetsen kunde ha fått rösta fram pristagarna!
När det gäller särskrivning och annat kunskapskrafs här, har jag en hel del att klaga på redan.
Nu ska jag krama Sir David.
Sir Davids annalkande kram från vackra svenska flicka avstyrdes av fem ivrigt naturdiskuterande slipsar.
Översättarhelena: Priserna i de där kategorierna måste nog offentliggöras ikväll, för jag såg inte till några andra priser än näringslivspriset som gick till Bokmässan och hederspriset som den fantastiske David Attenborough fick.
(Varje gång jag ska stava till hans namn tänker jag på Lille Hiawatha.)
Trevligt och träffa attenborough i och för sig, men det var beskrivningen av pendlarna som jag skrattade åt ;)
Man vet att man inte bor i Stockholm längre när man inte rusar till tunnelbanan längre utan tänker att ja ja det kommer ett till tåg om fem minuter...
Skicka en kommentar
<< Home