En resa i tiden: 1973
Under juldagarna snubblade jag över ett gäng gamla tidningar och höll inte på att ta mig upp igen. För hur kan man låta bli att frossa i antika kaffepriser, tidstecken, mode och synnerligen upprörda texter om politik?
Men som vanligt fastnar jag för oviktigare saker än politik. Som t.ex. tv-programmen. Visserligen är det uttjatat nu, allt dravel om hur det
Så vad handlade denna dags tv-program om? Är det som vi minns i ett rosa, politiskt skimmer bara Allan Edwall överallt?
Vad var nu Moses Makone? Jo, en sång med musik av Carl-Axel Dominique (som bodde på samma studentkorridor som mina föräldrar) och text av – tadaaa – Lars Forssell! Jag har hittat refrängen. Koncentrera er nu.
Jaha. Tänk ändå vad han kunde, Lars Forssell.
Förutom detta kunde man se på
Är vi representativa här? Eller lockar tv:n fortfarande hemma hos er?
Men som vanligt fastnar jag för oviktigare saker än politik. Som t.ex. tv-programmen. Visserligen är det uttjatat nu, allt dravel om hur det
- aldrig fanns något intressant på tv
- bara fanns två (2) kanaler
- var ovanligt med program i färg
- inte någonsin gick tv-program på natten, morgonen eller eftermiddagen
- bara sändes tråkprogram
- bara sändes politiska program
- bara sändes program med Allan Edwall.
Man borde kunna klicka på bilden så att den flärpas upp i kolossalformat. Men tekniken krånglar.
Så vad handlade denna dags tv-program om? Är det som vi minns i ett rosa, politiskt skimmer bara Allan Edwall överallt?
1. Ugandaflyktingar i färg. (Och ett språkfel – det är ju det jag säger: de/dem-okunskapen är inte ny!)
2. Fröken Ensam Hemma! Ett av världens bästa barnprogram. Tänk vilket intryck detta gjorde på oss som såg den. Gunnel Linde: tack!
3. Ett finskt program om de politiskt förföljda. Med dikt och musik!
Vad var nu Moses Makone? Jo, en sång med musik av Carl-Axel Dominique (som bodde på samma studentkorridor som mina föräldrar) och text av – tadaaa – Lars Forssell! Jag har hittat refrängen. Koncentrera er nu.
Moses Makone var med i ett parti
som ville ge [sic] Moses Makone fri.
För sånt blir man häktad, för sånt blir man piskad,
för sånt blir man hängd i ett rep, min vän!
För friheten blir man våldtagen! För friheten blir man tagen!
Den som vill bli fri som skogarnas djur: han blir satt i bur.
Så är lagen. Hos oss. Så är lagen.
Jaha. Tänk ändå vad han kunde, Lars Forssell.
4. Ännu mer dikt! Aha, ännu en kärv höst för den svenska lyriken.
5. En pjäs om ett lärarrum – ett lärarrum som kallas ”en avskärmad värld”.
6. Japp, Allan Edwall.
Förutom detta kunde man se på
- en kvarts fransk följetong om krig och kärlek
- 90 revolutionära minuter om proletariatets kamp i 1960-talets Argentina
- Sten Feldreich som för ”nyfikna” berättar om vatten
- Gary Engman i Kvällsöppet – ännu mer om skola, elever och lärare.
Ännu mer nostalgi: sport, sport, sport!
Är vi representativa här? Eller lockar tv:n fortfarande hemma hos er?
49 Reflektioner:
Äääääsch, bilden flärpas inte alls upp. Grrrrr.
*tar på mig mekanikermössan*
Aaah, nu flärpas det för fullt!
Jodå, skulle jag just skriva, jag får en stor bild! Mycket intressant. Mycket intressant. Jag undrar till exempel vad det där lilla programmet föreRapport kan ha varit.
Och jaaa, Fröken Ensam Hemma! Jag älskade både boken och tv-programmet. Eller, jag har åtminstone för mig att jag älskade det även på tv, men då måste det också ha sänts under senare år för jag kan inte ha minst det från 1973. Minst? Vad konstigt det låter.
Jag var inte född 1973. Men jag minns när vi fick kabeltv när jag var 8. ENORMA mängder kanaler. Och jag minns när tv3 först började sända.
Fröken Ensam Hemma tyckte jag också om minns jag. Mest minns jag trasmattan som gungstolen stod på.
Nu hoppas jag att vi kommer att få veta om det heter så som Crrly skrev, ha minst. Vad sägs om "ha munnits"?
Skickligt få ut så mycket text och tankar kring den usla tv-tablån!
Den (o-)uttalade önskan från programmakarna på den tiden var väl att få in folk i en viss fåra. Det fanns t.o.m tankar på att förbjuda satellit- och kabel-TV när de kom.
Själv minns jag det mest besökta mötet någonsin (90+ av 120 lägenheter) i min dåvarande förening. Det handlade om kabel-TV, bu eller bä.
En kvinna bad faktiskt om en spärr mot annat än TV1 och TV2. Hon var i ensam minoritet.
Plastfarfar: Visst, men numera är det värsta diversiteten i teve. Det finns hjärndöda svammelprogram och förnedrande mobbningsprogram och fördomscementerande såpor i alla fifty-seven channels.
När det fanns få kanaler i teve kollade jag i alla fall lite. Nu kollar jag _aldrig_, jag ser bokstavligt talat aldrig på teve, det finns noll program som jag kan tänka mig att lägga en minut av mitt liv på. (Nej det var inte sant: i teorin finns Kunskapskanalen, som jag vet sänder mycket bra. Men jag prioriterar den ändå inte högre än nånting annat i tillvaron.)
Fast jag är inte tevemotståndare, så ska inte den här kommentaren läsas. Jag tycker bara teve är så meningslöst.
Men,
lotten: jag blev glad och nostalgisk över att se programrubriken Halvfem, för den påminner mig alltid om vad min dåvarande bästis sa när hon blev pikad för sitt ... eh ... samröre med en snygging från Örebro: "Du, det Olle och jag har gjort, det kan man visa på Halvfem!"
Frågar man en klichétroende amerikan skulle detta väl inte utesluta nånting alls, men vi som hörde genmälet kunde ju bara beklaga den gäspningsframkallande hångelfaktorn.
Men ikväll är det ju nytt avsnitt av "Morden i Midsomer"! Det måste jag se. I övrigt ser jag faktiskt mest serier där mord och hemska brott begås insåg jag just när jag tänkte efter. Till exempel "CSI", "CSI NY", "CSI Miami" och "Criminal Minds". "Fringe" är bra också, mest för att Walther Bishop är otroligt underhållande. Sen brukar jag fastna i dokumentärer om saker jag inte ens visste att jag var intresserad av. Det är så man hittar nya intressen!
"Fröken ensam hemma" vet jag att jag tittade på, men jag kommer inte ihåg vad det handlade om. De andra programmen som sändes verkar inte ha varit speciellt intressanta för en 8-åring.
Som 80-talist finner jag den här tablån tråkigt underhållande på något oförklarbart vis. Och tänk att Anslagstavlan fanns redan då!
Första TV minnet är av Drutten och Gena som sändes i Sveriges Magasin. Sedan kom Misse och Mojje. Efter det var mitt TV-intresse slut.
Karlsloken minns ALLA barnprogram som sändes 70- och en bit in på 80-talet och imponerar med att dessutom minnas alla signaturmelodier!
I mitt barndomshem flyttade färg-TVn inte in förrän julen 1982! Då hade redan den första 3D-filmen sänts i SVT! De röd-gröna 3D-glasögonen följde med tidningen.
Nu tittar jag mest på (hyr) film, som jag väljer själv!
Fröken Ensam Hemma! Syrran, kusinen och jag lekte det hemma hos kusinen för hon hade så lämpligt en gungstol och skrivbord och säng i samma rum. Verkligen ett av de bättre barnprogrammen jag kommer ihåg. (Några andra var Kroppen och om matcirkeln.) Annars var det ju mest för småbarn kl halvfem och för lite större kl halvsex. Inte undra på att det var extra roligt med jullovsmorgon med tecknade filmer redan kl 8. (Eller var det 9?)
Javisst, det fanns ju även lite tecknat vid 7 på kvällen i Sveriges Magasin. John Blund som visade vackra ryska sagor. Kommer ni ihåg att man kunde köpa plastblundar och måla själv? Ingen visste ju exakt vilken färg hans kläder hade för färgTV var inte så vanligt.
Numera försöker jag titta så lite som möjligt. Finns ju roligare saker att fastna framför. Bloggar t ex.
crrly: mints?
Ja det var för ruskigt på den tiden. Tacka vet jag nu när man får se Henrik Sjyffs dra av sig byxorna och alla dessa Lindor ha offentliga samlag.
Det här med "dem" är språkpolisens fel. Ni har lärt folk att man inte får skriva "dom" så därför skriver dem naturligtvis "dem" när man skulle ha sagt "dom".
Gott nytt år i alla fall men jag tvivlar på det.
Catharina: Som tecknattörstande 60-talist älskade man Anslagstavlan. Förutom Kalle Anka på julafton var Anslagstavlans vinjett och solfilmen det enda tecknade på tv.
Jag tittade väldigt mycket på TV, när jag bodde med exmaken. Nu som singelmamma har jag rationaliserat bort TVn nästan helt. Men det är klart at kommer Morden i Midsomer ikväll får jag nog titta lite...
Och crrly, nu har jag lärt mig nåt nytt, skulle halt klart ha skrivit munnits.
Skulle även korrläsa mina texter bättre....
Nej, tv:n lockar sällan. Datorn är roligare. Sportnytt lockar minst av allt. Morden i Midsomer lockar även mig.
Jag tror inte på Bengt O:s teori om dem och dom.
Och tittar mycket mycket lite på tv nuförtiden.
I ena ringhörnan har vi Ullah och Lotten, i andra har vi Bengt. Och vi slår på knock: man får visst skriva dom!
Här förklarar jag detta mer ingående.
Och så tackar jag för alla minnen om minnen! Titta vad jag kan sjunga:
Här har ni Misse & Moje
Vi gillar allt som skoj e
Välkomna hit och titta (hälsa?) på
i vår lilla vrå för två
Och han som var Genas röst var samme karl som utan tröja spelade låtsaselgitarr bakom Lasse Holm och Monica Törnell i Melodifestivalen 1986.
(Bra att kunna.)
• Ja just det -- jag gillar ju även Bones och NCIS pga. alla likmaskar och vattenlik.
• Åh! I detta nu kan man titta på 2½ män (man?) med Charlie Sheen som liksom spelar sig själv.
• Men vänta, inatt låg jag ju uppe och kollade på när Småkronorna slog Ryssland med 4-1.
• När kommer House tillbaka?
Det verkar som om jag tittar mer på tv än jag tror.
Var Morden i Midsommer bra? Jag somnade strax efter att den mördade Gullivers syster fått dödsbeskedet. Och HUR orkar man titta på sport mitt i natten?
Jag är nu allvarligt orolig för att missa 12-slaget inatt. Går Grevinnan och betjänten fortfarande?
Lotten ta bort frågetecknet och parentesen och ordet titta. Det ska vara "välkomna hit och hälsa på".
Har googlat lite på fröken ensam hemma och det ska handla om en flicka som blir lämnad ensam hemma ibland och när hon blir det så förvandlas rummet till ett hav med fiskar i och hon upplever äventyr. Låter bekant, jag får fram minnesfragment från de djupaste kalklagren.
Något jag minns bättre är Jakob Dunderskägg med Janne Carlsson. Dom kastade blöjor på jättekrabbor, eller något liknande.
Mumlan med Gösta Ekman, svaga minnen men dom finns där.
Ok, alltså:
Här har ni Misse & Moje
Vi gillar allt som skoj e
Välkomna hit och hälsa på
i vår lilla vrå för två
Som sagt. Det är ju mycket viktigt att kunna sådant här.
Fast min far ändrade texten en smula till "Välkomna hit och släpp en skit, i vårt lilla hus för bus". Vansinnigt roligt när man är så där 6 år. Han kallade även Musse Pigg för Pisse Mugg.
Ta nu hänsyn till dessa uppväxtfaktorer som jag drabbades av när jag formades till den jag är idag.
Vi har kunskapskanalen, jag ahr en matlagningskanal, discovery channel, national geographic och en bunt andra kanaler med bra program så vidare nostalgisk tänker jag inte bli (läs inte alls). Jag växte upp med barnprogram a la Vilse i pannkakan. Jag är Staffan-Westerberg-skadad sedan dess.
Här, man kan kolla på MiM i sju dagar:
MiM på SVT Play
Länk till just gårdagsprogrammet, som har en jättehäftig inledning (bara några sekunder).
Hm. Ja... det är något med mängd, mer och helst ännu mer, som är förrädiskt. Man tror lätt att meraflera automatiskt innebär gladare.
Hur glad blev man inte, på den tiden Halv fem begav sig, när man såg en julklapp som bara måste innehålla en LP-skiva? Få skivor och kassettband överspelade flera gånger framlänges och baklänges. Nu finna musiken överallt- spotify, youtube. Visst är det bra, men g l ä d j e n är inte större.
Två tevekanaler eller så många du orkar räkna till. Visst är det bra, men glädjen....osv. Och till slut blir de så många att det inte spelar någon roll längre.
Inte så att det var bättre förr. Men det kanske inte heller var så mycket sämre som man kan förledas att tro.
Gott slut!
Åh, vilken resa! Men tänk att dem inte kunde stava redan då! Ha ha!
GOTT NYTT ÅR!!
Barndomsidyllen fick sig en knäck för något år sedan när John Blund avslöjades som DDR-lakej. Finfin manipulations- och propgandaagent. Inte tänkte man då på att han bara besökte ställen som Kuba och Kina?
DET var inte bättre förr.
Men kanske var VI bättre förr?
Besökte han Kuba och Kina? Det har jag inget minne av alls. Kanske har jag blivit hjärntvättad. Jag minns dock att min mormor hade en jättesöt John Blundfigur på TV och jag minns också de där plastvarianterna som man kunde måla själv. Och jag minns låten: "Titta, kom och titta, kom sätt er här omkring..." (Kanske kan P-Karsloken fylla i resten.)
När wv är proton så måste en naturvetare skriva något.
Fröken Ensam Hemma måste jag erkänna att jag inte kommer ihåg. (Nu är jag inte känd för att komma ihåg program ifall man frågar den käre maken, men i alla fall.) Antagligen var jag för STOOOR för att titta på barnprogram på TV.
Gott slut allihop!
"...Det dröjer säkert ännu en stund
innan sömnen kommer med John Blund han vill visa oss någonting.
Sedan, genast sedan när sagan tagit slut.
Då lovar vi att sova så sött
efter dagen är man ganska trött men först tar John Blund med oss ut.
Läggdags, det är läggdags för klockan slagit sju.
Vi träffas säkert åter en dag
då vi roar oss igen ett slag
sov så gott godnatt med er nu."
Tror att det finns ett vax i samlingarna med John Blund och Lennart Svahn att köra i vinylsvarven.
Och helt plotsligt kommer jag ihag Beppe med alla dockorna. Jag ar nog riktigt gammal...
Hälsningar från Bangkok klockan 02.20 på nyårsdagen.
I september 1973 hade jag tillbringat knappt två månader av mitt stipendieår i USA, och var fortfarande storligen imponerad av inte enbart värdfamiljens färgteve, men även av att vi hade så mycket som 6 kanaler att välja mellan - de tre stora drakarna, ABC, NBC och CBS samt tre lokala kanaler som visade repriser av gamla komedier som t.ex "The Three Stooges" och "Our Gang/The Little Rascals" - uppenbarligen klassiker för lokalbefolkningen - tyvärr tror jag inte svenska tevepubliken fått njuta av dessa program (de var roliga och respektlöst påhittiga).
Nyproducerade teveprogam på de stora tevekanalerna innehöll sådana högkvalitativa(?)klassiker som "The Dating Game", Kojak, "Sonny & Cher Comedy Hour", MASH, och "Mary Tyler Moore Show", för att inte glömma bort program som Perry Mason, Ironside och Cannon. Vi kunde dessutom njuta av frågesports/gissningsprogram som "Wheel of Fortune" och "The Price Is Right" - båda programmen verkar fortfarande vara aktiva - jag noterade i förra veckan att TPIS visades på kabelTV i Singapore.
Jag undvek de olika såpoperorna som visades på eftermiddagarna under veckan - men min värdsyrra var tvungen komma hem varje dag i tid för "Days of Our Lives". Hon begränsade sig till endast ett av alla programmen - andra skolkamrater följde ett flertal av dessa evighetsdraman samtidigt. Hur de kunde hålla isär alla personer och intriger har jag fortfarande inte lyckats förstå.
Some svensk i 1973 var detta "gigantiska" teveutbud något helt fantastiskt för en 18-årig gymnasist - speciellt när i stort sett allt som sändes var underhållning (eller sport), utan svensk TVs kulturambitioner och politiska "utbildingsprogram".
Å andra sidan var nyhetsprogrammen ganska intressanta under den har tiden - dels pågick fortfarande Vietnamkriget och 1973 var när Watergateskandalen uppdagades.
@Brorsan i Bangkok: Säg inte att du missade Star Trek, the first run, som gick de åren. Med Captain Kirk och TV-historiens sexigaste förbindelseofficer, Nyota Uhura?
Annars måste jag säga att det är lika enfaldiga påståenden om enfaldighet i etern som det är enfaldigheter i etern i den här tråden.
Menar sällskapet verkligen att det var bättre förr, med två politiskt korrekta kanaler än det vi brus vi har idag?
I bruset går det alltid att fiska upp något. Discovery, till exempel. Eller BBC. Varför inte History Channel eller gulkornen på TCM?
Det känns ju helt och alldeles hemskt, att liksom "stänga" detta kommentatorsbås genom att publicera ett nytt blogginlägg.
Sorry!
Även om Lotten stängt vill jag tacka PK här för hans John Blund-insats.
Men nu är det ju öppet igen, Ullah!
PK: Vi har också massa vax, men ingen vinylsvarv att spela på. Måste faktiskt åtgärdas, barnen vet ju inte vad ett "stift" är.
Jag som samlar på bra citat om det så är ett år gammalt eller hundra år har ett apropå nostalgi och råd om vad som är eller var bäst:
Be careful whose advice you buy, but be patient with those who supply it. Advice is a form of nostalgia. Dispensing it is a way of fishing the past from the disposal, wiping it off, painting over the ugly parts and recycling it for more than it's worth.
Mary Schmich, Chicago Tribune, 1997
En bra svarv kan inte vara allt för dyr på blocket, det är ju nästan antika saker som ingen i den välbeställda yngre generationen vet vad man har till.
Åhh vad glad jag blir när Pysselitens karlslok nämner Mumlan. Det var mitt absoluta favoritprogram. De bodde i lådor och herr Ekman berättade till den tecknade filmen om Anders.
Gösta och Lena rules...
En gång i tiden köpte vi ett extra sitft när vi ändå köpte ett nytt till grammofonen. Desvärre har istället gummiremmen som drev hela konkarongen pulvriserats av ålder.
Såg P1-tablån...gud, vad man saknar pausfågeln.
Gummiremmen till min svarv är en vanlig o-ring av större modell. Borde vara lätt att hitta en ny om den går av.
O-ringen har jag sprungit en gång.
Det har inte jag gjort. Men jag har en massa vinyl och en skivspelare som fungerade åtminstone senaste gången jag använde den.
Ooooh, Fröken Ensam Hemma! Jag brukade åka omkring i mammas gungstol och leka att det var jag. (Mamma gillade inte de vita strecken som stolen åstadkom på parketten ...)
Och jag håller med Lule-Anna: Anslagstavlan och solfilmen var höjdpunkter i en sensextiotalists tecknattorftiga liv.
Skicka en kommentar
<< Home