Parkeringar och hångel
En liten sväng till det relativt nybyggda parkeringshuset vid sjukhuset kan väl inte resultera i något intressant? Mjaeh. Sedan tidigare vet jag att man om man i just detta parkeringshus trycker på hissknappen ”2”, hamnar man på plan 3. Lika kul varje gång, men svårt att dokumentera.
Poängen med p-hus är ju att på så liten yta som möjligt husera så många bilar som möjligt. (Jag har verkligen tänkt till.) Säkert finns det en vetenskapliga undersökningar som jämför det tråkigaste med det tristaste och det gråaste med det murrigaste och säkerligen vet man numera vilken sort som är platseffektivast. Jag är en hejare på serpentinkörning och fickparkering, så mig skrämmer de i alla fall inte.
Men det nya parkeringshuset har drabbats av en sjuka: på-sniskan-parkeringar. Dessa bilder tog jag under promenaden mot utgången.
Imponerande. Både här ... 
... och här hade bredvidparkerarna vågat ställa sig intill.
Ja, jag fick ju parkera ...
... allra längst bort ...
... eftersom alla andra bilar ...
... tog två platser per bil.)
Man vill ju tro att det var barnaföderskor eller akut hjärtflimmer som orsakar streckblindhet. Kanske är det bara lite jag-skiter-i-allt-mentalitet eftersom p-hus är till för att hatas? Kanske är det svårt att styra moderna bilar? Kanske har kommunen snålat på parkeringsytan? Kanske är det bara ovanligt breda bilar som kör till sjukhuset?
Jag har hört talas om roliga parkeringshus där man kör in i en svart låda som är en hissmojäng som placerar bilen någonstans långt bort där det finns plats. Coolt. Har ni åkt bilhiss?
Men det coolaste i parkeringsväg var när jag var på avslutningsbalen på high school (the prom) och min dejt (kavaljer) körde vilse (sa han) så att vi hamnade på ett ställe där man ”went parking”. Hånglade i bilen, alltså. Det blev inget hångel – jag lappade till kavaljeren och råkade riva hål i min egen, lila, lite för trånga syntetklänning. (Se bild.) Alltså har jag kvar det på att-göra-listan: hångla i en välparkerad bil.
Poängen med p-hus är ju att på så liten yta som möjligt husera så många bilar som möjligt. (Jag har verkligen tänkt till.) Säkert finns det en vetenskapliga undersökningar som jämför det tråkigaste med det tristaste och det gråaste med det murrigaste och säkerligen vet man numera vilken sort som är platseffektivast. Jag är en hejare på serpentinkörning och fickparkering, så mig skrämmer de i alla fall inte.
Men det nya parkeringshuset har drabbats av en sjuka: på-sniskan-parkeringar. Dessa bilder tog jag under promenaden mot utgången.
Imponerande. Både här ... 
... och här hade bredvidparkerarna vågat ställa sig intill. 
Ja, jag fick ju parkera ...
... allra längst bort ...
... eftersom alla andra bilar ...
... tog två platser per bil.) Man vill ju tro att det var barnaföderskor eller akut hjärtflimmer som orsakar streckblindhet. Kanske är det bara lite jag-skiter-i-allt-mentalitet eftersom p-hus är till för att hatas? Kanske är det svårt att styra moderna bilar? Kanske har kommunen snålat på parkeringsytan? Kanske är det bara ovanligt breda bilar som kör till sjukhuset?
Jag har hört talas om roliga parkeringshus där man kör in i en svart låda som är en hissmojäng som placerar bilen någonstans långt bort där det finns plats. Coolt. Har ni åkt bilhiss?Men det coolaste i parkeringsväg var när jag var på avslutningsbalen på high school (the prom) och min dejt (kavaljer) körde vilse (sa han) så att vi hamnade på ett ställe där man ”went parking”. Hånglade i bilen, alltså. Det blev inget hångel – jag lappade till kavaljeren och råkade riva hål i min egen, lila, lite för trånga syntetklänning. (Se bild.) Alltså har jag kvar det på att-göra-listan: hångla i en välparkerad bil.
23 Reflektioner:
Att hångla i ett parkeringshus skulle aldrig falla mig in. För mig (öh...eller kanske mest - för andra) är dessa byggnader en enda stor pissoar. Kisspölarna framträder tydligt på dina bilder. Tack för den dokumentationen!
Nu ska jag outa något på din blogg, trots att det hade kunnat bli ett inlägg på min egen. Den läses dock av min svärmor så jag skriver det här istället: Jag och maken har haft sex i ett parkeringshus! Alltså efter att barnen var födda och vi blivit vuxna, mogna människor. Nöden har ingen lag, som det heter.
Söt som en docka!Du påminner om min Gingerdocka från 50-talet.
Ginger
Jag försökte göra en länk enligt Lottens pedagogiska instruktion.Undrar om det gick?
Jag har parkerat i ett parkeringshus (i Hamburg), där bilen fortsatte upp i hiss och placerades i ett fack i väggen. Dock fick man själv inte följa med. Det fanns kanske ingen utgång för passagerare där uppe?
Alltså det är inte jag som har 100 Gingerdockor. Jag har bara en....
Nämen, va, Gingerdockor har jag aldrig haft eller ens läst på om. Sicket hål i min allmänbildning som är full av skräp!
Den där prom-klänningen var förfärlig, förresten. Statisk eletricitet in absurdum.
Howdy Sailor: Se där, nu har jag en sak till på min att-göra-lista.
Kisspölarna är värre i hissarna, Comvidare.
Pseudonaja: Kolla om du kan hitta en bild på det futuristiska parkeringshuset och blogga om det. Jag kan liksom inte föreställa mig hur det funkar! (Inte ens när jag nu har googlat och läst på lite.)
Det är alldeles uppenbart att du inte längre vandrar ensam på Bloggy... Sju kommentarer och det är kväll - när hände det senast??
Kommentar åtta: Får vi en rapport om det senaste på Lottens att göra-lista?
Jag ger er P-snurran.
Inte byggd av mig men mina kollegor.
Ett litet "av" gick vilse.
P-snurra
Trodde det var någon form av biljett för parkeringsavgifter.
Nu har jag kollat länken. Ingen vidare succe, eller?
Finns det omskrivna P-garaget fortfarande kvar?
Det känns som om jag måste köra till Birkastan. Nu. Snurra, snurra!
Äsch, jag hade också tänkt att tipsa om P-snurran vid Karlberg men Bengt, byggare hann före.
Då får jag väl istället meddela Lotten den goda nyheten att hemlisbloggartröjan nu äääntligen hänger över en stol i köket.
Örjan: Visst är det fortfarande i drift. Men den byggdes som en testbyggnad. För dyrt i jämförelse med vanligt garage.
Det behövs säkert ett som har fyra eller fem våningar ovanför och under jord så priset per plats/yta kan jämföras.
Men jag undrar hur det blir med logistiken då. När alla ska i väg till jobbet på morgonen och bara en bil hämtas i taget.
På Irland var parkeringsrutorna verkligen mycket små i det tidiga 90-talet. Då hade ännu inte den ekonomin svindlat iväg och fört bilparken från den äldsta och hostigaste till Europas nyaste och mest blänkande. Jag tror rutorna var dragna efter engelska Minis. Men alla stod utanför ändå förstås. Och hur har det gått sedan? Har de ritat om rutorna efter de mer bredmagade bilarna?
Klart man har åkt bilhiss. Fast det var ju i Tokyo....
Här sitter jag just idag mitt i Stockholm. UTAN BIL! Jag skulle ju kolla konstiga parkeringshus!
- Taxi! Kör mig till närmaste parkeringshus som har bilhiss!
När jag läste detta lärde jag mig en sak som jag har funderat över ibland. (Man sätter punkten innanför parenteserna när man skriver en mening inom parenteser.)
Vad bra Pribus! Skönt med klara regler, va?
Bra mycket värre är det med citat i meningar. Beroende på hur meningen är utformad, hamnar punkten ibland på insidan om citatet, ibland på utsidan. Sånt gillar jag inte.
Parkera bilen på din egen balkong.
http://di.se/Nyheter/?page=%2FAvdelningar%2FArtikel.aspx%3Fo%3Dexpressen%26ArticleID%3D2008%5C11%5C29%5C313773%26SectionId%3DDinapengar
Du får gå i länkskolan, Örjan!
Läs här om hur man med hjälp av hiss kan parkera bilen på sin balkong.
"Skulle hissen vara trasig någon gång betalar Carloft taxiresa."
- Taxi upp till balkongen? tänkte jag förvirrat innan jag kom på att det var nedfärden som var trasig.
OK
Skicka en kommentar
<< Home