Tangenterna lever ett eget liv

Jag tänkte låta bli att skriva om branden och hur vi samsas i Bästisgrannens hus. Jag tänkte heller inte skriva mer om mögelduschar och fotbollsspelare. Brutna tår? Trill i trappor? Tågresor? Sladdar och rullgardiner? Nope, här har ni en som tänkte förnya sig. Jag ska skriva om blommor och sex!

Fast jag börjar med att ta en basketbild från den gångna helgen när jag skrev protokoll på fem matcher, men inte spelade en enda själv.

Det är min rutiga skjortärm där. Jag vänder på pilen som anger vilket lag som ska ha bollen vid ”uppkastsituation”. Den lilla vita figuren långt borta i fjärran, strax till höger om domarens höft, är Femtonåringen.

Men det var ju sådär lagom kul att berätta om. Då fortsätter jag med att ta en bild från måndagens förmiddag, när jag och den djefla mannen flydde från rivningsarbetet och tvättmaskinen i det brunna huset för att istället roa oss på möte med revisorerna.

Hurra! Ekonomi som är så roligt! Alla sitter med datorer eller anteckningspapper utom jag; på min plats ses en kaffemugg och en mobil. Mitt hus har nämligen brunnit, så jag kan inte koncentrera mig. (Den ursäkten har jag som ni förstår använt till leda redan.)

Revisorerna sa som vanligt att vi måste ta bättre betalt, hålla ordning på kvittona, planera framåt och inte leva i dåtiden samt tänka mer lukrativt. Snicksnack, det går ju inte – mitt hus har brunnit.

Nä vet ni vad, tangenterna lyder mig inte. När jag försöker knacka fram ”lilja” och ”smeka” blir det bara ”brinna” och ”basket”. Jag ger upp. Här kommer branddokumentaton och mögel!

I det brunna huset drar hantverkarna bort lister och reglar som har gömt gamla tapeter. Den där övre ser snygg ut på nära håll, men är bara grå-grå-grå på avstånd.

Kolla så flott! När vi flyttade in var väggarna vita och jag satte upp de gula en väldigt jobbig helg för tio år sedan. När kan de gröna vara från?

Och här har vi det mest chockerande av allt: sedan brandmännen dränkte vinden för åtta dagar sedan, har det varit blött i isoleringen. Och det har börjat mögla. Redan!

(Tur att jag ska flyga till Genève i morgon så att ni slipper alla dessa mögelinlägg.)