Testing, testing -- fast nu med produkter
Jag är väldigt glad i att testa och jämföra. Man köper ju alltid två olika chipsfabrikat med smaken ”sour cream och onion” (som jag säger på ren svenska). Sedan gör man blindtest. Senast igår testade vi två olika påsar med cashewnötter (kasjunötter) – där Icas vann över Parrots.
När jag var i USA kunde man i ölförvirring få en gratisbricka med ölprover för att lära sig vad det är för öl man gillar. (Kan man få det här hemma också?)
På väg hem från puben den allra sista kvällen i Sioux Falls, beklagade jag mig över min dåliga junk food-bildning. Jag hade aldrig ens hållit i en ”Twinkies”, jag hade bara sett ”Cup Cakes” på film och undrade vad de egentligen smakade. Bilföraren tvärnitade, vände bilen och körde med skrikande däck in på en mack. Kleggmatsutbildning nästa!
Det var den mest spritfyllda mack jag någonsin har varit inne i. En bråkdel av lokalen hade junk food, chips och kex samt lite bensindunkar och torkarblad, resten var en mycket, mycket välsorterad alkoholbutik med alla storlekar och smaker.
På bilden ser ni att det vetenskapliga testet har inletts på papperstallrikar (förstås) och smakbitar till alla fyra närvarande.
I övre raden: 1. Twinkies (fast om det bara är en, heter den Twinky då?) och 2. HoHo samt 3. Sno Ball.
I nedre raden: 4. Cup Cake (Hostess) och 5. Chocolate Cup Cake (Little Debbie) samt 6. Ding Dong.
Alla innehöll det vita äggskummet som finns i Mums-Mums, fast lite mindre segt. Twinkies hade sockerkaksutsida och var så mjuk att den bara försvann som ett litet moln i munnen. Schlåwåpp, svälj. Borta.
Ho Ho hade en trevlig, lite segare utsida, kladdkakeliknande – och den liknade Ding Dong. De två olika märkena med Cup Cakes var väldigt lika varandra och dööötrista.
Sno Ball var bland det läbbigaste jag någonsin har stoppat i munnen. (Fast jag har ju inte ätit sniglar. Ok, trippa var lite värre, förresten.) Kärnan var det vita skumklegget, sedan kom ett tunt lager chokladkaka, omslutet av ett segt skumlager med rosa kokos fastsatt ovanpå. Det sega skummet var blott och enbart ett diskunderlägg med wettextrasefeeling. Efter ett bra tags tuggande svalde jag i alla fall. Det var som om en bläckfisk hade lagts i sockerlag med kokos.
Här är alla saker (inte kläder) jag släpade med mig hem. Vi testar för fullt!
När jag var i USA kunde man i ölförvirring få en gratisbricka med ölprover för att lära sig vad det är för öl man gillar. (Kan man få det här hemma också?)
En öltestarbricka för fyra personer. Som inte led av OCD eller bacillskräck. Resultat: jag gillar tjeckisk öl. Vilket jag redan visste.
På väg hem från puben den allra sista kvällen i Sioux Falls, beklagade jag mig över min dåliga junk food-bildning. Jag hade aldrig ens hållit i en ”Twinkies”, jag hade bara sett ”Cup Cakes” på film och undrade vad de egentligen smakade. Bilföraren tvärnitade, vände bilen och körde med skrikande däck in på en mack. Kleggmatsutbildning nästa!
Det var den mest spritfyllda mack jag någonsin har varit inne i. En bråkdel av lokalen hade junk food, chips och kex samt lite bensindunkar och torkarblad, resten var en mycket, mycket välsorterad alkoholbutik med alla storlekar och smaker.
På bilden ser ni att det vetenskapliga testet har inletts på papperstallrikar (förstås) och smakbitar till alla fyra närvarande.
I övre raden: 1. Twinkies (fast om det bara är en, heter den Twinky då?) och 2. HoHo samt 3. Sno Ball.
I nedre raden: 4. Cup Cake (Hostess) och 5. Chocolate Cup Cake (Little Debbie) samt 6. Ding Dong.
Alla innehöll det vita äggskummet som finns i Mums-Mums, fast lite mindre segt. Twinkies hade sockerkaksutsida och var så mjuk att den bara försvann som ett litet moln i munnen. Schlåwåpp, svälj. Borta.
Ho Ho hade en trevlig, lite segare utsida, kladdkakeliknande – och den liknade Ding Dong. De två olika märkena med Cup Cakes var väldigt lika varandra och dööötrista.
Sno Ball var bland det läbbigaste jag någonsin har stoppat i munnen. (Fast jag har ju inte ätit sniglar. Ok, trippa var lite värre, förresten.) Kärnan var det vita skumklegget, sedan kom ett tunt lager chokladkaka, omslutet av ett segt skumlager med rosa kokos fastsatt ovanpå. Det sega skummet var blott och enbart ett diskunderlägg med wettextrasefeeling. Efter ett bra tags tuggande svalde jag i alla fall. Det var som om en bläckfisk hade lagts i sockerlag med kokos.
Här är alla saker (inte kläder) jag släpade med mig hem. Vi testar för fullt!
27 Reflektioner:
Men - jag ser inga Reese's? Tycks det inte om jordnötter?
Oreo's såg jag på bordet! Visst har du småbarn? Kolla in det här tipset!
Görel -- vi hade massa jordnötter i godistestet, som jag återkommer till!
Vad i hela friden är chlor trimeton eller vad det står? Ska det ätas???
Nu måste jag bara kommentera wv: vqylfk, är det vad man säger när man svalt en sån där bläckfisk med kokos?
Jag mår illa....
Jello hade vi här förr, förresten, så det mår jag inte illa av.
Jag måste säga att jag bara har NJUTIT av att läsa om dina USA-upplevelser!
Känner igen mångt och mycket från mina egna resor dit. Jag bara ångrar att jag aldrig prövade Twinkies! Och Oreos och och och...
Däremot blev jag väldigt förtjust i snabbmaten Chick-Fil-A. Tror dessa bara finns i de östra (sydöstra) staterna dock.
Jag började dregla vid ölprovningsbilden. DET måste vi göra någon gång! Sedan fortsatte jag minsann att dregla för alla de där hohos och ding dongs och sånt har jag alltid velat testa just på grund av deras namn. Attans ag måste med andra ord till USA.
Jaaa, vi gör en ny community där alla får skicka in test och jämförelser av VAD SOM HELST!
Nästa gång jag är i London tänker jag testa vilken fish & chips som är bäst -- torsk, kolja eller flundra.
Jag vet vad jag ska testa i Sundsvall nästa gång: belgiska våfflor!
Cruella började le stort åt pojkarna bakom mig så jag måste vända mig om.
Framför de båda pojkarna i 6-årsåldern(?) låg den maffigaste våffelbit jag någonsin sett! Rent amerrkanskt stor!
Jag förstår varför pojkarna log stort med uppspärrade ögon och hoppade upp och ner.
Nej, längre ut i världen kommer jag inte. (Jo, men inte till USA. Kanske kanske man ska provsamaka ett av färgpulvrerna?)
Apropos Jello:
När jag var au pair i England 1951 hade de ännu livsmedelsransonering.
Ransonerna var verkligen inte stora.
Familjen försökte ändå leva ståndsmässigt, vi satt ner till middag kl 18.00 varje dag.
På förmiddagen sa´husfrun?
What pudding for today?
Det blev nästan alltid JellO - på längden och på tvären.
Då var det faktiskt bättre med min kära mammas äpplegröt med mjölk...
Men åh, Görel, tack, en lerkaka måste man ju göra -- om inte förr, så i alla fall till Halloween.
Ingela, jag äter Chlor Trimeton mot allergiska panikanfall som t.ex. en katt i ögat och en häst i halsen.
AB & Den Blyga -- Jell-O-rapporten kommer att komma, jag lovar att den ska vara så utförlig att ni kännare känner igen produkten. Fast man ska visst hälla sprit i och servera som välkomstdrink om man är en cool collegestudent. (I mitt nästa liv ska jag gå på college, det ser ut att vara ... nej, förresten. Nu kom jag att tänka på Porky's. Eller var det high school?)
Desperate Housewife -- tack, vad bra. Men tänk att Chick-fil-A-anställda fortfarande har ledigt på söndagar för att få t.ex. be i fred.
Cecilia N: Färgpulvrena (Cool Aid) har vi testat. Man ska hälla i sockret själv, men i såna feruuuktansvärt stora mängder att vi blev alldeles mörkrädda och snålade lite. Nu talar barnen om "den äckliga saften från Amerika".
Cupcakes? Här får du något att dregla över! :-) http://attbakacupcakes.blogspot.com/
Jag håller med Ica! Mer ölprovning åt folket!
anni: Dom var inte att leka med!!
Om det bara är en heter den twinkie, men barnen brukar få två med sig till skolan att äta till lunch.
Jello ska man definitivt hälla sprit (vodka) i, kyla, och sen skära i kuber.
Åsså heter det Kool-Aid, på kool amerikanska.
Åh, jag vill åka tillbaka till USA på semester! Tack för alla resereportagen!
Kool-Aid har jag nu skrivit 100 gånger på svarta tavlan och ska aldrig mer göra fel.
När det gäller att resa, reste jag kors och tvärs till 1992. Sedan reste jag inte förrän 13 år senare, då jag mjukstartade med en resa till Storbritannien.
Nu har resetanden blivit blodad. Jag kan till och med sucka "åh, den som ändå vore jetlaggad".
Hjälp, vilka cup cakes! Tack för länken, Anni.
(Måste baka mera, måste baka mera, måste baka mera.)
Hävdar fortfarande att du och Bästigrannen ska resa tillsammans och göra tv av det.
Kicki: Jag håller med fullt och fast. (Och en resa till Säffle hade varit helt ok.) Fast nu vill jag omedelbart till London.
Jag gillar twinkies, och ho-hos. Oreos kan man få tag i här men det är ju roligare att säga att man köpte dem i USA. Pop-tarts (ett kex/kaka med fyllning som man stoppar i brödrosten på lägsta värme och när den poppar upp så äter man) skulle jag ha köpt som bara sjutton.
Jag beställde poptarts en gång -- när paketet kom frma hade tullen öppnat det. Så kan det gå ;).
Nästan allt det där, inklusive pop-tarts finns antagligen på din närmaste citygross som åtminstone i norrköping har en väldigt ambitiös amerikansk hylla.
Oh, bra tips lisa! Här i Höganäs har vi ju just fått ett alldeles eget CityGross. Och de har en hel avdelning för internationell mat.
Finns tyvärr ingen citygross här. Närmaste skulle vara Kungens kurva, men jag vet att de hade PopTarts på Hemköp på Åhléns City i Stockholm förut. Ska kolla om de har kvar dem nästa gång jag är i stockholm
Tack för upplysningen. Jag tyckte att namnet lät som nåt utrotningsmedel, och det var det ju också på sätt och vis.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Cecilia N,
Nu förstår både du och jag varför man kan färga garn i det ;), jag funderade en aning över det där med sockret ;). Hur blir/funkar garn att sticka/virka/jobba med när det har färgats i sockrad saft?
Svar: Man sockrar inte på det :).
Nu har en vänlig amerikansk själ (som inte förstår svenska) mejlat en länk med Oreo-kakornas näringsinnehåll.
Skicka en kommentar
<< Home